- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
761-762

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor - Folkkrig. Se Folkbeväpning - Folkkök. Se Ångkök - Folkland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock endast för så vidt i samma kurs ett antal
elever, motsvarande minst fjärdedelen af dem,
som under närmast föregående läsår genomgått den
första årskursen, begagnar undervisningen. Till
anordnande af parallellafdelningar lämnas ett extra
anslag af högst 1,000 kr. till hvarje skola. Då
statsunderstöd begäres för både den manliga och
den kvinnliga afdelningen, räknas, såsom framgår
af dessa bestämmelser, vid beviljandet hvardera
afdelningen såsom en särskild skola. – De allra flesta
folkhögskolor ega tomt och hus, flera dessutom större
eller mindre hemmansbruk.

Folkhögskolornas antal i Sverige utgör f. n. (hösten
1907) 39, hvaraf i Stockholms län 1 (Hammarby, både
manlig och kvinnlig), i Uppsala 1 (Tierp, d:o d:o),
i Södermanlands 1 (Åsa, d:o d:o),
i Östergötlands 1 (Lunnevad, d:o d:o), i Jönköpings
2 (en i Nässjö d:o d:o och en i Värnamo, samskola),
i Kronobergs 1 (Grimslöf, manlig och kvinnlig),
i Kalmar 3 (Gamleby, Högalid och St. Rör, d:o
d:o), i Gottlands 1 (Hemse, d:o d:o),
i Blekinge 1 (Ronneby, d:o d:o), i
Kristianstads 2 (Önnestad och Hammenhög,
d:o d:o), i Malmöhus 5 (Hvilan, Skurup, Svalöf
och Tomelilla, d:o d:o, och Eslöf, samskola), i
Hallands 1 (Katrineberg, m. och kv.), i Göteborgs
och Bohus 2 (Grebbestad och Tyft, (3:o d:o),
i Älfsborgs 2 (Herrljunga och Färgelanda, d:o d:o),
i Skaraborgs 1 (Stenstorp, d:o d:o), i
Värmlands 2 (Molkom, d:o d:o, och Säffle, samskola),
i Örebro 1 (Käfvesta, m. och kv.), i Västmanlands 1
(Tärna, d:o d:o), i Kopparbergs 3 (Fornby och Mora,
d:o d:o, och Brunnsvik, samskola), i Gäfleborgs l
(Bollnäs, m. och kv.), i Västernorrlands 2 (Ålsta,
manlig, och Hola, samskola), i Jämtlands 1 (Birka,
samskola), i Västerbottens 1 (Degerfors, m. och
kv.), i Norrbottens 2 (Boden och Matarengi,
samskolor); således 1 med endast manliga, 30
med både manliga och kvinnliga afdelningar och 8
samskolor. (3 skolor, som börja hösten 1907,
räknas som både m. och kv.). Under år 1906 har de
manlige lärjungarnas antal uppgått till 1,089 och de
kvinnligas till 812. T. H-rg. S. N. (S. W-n.)

Finland. Den första folkhögskolan (svensk) inrättades
1889 i Borgå. F. n. (hösten 1907) äro i verksamhet
11 svenska (i Borgå, Kronoby, Esbo, Pargas, Ingå,
Finström, Närpes, Pärnå, Pojo, Lappfjärd och Vörå) och
22 finska (i Ilmola, S:t Michel, Limingo, Hvittis,
Lahtis, Sääksmäki, Laukas, Kuopio landsförsamling,
Vederlaks, Nykyrka, Kihtelysvaara, Haapavesi, Pemar,
Vichtis, Sammatti, Sippola, Impilaks, Orimattila,
Otava, Laihela, Lappo och Neder-Torneå). De äro
samskolor; kursen är ettårig. Folkhögskolorna,
för hvilka understöd af statsmedel (3,500-6,000
mark) numera beviljas, underhållas genom bidrag
af garantiföreningar och enskilda personer. I
grundandet af och arbetet för folkhögskolorna
ha Finlands studenter tagit en verksam del. Den
största donation, som af enskild person gifvits,
utgöres af Teodor Holmströms folkhögskolefond
(235,000 mark); dess räntor fördelas årligen af
direktionen för Svenska folkskolans vänner på svenska
folkhögskolor, företrädesvis de i Nylands län.
P. N.

Norges första folkhögskola öppnades 1 nov. 1864 på
Sagatun vid Hamar af teol. kandidaterna Herman Anker
(d. 1899) och Olaus Arvesen, hvilken sistnämnde 1893
ensam öfvertog den. Senare upprättades
folkhögskolor på Vonheim i Gausdal, i Sogndal,
Beitstaden, på Frosta, Bynesset, Ullensvang, Landvik
o. s. v. Deras blomstringstid tillhör i allmänhet
1870-talet. De voro samtliga fullkomligt privata
och uppehöllos genom duktiga och begåfvade mäns
själfuppoffring. Statsmakterna funno det småningom
nödvändigt att upptaga arbetet på ungdomsskolornas
förbättring. Man följde likväl ej Danmarks exempel
att stödja de redan befintliga folkhögskolorna,
utan på förslag af landets skoledirektörer (ungefär
= folkskoleinspektörer) gjorde regeringen 1875
proposition till stortinget om ett anslag på 30,000
kr. till ett nytt slags skolor, de s. k. afton-
och amtsskolorna
, beräknade för den ungdom, som
lämnat folkskolorna. Stortinget knöt till anslaget
den bestämmelsen, att skolorna skulle ställas under
ledning af en amtsskolekommission, vald af amtstinget
och biträdd af vederbörande skoledirektör. I den
konkurrens, som sålunda börjades af statsmakterna,
kunde de privata folkhögskolorna endast med svårighet
reda sig. Efter nya hänvändelser till stortinget
uppnåddes emellertid småningom en säkrare ställning
för dessa skolor. Alltsedan 1899 har anslag (1907–08
40,000 kr.) årligen tilldelats de s. k. "vidaregående
folkhögskolorna", som f. n. äro till antalet 5 och ha
ett lärjungeantal af i genomsnitt 200. Bidraget till
amtsskolorna (43) utgör för 1907-08 136,800 kr.,
till folkhögskolor och privata skolor med samma
uppgift som amtsskolorna (20) 44,160 kr. och till
stipendier för behöfvande lärjungar 43,700 kr. Till
aftonskolorna ha samtidigt beviljats 12,212,5 kr.
O. A. ö.

Folkkrig. Se Folkbeväpning.

Folkkök. Se Ångkök.

Folkland [få͡u’kländ] torde i England under den
angelsaxiska tiden ha varit benämning på den jord,
som innehades på grund af häfd och folklig sedvanerätt
till skillnad från bookland (l. bôcland),
"bokland", hvars innehafvare grundade sin eganderätt
på en skriftlig urkund, "bok". Mot denna förklaring,
som bl. a. framställts redan af den engelske
rättshistorikern Spelman (d. 1641), framkom John
Allén 1830 med en sedermera länge af vetenskapen
antagen hypotes. Enligt denna skulle folkland
betyda den folket i dess helhet, staten, tillhöriga
jorden, från hvilken afsöndringar för evärdlig tid,
d. v. s. folklands förvandling till bookland, kunde
ske endast med riksförsamlingens, witenagemôts,
bifall. Konungen skulle, enligt samma hypotes,
småningom ha fått ensam dispositionsrätt öfver denna
statsjord, så att på 900-talet skillnaden mellan denna
statsjord och konungens land (terra regia) alldeles
försvunnit. Allens hypotes accepterades bl. a. af
Kemble, Hallam, Stubbs, Pollock, Maurer, Gneist och
Brunner, men blef 1893 föremål för en synnerligen
skarpsinnig och öfvertygande kritik af P. Vinogradoff
("Folkland", i "English hist. review", VIII). Denne
påvisade, att de få ställen, där termen "folkland"
användes i bevarade anglosaxiska urkunder, enklast
förklaras enligt den gamla uppfattningen, hvilken ock
af etymologiska grunder är den sannolikare. Allens
hypotes däremot strider mot det faktum, att under
tiden närmast före den normandiska eröfringen fria
jordegare funnos i mängd, hvilka ej hade fått urkund
("book") på sin egendom och ej heller voro åbor på
statsjord. För deras jord hade Kemble uppfunnit termen
ethel (jfr sv. Odaljord),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free