Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 849-850 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formalitet. Se Formal- - Formalprincip, teol. Se Formal- - Formamid. Se Kloralformamid - Forman - Formandskab. Se Norge (Författning och förvaltning) - Formaksgästeri, kam. Fodermarskhafre - Format - Formation. 1. Geol. - Formation. 2. Krigsv., detsamma som formering (se d. o.) - Formbock - Formbröst - Formcigarr. Se Cigarr, sp. 310 - Formel - Formel. 1. Mat. - Formel. 2. Kem. - Formell. Se Formal- - Formentera - Formera - Formering (se Formera). 1. Krigsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Formalitet. Se Formal-.

Formalprincip, teol. Se Formal-.

Formamid. Se Kloralformamid.

Forman, farm., klormetyl-mentolester, en färglös, i
luften rökande vätska, som i beröring med vatten eller
fuktig luft spjälkas i formaldehyd, klorvätesyra
och mentol. Medlet användes i särskilda apparater,
ur hvilka ångorna indragas i näsan mot snufva.
C. G. S.

Formandskab. Se Norge (Författning och förvaltning).

Formarskgästeri, kam. Se Fodermarskhafre.

Ett tryckark oktav.

Format (fr. format, af lat. formatus,
formad). 1. Storleken och formen (längd och bredd)
på en bok, ett papper, en tafla o. s. v. De olika
bokformaten (folio, kvart, oktav, se fig., duodes, sedes
o. s. v.) uppkomma därigenom, att hvarje pappersark i
de olika fallen vikes (falsas) i ett olika antal blad
(två, fyra, åtta, tolf, sexton o. s. v.). - 2. Boktr.,
äfven kolumnens bredd och höjd; sammanfattningen af de
"steg", som skilja kolumnerna i en slutad "form".

Formation (lat. formatio, gestaltning,
bildning). 1. Geol., sammanfattningen af aflagringar,
som genom vissa karaktärer visa sig utgöra ett helt
och hvilkas bildningstid sammanfaller med någon af
hufvudperioderna i jordens utvecklingshistoria,
särskildt beträffande det organiska lifvets
utveckling. Hvarje period har nämligen haft sin
särskilda växt- och djurvärld, och det är de
i aflagringarna inneslutna lämningarna af dessa
djur och växter, icke berglagrens petrografiska
beskaffenhet, som tjäna till igenkänningstecken för
de olika formationerna.

Det är i synnerhet inom Tysklands och Skandinaviens
geologiska litteratur, som ordet formation brukar
förekomma i ofvan nämnda bemärkelse. De senare
årens internationella geologiska kongresser ha
emellertid utbytt benämningen formation mot namnet
system, hvilket redan förut användts af engelska och
franska författare och som numera äfven i Sverige
är det vanligaste. Man använder namnet formation
för öfrigt ofta för att beteckna sammanfattningen
af petrografiskt likartade eller i afseende på
uppkomstsätt m. m. sammanhörande bildningar. Så
användas t. ex. ej sällan uttrycken granitformation,
hälleflintformation, sandstensformation, kolformation m. fl.

De geologiska systemen, oafsedt urberget, äro, från
de äldsta till de yngsta: algonkiska systemet, som
är närmast yngre än de arkeiska bergarterna eller
urberget, vidare kambriska, siluriska, devoniska,
stenkols- och permiska eller dyassystemen,
gemensamt benämnda paleozoiska; trias-, jura-
och kritsystemen, gemensamt benämnda mesozoiska;
tertiär- och kvartärsystemen, gemensamt
benämnda kainozoiska (eller kenozoiska).
E. E.

2. Krigsv., detsamma som formering (se d. o.).

Formbock, bergsv., ett i sidoväggen af härdar fastsatt
tackjärnsstycke af för ändamålet lämplig form, mot
hvilket forman fastkilas.
C. A. D.

Formbröst, bergsv., en fördjupning i den nedre,
tjockaste delen af masugnsmuren, hvaruti forman
har sin plats. I gamla masugnar var formbröstet
mycket stort, emedan äfven bälgarna hade sin
plats där. I nyare masugnar, som i allmänhet
ha tunnare murar, äro formbrösten ej större,
än som behöfves för att lämna nödigt utrymme för
arbetet vid formornas renhållning. Vid de allra
nyaste masugnarna, med s. k. fristående ställen,
ha formbrösten försvunnit och blifvit ersatta af en
rundt omkring stället gående gång, från hvilken man
är i tillfälle att efterse och sköta alla formorna.
C. A. D.*

Formcigarr. Se Cigarr, sp. 310.

Formel (lat. formula), ett för något visst fall
föreskrifvet eller genom bruket infördt uttryck eller
talesätt. 1. Mat., hvarje på matematiskt teckenspråk
uttryckt sats, t. ex.:

        log(xy) = logx+logy.

Formeln har vanligen utseendet af en ekvation,
men kan någon gång vara uttryckt äfven på annat
sätt. Många inom matematiken förekommande formler
äro uppkallade efter sina verkliga eller föregifna
upptäckare, t. ex. "Cardanos formel" (för tredje
gradens ekvationers lösning), "Nepers formler"
(för sfäriska trianglar), o. s. v.

2. Kem., ett genom sammanställning af tecknen för
beståndsdelarnas atomvikter eller deras multipler
bildadt skriftligt uttryck för en kemisk förenings
sammansättning och molekylarvikt. Se Atomvikt.
1. G. E.
2. P. T. C.*

Formell. Se Formal-.

Formentera [-tä’ra], af sp. dial. forment, hvete,
spansk ö i Medelhafvet, den lösbrutna sydändan
af Ibiza bland Pityuserna, från hvilken den nu
skiljes af ett 6 km. bredt sund. 96 kvkm. 2,258
inv. (1900). Den är bergig (La Mola, 183 m.) och
till en del betäckt med skog, men till största delen
bestående af betesmarker. Den frambringar säd, vin
och oliver. Äfven salt utföres.

Formera (fr. former, lat. formare, af forma, form),
gifva form, bilda, frambringa, stifta (bekantskap),
tillspetsa (en penna).

Formering (se Formera). 1. Krigsv.,
betecknar i organisatorisk bemärkelse bildandet af en
truppafdelning samt i taktisk det sätt, på hvilket
en trupp är uppställd: i sluten ordning, i linje, i
kolonner af olika slag, i spridd ordning o. s. v. I
taktisk bemärkelse har ordet formering i de senaste
svenska reglementena blifvit utbytt mot form, och
man skiljer alltefter deras ändamål mellan marsch-,
samlings-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>