- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
895-896

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forshaga - Forhaga kanal - Forsheda - Forshem - Forsholm - Forshälla - Forsia l. Forsea - Forsius, Sigfrid Aronus - Forsk. - Forskaolea - Forskål, Peter - Forslingsskyldighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora sulfitfabrik kan räknas, har en folkmängd af
mer än 700 pers.

Forshaga kanal, i Värmland, fullbordad 1859,
kringgår Klarälfvens fall vid Forshaga och har förr
förmedlat rörelsen mellan ofvanför liggande orter
vid älfven samt Vänern. Kanalen har en sluss af 38,6
m. längd, 7,7 m. bredd och föga öfver 1 m. djup. Efter
tillkomsten af Karlstad-Munkfors järnväg har kanalen
förlorat all betydelse, och tillstånd till dess
nedläggande har beviljats 1907. A. G. (S. L—k.)

Forsheda, socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 5,110 har. 767 inv. (1906). F. bildar med
Bredaryd och Torskinge ett konsist. pastorat i Växjö
stift, Västbo kontrakt.

Forshem, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 6,201
har. 1,924 inv. (1906). F. bildar med Kinne-Vedum och
Fullösa ett konsist. pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt. Kyrkan har urspr. haft romansk anläggning
med långhus, kor och absid

illustration placeholder



En af Forshems kyrkas romanska reliefer.



samt (ett nu ombyggdt) torn i v.; i senare tid
(1760-talet) ha två stora korsarmar tillbyggts samt
absiden ersatts af en rektangulär byggnad. F:s
kyrka är särskildt märklig genom sina romanska
stenreliefer (se fig.). Jfr N. G. Strömbom,
"Kinnekulle, Vallehärad, Skara och Lidköping",
och H. Hildebrand, "Från äldre tider" (fig. 25).
O. J—e.

Forsholm, under medeltiden ett slott vid
Sjöråsviken i Forshems socken, Skaraborgs län, sannolikt
uppbyggdt under kriget mellan konung Håkan och
Albrekt. Det innehades 1372 troligen af Håkan,
men då Bo Jonsson 1384 skref sitt testamente, hörde
F. och dess län (sannolikt Kinne och kanske äfven
Kållands härad) till dennes många förpantningar och
hade således under tiden blifvit intaget.

Forshälla, socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands
Fräkne härad. 11,843 har. 2,486 inv. (1906). F. bildar
med Resteröd, Ljung och Grinneröd ett regalt pastorat
i Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt.

Forsia l. Forsea (eg. försyn, t. ex. gudz forsea,
guds försyn) var i Sverige under 1500-talet en
benämning på hushållerska, i synnerhet en katolsk
prästs hushållerska eller frilla. För rättigheten
att hålla sig en forsia brukade prästen erlägga
en viss afgift till biskopen. Son af en präst och
en forsia fick ofta tillstånd att, utan hinder af
sin oäkta börd, inträda i sin faders stånd. I fall
forsian öfverlefde prästen, anslog socknen stundom
en pension åt henne.

Forsius, Sigfrid Aronus, präst, astronom,
f. på 1550-talet i Helsingfors, d. 1624 i Ekenäs,
studerade vid tyska universitet och i Uppsala 1595,

illustration placeholder


prästvigdes sannolikt 1597, tillträdde 1602 Kimito
pastorat, företog resor i Tyskland, hölls 1606—07
fängslad i Örebro, misstänkt för stämplingar till
Sigismunds förmån, förestod 1608—10 astronomie
professuren i Uppsala och var åtminstone, någon tid,
1613—15, kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i
Stockholm. Åren 1612—19 kallar han sig "Astronomus
regius". Genom sitt idkande af den astrologiska
spådomskonsten kom han i delo med domkapitlet
i Uppsala, hvilket hade till följd, att han efter
någon tid förlorade sina tjänster. 1621 flyttade han
från Stockholm till Ekenäs, där han var pastor till
sin död. 1601 skickades F. jämte von Birckholtz och
Daniel Hjort af hertig Karl upp till Torne lappmark
för att verkställa geometriska och geografiska
mätningar. Dessa utfördes med mycken omsorg,
och resultaten voro af stor betydelse för den
geografiska kunskapen om dessa trakter. F:s största
betydelse ligger däri, att han var en af de förste
vetenskapsmän i Sverige, som själfständigt beräknade
almanacker för någon inhemsk orts (Stockholms
eller Åbos) horisont. Han utarbetade almanacker för
åren 1608—10, 1613—15, 1617—19 och 1621—24. Före
1607, då hans första almanack trycktes, hade man i
Sverige vanligen endast öfversättningar af utländska
almanacker, till hvilkas uppgifter ofta nog ej några
korrektioner blifvit anbragta, och hvilka alltså ej
angåfvo företeelserna riktigt för någon enda ort i
landet. I sina skrifter framstår F. som "utan tvifvel
den märkligaste af den förkarolinska tidens vittra
författare" i Finland (A. Hultin). A. L—n.*

Forsk., vid växtnamn förkortning för Peter Forskål.

Forskaolea L., bot., växtsläkte af fam. Urticaceæ
med 5 arter i Afrika och västra Ostindien. Släktet
är uppkalladt efter P. Forskål (se d. o.). G. L—m.

Forskål, Peter, orientalist och naturforskare f. 11
jan. 1732 i Helsingfors, blef 1742 student i Uppsala,
där han först ärnade egna sig åt teologien, men snart,
påverkad af Olof Celsius d. ä. och Linné, fattade
ett varmt intresse för studiet af österländska
språk och naturvetenskaperna.

illustration placeholder


1753 begaf han sig
till universitetet i Göttingen, där han under den
berömde Michaelis’ ledning blef bekant med den
rådande Wolfska filosofien. Han kunde dock icke gilla
alla denna filosofis lärosatser och väckte ej ringa


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free