- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
839-840

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fordon - Fordonsbroms, maskinb. Se Broms - Fordonsfjäder. Se Fjäder 2 - Fordran, Fordringsrätt, Obligatorisk rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fast förenad med en springvåg (fig. 3 d), som
går framom och är parallell med axeln. Vid denna
springvåg äro fästa svänglar med öglor, i hvilka
dragarnas draglinor spännas. Fordras mer än ett
spann till fordonets dragande, hakas en förvåg,
försedd med svänglar, på en i tistelns ända befintlig
krok. – För att dragarna ej skola alltför hårdt
ansträngas i utförsbackar, böra ett fordons hjul kunna
låsas. Fordonet förses därför med någon
hjullåsningsinrättning, hvilken kan sättas i
verksamhet äfven under rörelse och medgifva, att
motståndet kan ökas eller minskas i förhållande till
backens branthet. Den allmännast begagnade
hjullåsningsinrättningen är en broms (se d. o., sp.
245–246), hvilken består af en eller flera friktionsklotsar,
som alltefter behof kunna mer eller mindre
hårdt pressas mot hjulskenorna (jfr fig. 1 a o. b
samt fig. 3 b o. c).

illustration placeholder
Fig. 3. Stegkärra, a hjulnaf, b bromsstång, c bromsklots, d springvåg.


– För att fordonet ej alltför
lätt skall välta, måste spårvidden, hvarmed
menas afståndet på marken från den ena lötens
midt till den andras, afpassas efter
höjdläget af det lastade fordonets tyngdpunkt. Är
hjulaxeln, såsom vanligen är fallet, rak, blir
tyngdpunktens höjdläge beroende af hjulhöjden, och
spårvidden rättar sig därför efter denna samt göres
vanligen lika med de största hjulens höjd. Om
hjulaxeln brytes i en vinkel nedåt, kan man med
bibehållande af höga hjul sänka fordonets
tyngdpunkt och således minska spårvidden under
ofvannämnda mått. På ett krigsfordon äro vanligen alla
hjulen lika höga, omkr. 1 till 1,5 m. – Har ett
fordon en axel med hjul, kallas det kärra (se fig.
3). Kärror äro vanligen enspända. Såsom krigsfordon
medföra de olägenheten att genom sin ringa
lastningsförmåga förlänga marschkolonnerna, men å
andra sidan besitta de fördelen att lättare än
fyrhjuliga fordon kunna röra sig i svårframkomlig
terräng. De användas därför såsom militärt
transportmedel, endast då stor framkomlighet fordras,
t. ex. vid transport af kulsprutor och deras ammunition.
Om lyxkärror se t. ex. Cab, Dogcart.
Har fordonet två axlar, kallas det vagn, den främre
axeln med sina hjul hör till framvagnen,
den bakre med sina hjul till bakvagnen.
Vagnar kunna vara enhetsfordon eller
afbröstningsfordon. På enhetsfordonet (se
fig. 1) ha fram- och bakvagnen gemensamt öfverrede
och äro ej afsedda att skiljas från hvarandra. Alla
lyxvagnar äro enhetsfordon; för krigsbruk användas
dylika fordon bl. a. såsom trängfordon.

illustration placeholder
Fig. 4. Afbröstningsfordon: 7 cm:s ammunitionsvagn af 1900 års svenska modell.

a föreställare, b bakvagn, c bröstkrok, d uppbröstningsögla.


Vid ett
afbröstningsfordon (se fig. 4) ha framvagnen
(föreställaren, a) och bakvagnen (b) ej gemensamt
öfverrede samt kunna med lätthet skiljas från och
åter förenas med hvarandra. Åtskiljandet kallas
afbröstning, återföreningen uppbröstning.
Fram- och bakvagnen förenas antingen därigenom,
att på föreställaren anbringas en upprättstående bult
(bröstnagel) och på bakvagnens framända ett
uppbröstningshål, i hvilket bröstnageln kan
trädas, eller ock anbringas på föreställaren en
bröstkrok (c) och i bakvagnens framända en
uppbröstningsögla (d), som kan hakas på
uppbröstningskroken. Har föreställaren ej något
öfverrede, kallas den sadelföreställare;
har den ett särskildt öfverrede, är detta vanligen
en kista, hvarför äfven föreställaren kallas
kistföreställare. – Artilleriets pjäsfordon äro
alltid afbröstningsfordon, vid hvilka bakvagnen
utgöres af lavetten med sitt eldrör. Om olika slag
af lyxvagnar, t. ex. diligens, droska, se artiklar
rörande dem. En vändning i fordonets historia har
inträdt därigenom, att den lefvande dragkraften
fått vika för den mekaniska, och ny fordonstyp
sålunda skapats. Jfr Automobil, Elektriska
järnvägar
och Elektriska
spårvägar
.
W. G. B. (G. af Wdt.)

Fordonsbroms, maskinb. Se Broms.

Fordonsfjäder. Se Fjäder 2.

Fordran, Fordringsrätt. Obligatorisk
rätt
, jur., rättighet för en person (borgenär,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free