Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fontanges l. Fontange, Marie Angélique de Scorailles de Roussilhe - Fontanini, Giusto - Fontaria, zool., toxik. - Fontelius, Petrus Olai - Fontell, August Gideon - Fontenay-aux-Roses - Fontenay-sous-Bois - Fontenelle, Bernard Le Bovier de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålder hoffröken hos hertiginnan af Orléans och
förstod snart att fängsla konungen, hvilken
tröttnat på Montespans härsklystna och nyckfulla
lynne. Sedan hon efter en nedkomst mist sin skönhet,
upphörde hon att vara Ludvig XIV:s älskarinna. Hon
drog sig tillbaka till klostret Port-Royal i
Paris. Om ett slags fruntimmershårklädsel
med namnet fontange (se d. o. 2).
E. W.
Fontanini, Giusto, italiensk präst och skriftställare,
f. 1666 i Friuli, d. 1736, gjorde sig först känd
som kritiker genom ett försvar för Tassos "Aminta",
förvärfvade sig sedan genom lärda arbeten inom den
kyrkliga paleografien den heliga stolens ynnest. Han
vardt slutligen biskop in partibus i Ancyra, men var
vid sin död beröfvad alla fina värdigheter, sedan han
på grund af sin våldsamhet som politisk skriftställare
fallit i onåd. De förnämsta bland F:s många arbeten
äro Oratio de usu et præstantia bonarum literarum
(1704) och Ragionamento della eloqvenza ilaliana
(1706).
Fontaria, zool., toxik., ett släkte af myriapoder
(tusenfotingar), tillhörande ordn. Chilognatha. I
särskilda körtlar, hvilka mynna på båda sidor af
ryggen, beredes en till djurets försvar afsedd giftig
vätska. Denna anses innehålla en glykosid, som genom
inverkan af ett enzym (ferment) sönderdelas, likasom
amygdalin i bittermandlar, uti bensaldehyd (eller
bittermandelolja) och blåsyra. C. G. S.
Fontelius, Petrus Olai, universitetslärare, d. 1684,
blef 1642 student, 1652 filos. magister och 1660
professor i matematik vid Uppsala universitet samt
1669 pastor i Gäfle. F. utgaf såsom professor ett
stort antal disputationer, af hvilka dock endast
ett par behandlar matematiska ämnen, bland dem
Cyclometria veterum (1667), i hvilken han redogör för
åtskilliga äldre författares geometriska arbeten,
särskildt beträffande beräkningen af cirkelns
ytinnehåll. K. L.*
Fontell, August Gideon, finsk historiker och
statistiker, f. 11 juni 1854 i Kristinestad, blef
student 1872, försvarade 1883 afh. Finska och svenska
rätten och blef 1886 filos. doktor. Efter att ha
varit amanuens (1878) och aktuarie (1883) vid Finlands
statsarkiv utnämndes han 1885 till förste aktuarie vid
Statistiska centralbyrån. F. har på offentligt uppdrag
verkställt statistiska och ekonomiska utredningar
samt utgifvit bl. a. "Finlands sölfskattsregister
1571" 1892), "Åbo akademis äldre protokoll" (I-II,
omfattande tiden 1640-64), 2:a uppl. af Ignatius’
"Statistisk handbok för Finland" (1890) samt för
Nordisk familjeboks 1:a och 2:a uppl. författat en
mängd artiklar rörande Finland, hufvudsakligen af
statistiskt och topografiskt innehåll.
Fontenay-aux-Roses [fåtnå å rås], kommun i franska
dep. Seine, 4 km. s. om Paris’ enceinte, vid
Orléans-banan och foten af fort Châtillon. 3,402
inv. (1901). Högre normalskola för utbildning af
lärarinnor vid lärarinneseminarierna. Ett af Boucicaut
stiftadt ålderdomshem. Stor odling af rosor, violer,
smultron och andra trädgårdsalster.
Fontenay-le-Comte [fåtnå le kat], urgammal stad i
franska dep. Vendée, vid Vendée, en biflod till
Sèvre-Niortaise. 7,504 inv. (1901; som kommun
10,512). Märklig kyrka (Notre-Dame) från 1400-talet,
i gotisk stil, samt flera intressanta byggnader från
renässansens tidehvarf. Industriella anläggningar,
handel med spannmål och trävaror. Vid
F. stodo 1793 två slag mellan de upproriske
i Vendée och republikens trupper.
Fontenay-sous-Bois [fåtnä so bwa’], stad i
franska dep. Seine, ö. om Vincennes. 8,985
inv. (1901). Trädgårdsodling.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
