- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
891-892

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsell, Karl Gustaf af - Forsell, Jakob - Forsell, Karl Johan (John) Jakob - Forselles, af, svensk-finsk adlig ätt - Forselles, Jakob af - Forsells, Jakob Henrik af - Forsellön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

F. att tacka för flera värderika topografiska och
statistiska skrifter: Statistiska tabeller (hörande
till den ofvannämnda kartan öfver Skandinavien,
1827; ny uppl. 1830), Statistik öfver Sverige (1831;
4:e uppl. 1844-45), Beskrifning jemte karta öfver
Mariestads län
(1832; och Sockenstatistik öfver
Sverige
(1834). Äfven på andra områden utvecklade
han en liflig skriftställarverksamhet, i det han
utgaf Militair-Journal N:o l (1811), Anteckningar
i anledning af en resa till England
(1835), flera
anonyma nykterhetsskrifter m. m. Därjämte intresserade
han sig lifligt för en mängd allmännyttiga företag,
såsom byggandet af de första svenska ångfartygen,
stiftandet af nykterhetsföreningar, sparbanker,
småbarnsskolor, m. m.

2. Jakob F., den föregåendes broder,
ingenjörofficer, f. 31 okt. 1788 i Västergötland,
d. 21 aug. 1832 på Öfverås nära Göteborg, utnämndes
1806 till underlöjtnant vid Arméns flotta, anställdes
1807 vid sjökarteverket och biträdde sedermera
sin broder Karl Gustaf F. vid uppgörande af
kartorna öfver Göta kanal. 1809 befordrades han
till kaptenmekanikus vid flottan, utförde 1810-14
byggandet af Forsviks sluss och förbindelsen
mellan sjöarna Viken och Vättern jämte andra
undersökningar och afvägningar. 1814 fick han
befallning att för infallet i Norge uppsätta
ett pontonjärkompani, för hvilket han blef chef,
slog de vackra broarna öfver Svinesund och Sannesund
samt inrättade äfven en s. k. flygande bro öfver
Glommen vid Sannesund. 1816 transporterades F.
till fortifikationsbrigaden och beordrades s. å. att
uppföra karantänsbyggnaderna på Känsö, blef 1817 major
i armén och utförde 1818 åtskilliga byggnader vid Nya
varfvet eller flottans etablissemang i Göteborg.
Han utnämndes 1820 till karantänsbefälhafvare å
Känsö och 1832 till öfverstelöjtnant i armén. -
F:s broschyr Oväldiga tankar om Götha canal (1818)
väckte på sin tid stort uppseende.

3. Karl Johan (John) Jakob F., den
föregåendes sonson, operasångare, f. 6 nov. 1868 i
i Stockholm, blef 1890 underlöjtnant vid Upplands
regemente och 1896 löjtnant samt efter genomgången
kurs vid Gymnastiska centralinstitutet
gymnastikdirektör 1894. Samtidigt (1892-94)
utbildade han sig vid musikkonservatoriet i
sång under Julius Günthers ledning och 1894-95 i
Paris. Han debuterade 1896 på k. operan i Stockholm
som Figaro i "Barberaren i Sevilla", anställdes
där s. å. och tog 1897 afsked ur militärtjänsten,
men kvarstår som löjtnant i reserven. 1901-02 var
han borta från Stockholmsoperan, gaf då konserter
och uppträdde på Köpenhamnsscenen. F:s klara och
mörkfärgade barytonröst, som i pianosång klingar
romantiskt vek, i forte stålfast och i synnerhet åt
höjden kan utveckla bravuraktig styrka och glans,
har beredt honom stora framgångar på scenen,
för hvilken han lämpar sig äfven genom förmågan att
sätta hållning och i allmänhet säker karaktär på de
gestalter han framställer. Hans arbetsenergi
och uthållighet äro ovanliga. I klassiska operor
har han utmärkt sig som Don Juan, Almaviva i
"Figaros bröllop", Agamemnon, Simeon; för Wagners
musikdramer har han varit ett godt stöd som Flygande
holländaren, Telramund, Wolfram, Wotan, Gunther,
Beckmesser
och Hans Sachs, för nordiska operor som
Vidar i "Tirfing", Valdemar i "Valdemarsskatten",
Sjökonungen i "Vikingablod", och hans repertoar omfattar
för öfrigt så olika uppgifter som Vilhelm Tell,
Amonasro, Nevers, Alfonso
i "Leonora", Luna i
"Trubaduren", Eugen Onegin, Hans Heiling, Tonio i
"Pajazzo", Dulcamara, Petrucchio, Scarpia, i "Tosca"
och Ivan i "Daria", hvarjämte han pröfvat sina krafter
på spellistans flesta barytonpartier i öfrigt. F. har
därjämte uppträdt som oratorie- och romanssångare,
verkat som sånglärare och biträdt som solist vid
svenska orkesterkonserten» i Paris 1900, sångarfesten
i Minneapolis 1903 samt Lunds studentkårs turnéer,
bl. a. i Amerika 1904. Sångarens obehärskade lynne har
inför offentligheten invecklat honom i åtskilliga
konflikter både inom och utom konstanstalten.
E. F-t.

Forselles, af, svensk-finsk adlig ätt, härstammar
från kommerserådet Jakob Forsell (se F. l)r som 1767
adlades med namnet af Forselles. En gren af ätten
immatrikulerades 1818 på finska riddarhuset. En
medlem af denna gren, senatorn Edvard
Gustaf af F
. (f. 1817, d. 1891), upphöjdes 1874 i friherrligt
stånd.

1. Jakob af F. (före adlandet Forsell),
köpman och riksdagsman, f. 1696 i Fredrikshamn,
d. 1768, dref betydande handel i Fredrikshamn
och blef rådman 1723. Under kriget 1741-43
gjorde han Sverige stora tjänster, men flydde
kort före Fredrikshamns fall till Stockholm.
Efter freden i Åbo 1743 arbetade han kraftigt
för anläggandet af staden Degerby (sedermera
kallad Lovisa), ocb han kan anses för
dess grundläggare. Han bidrog äfven verksamt
till dess fortsatta utveckling och var
dess representant vid riksdagen 1746-47 och
flera följande ständermöten. F. blef borgmästare
i Lovisa 1747, fick assessorstitel 1752, tog afsked
med kommerserådstitel 1765 samt adlades 1767.

2. Jakob Henrik af F., den
föregåendes sonson, bergshauptman, f. 27 dec. 1785 på
Strömfors bruksegendom i Finland, d. 13 juni
1855 i Stockholm, blef 1802 student i Uppsala, där
han 1806 aflade hofrätts- och 1812 bergsexamen.
181$ blef han led. af den kommitté, som hade
uppdrag att utarbeta planen till ett bergsinstitut
(upprinnelse» till Bergsskolan i Falun), kallades
1817 till led. af Vet. akad. och utnämndes s. å. till
bergshauptman vid Sala silfververk, vid hvilket han
införde många och genomgripande förbättringar.
Hans ovanliga arbetsförmåga kom äfven åtskilliga
andra bergverk till godo. F:s förnämsta arbete,
hvilket upptog honom från 1838 till hans död, var
ledningen af de af brukssocieteten bekostade
geognostiska undersökningarna af Sverige och
upprättandet af dithörande nkartor. - F:s tryckta
skrifter utgöras af Hydrauliska försök anställda vid
Fahlu grufva åren i811-1815
(1818-21, i förening med
P. Lagerhjelm och G. S. Kallstenius), Berättelse
om Sala silfververk
(1818), Resonerande katalog
öfver en geognoslisk samling af svenska
allmänna bergarter
(1854) samt några
uppsatser i lärda samfunds handlingar.
1. M. G. S.

Forsellön, kam., penningvärdet af det onus, som
bestod däri, att jordinnehafvaren nödgades forsla sina
skattepersedlar till kronans förråd, våghus och lador
eller till frälseränteegarens eller den tjänstemans
hemvist, hvilken skulle åtnjuta indelningen. Den
skattskyldige var pliktig att jämte lösen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free