- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
901-902

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsnäs - Forssa, socken och tingslag. Se Forsa - Forssa (Forsa), bruks- och landtegendom i Östra Vingåkers socken - Forssa, sågverk - Forssa, bomullsmanufakturverk - Forssberg, Johan Rudolf Ferdinand - Forsselius. Se Forsell, svensk släkt - Forssell, svensk släkt - Forssell, Kristian Didrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Forsnäs, frälsesäteri i Sunds socken, Ydre härad,
Östergötlands län, vid Bulsjöåns utlopp i Östra
Lägern. Gården egdes och beboddes sedan 1843 af den
bekante fornforskaren L. F. Rääf, som dog där 1872
och ligger begrafven på gårdens egor. F. tillhör nu
(1907) det af hans arfvingar 1898 bildade Forsnäs
aktiebolag, som eger tills. 7 1/4 mtl i Sunds och Asby
socknar.

Forssa, socken och tingslag. Se Forsa.

Forssa (Forsa), bruks- och landtegendom i Östra
Vingåkers socken, Södermanlands län, vid Forsaån, sjön
Tislångens aflopp till den lilla sjön Bjälken, tillhör
(sedan 1900) aktiebolaget Carl & Dan. Indebetou, som
i socknen eger 2 5/12 mtl (tax.-v. 66,000 kr.) samt
F. stångjärns- och spiksmedja, kvarn med 3 par stenar
och såg med 1 ram (tax.-v. 51,900 kr.) samt 1 mtl
(tax.-v. 121,000 kr.) i Skedvi socken af Östergötlands
län. Ett stångjärnsbruk vid F. anlades på 1650-talet
af ryttmästaren S. Rosenstråle på det närbelägna
Barksäter. En följande egare var generalmajoren
Rutger Fuchs, som sålde bruket 1723. Från början
af 1770-talet har F. egts af medlemmar af släkten
Indebetou. Där finnas nu i bruk en franchecomtéhärd
och en spiksmedja. Tillverkningen uppgick 1906
till 42,600 kg. smältstycken och 9,216 ton
spik. Arbetsstyrka 23 man. - Stora F. kvarn med
2 par stenar tillhör annan egare. - Ett vid
F. anlagdt pappersbruk (tax.-v. 214,000 kr.),
drifvet af såväl vatten som ånga, tillhör sedan
1897 F. pappersbruks aktiebolag.

Forssa, sågverk i Forsa socken, Gäfleborgs län, med
5 ramar och 6 hyfvelmaskiner, tillhör Hudiksvalls
trävaruaktiebolag. Tillverkning 22,330 kbm. sågade
och hyflade trävaror samt 42,700 hl. träkol (1906). 85
arbetare.

Forssa, bomullsmanufakturverk i Tammela socken,
Tavastehus län, hör till Finlands största
fabriker. 1847 anlades vid F. ett bomullsspinneri
af A. W. Wahren, H. Borgström och C. Hernmarck
under firma "Forssa bomullsspinneribolag". 1854
anlade den förstnämnde i närheten ett mekaniskt
bomullsväfveri under firma "Wahren et comp." Dessa
bägge bolag förenades 1859 till ett enda, under
namn af "Forssa aktiebolag". F. n. (1907) bestå
bolagets verk af bomullsspinneri, med omkr. 42,000
spindlar, väfveri, med 1,000 väfstolar, garnfärgeri,
tygfärgeri, tygtryckeri och appreturverk, samt af
mekanisk verkstad, gjuteri, såg, snickeri, mjölkvarn,
kalkugn m. fl. verk. Tillverkningsvärdet utgjorde
1906 omkr. 6 mill. mark (4 1/4 mill. kr.). Arbetarnas
antal uppgick s. å. till omkr. 1,600, af hvilka en
del bodde i bolagets byggnader, andra i egna hus, som
uppförts med af bolaget beviljade räntefria lån. Vid
fabriken underhållas fyra skolor, ett sjukhus,
bibliotek och läsesal i ett för "ändamålet uppfördt
hus med festsal och teaterscen för arbetarna samt en
barnträdgård (grundad och underhållen genom donation
af A. Borgström). Med Forssa fabriker äro förenade
ett medelstort jordagods samt ett 30-tal skogshemman.
R. C. (A. G. F.)

Forssberg, Johan Rudolf Ferdinand, skådespelare, f. 1
aug. 1818 i Stockholm, d. 2 juli 1879 i Uppsala, blef
1833 balettelev och 1835 figurant vid k. teatern,
debuterade 1838 som aktör där och var 1838-44
anställd vid samma scen. 1844-50 var han styresman
för Djurströmska
teatersällskapet och tillhörde därefter Elfforsska
sällskapet till sin död. Genom sin ståtliga gestalt,
malmfulla stämma och verkliga glöd i framställningen
vann F. stora framgångar i det högre skådespelet
samt fick det hedrande namnet "landsortsteaterns
Dahlqvist". Bland hans roller må erinras om Karl
Moor
, Rudolf i "Korsfararne". Lucidor, Kean,
Richelieu, Benvenuto Cellini, Engelbrekt, Birger
Jarl
i "Bröllopet på Ulfåsa" och Örnulf i "Kämparne
på Helgeland". F. utvecklade äfven en osökt humor i
smärre komiska roller. Han var en bildad och allmänt
aktad man.

Forsselius. Se Forssell, svensk släkt.

Forssell, svensk släkt, som härstammar från Lars
(slutet af 1500-talet), bonde i Västergötland. Fors’
socken, efter hvilken hans son Jonas (f. 1611,
d. 1689, kyrkoherde i Romeled) antog namnet
Forsselius. Dennes son Lars F. (f. 1653. kyrkoherde i
Rångedala 1685 och i Falköping 1698, riksdagsman 1693
och latinsk skald, d. 1729) hade tio söner, af hvilka
nio antogo namnet Forssell. Sonsöner till en af dessa,
Daniel, voro Karl Gustaf och Jakob, som skrefvo sig
Forsell (se d. o.), och brorson till dem var Nils
Edvard F
. (se F. 2). Sonson till Daniel F:s
yngre broder Karl var Kristian Didrik F. (se F. 1).

illustration placeholder

1. Kristian Didrik F., kopparstickare, f. 22 april
1777 i Hälsingborg, d. 19 okt. 1852 i Stockholm, fick
en vårdad uppfostran och blef vid tretton års ålder
student i Lund. Han skickades 1790 till Köpenhamn
för att studera medicin. Hans böjelse låg emellertid
icke åt detta håll - hvilket framgick bl. a. af hans
täta besök på konstakademien -, och fadern sände
honom därför 1791 till brödraförsamlingens skola
i Zeist i Holland. Där fick han bl. a. inhämta
guldsmedsyrket, i hvilket ritning och gravyr,
hans älsklingsämnen från barnaåren, ingingo. Vid
sexton års ålder var han sin lärares högra hand
och styrde hela verkstaden. Mot slutet af 1794, då
fransmännen inträngt i Holland, tjänstgjorde F. som
tolk hos franske generalen Pichegru och deltog under
en månad i det märkliga vinterfälttåget. Han arbetade
ännu ett par år som guldsmed, men gick så i lära hos
en kopparstickare i Amsterdam. Han egnade sig, utom åt
den egentliga koppargravyren, äfven åt förfärdigandet
af sigill; och hans rykte för skicklighet blef så
stort, att han kunde sätta bo och alltmer utvidga
sin verksamhet. Ett sigill, som han utförde för
staden Amsterdam, gjorde honom bemärkt af Hollands
dåv. konung, Ludvig (Bonaparte). Genom dennes ynnest
erhöll han ett årligt understöd af 1,000 floriner,
med åliggande att flytta till Paris och där studera
kopparstickarkonsten såsom konungens pensionär,
för att i framtiden kunna fylla en plats vid den
konstakademi Ludvig hade för afsikt att inrätta
i Amsterdam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free