- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
971-972

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foster - Foster, John - Foster, Birket - Foster, Stephen Collins - Foster, sir Michael - Foster, Joseph - Fosterapné. Se Apné och Foster - Fosterbarn - Fosterbarnsnämnd. Se Fosterbarnsvård - Fosterbarnsvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan inverkande omständighet är frånvaron
af muskelrörelser (annat än de obetydliga
fosterrörelserna) under fosterlifvet. Vid
muskelverksamheten bildas just sådana ämnen, som reta
andningscentrum. Ett förhållande, som ej får förbises,
är, att andningscentrum ej kan träda i verksamhet,
förrän det nått en viss utvecklingsgrad. Ju tidigare
ett foster framfödes, desto svårare är det att få
andningen i gång. Det har också experimentellt
visats, att retbarheten hos andningscentrum
i betydande grad tilltager ännu under dagarna
närmast efter födelsen. Man är således berättigad
att sätta fosterapnén i sammanhang med nervsystemets
utvecklingsgrad. Slutligen vet man, att verksamheten i
andningscentrum påverkas på reflexväg. Begjutning af
huden med kallt vatten framkallar djupa inandningar,
mekanisk retning af näsans eller struphufvudets
slemhinna framkallar utandningsrörelser, nysning,
resp. hosta. Intränger vatten i näshålan, stannar
andningen i utandningsställning. Fostret är
fullständigt skyddadt för inflytanden, som utöfva
inandningsreflexer. Däremot skulle fostervattnets
inträngande i näshålan kunna tänkas betinga en
andningshämmande reflex.

Rättsligt betraktas fostret icke som person; det kan
alltså icke ega något, men rättssystemen innehålla
dock allmänt bestämmelser till dess skyddande mot
fosterfördrifning, och i fråga om arf anses barn
i moderlifvet potentiellt berättigadt, så att om
fadern eller annan släkting, efter hvilken barnet
skulle varit ärfsberättigadt, om det redan varit
framfödt, aflider tidigare och efterlämnar arf, så
tillerkännes barnet dess vederbörliga andel däri,
så snart det verkligen framfödes med lif. Enligt
svensk rätt (6 kap. 2 § Ärfdabalken) kan fostret i
vissa fall t. o. m., utan att själf framfödas med lif,
leda arf genom sig från den förut aflidne fadern till
sin mor. Bvn. J. E. J-n. C. G. Bj.

Foster [få’st9], John, engelsk författare, f. 1770,
d. 1843, var under många år baptistpredikant, men
egnade sig från 1817 uteslutande åt litteraturen,
som han riktade med Essays (1805) af moraliskt
innehåll samt många förträffliga artiklar i "Eclectic
review". Hans "Life and correspondence" utgafs 1846
(ny uppl. 1852).

Foster [få7sta], Birket, engelsk tecknare och
akvarellmålare, f. 1825, d. 1899, var en älskvärd
skildrare af barnavärlden och illustrerade äfven
dikter, bland dem Longfellows "Evangeline" (1850),
dikter af Herbert, Wordsworth, Goldsmith, Thomas Hood
(1872), Beatties "Minstrel" o. a. Hans akvareller, med
hvilka han började omkr. 1860, framställa landtliga
scener och hämta sina ämnen från barnens lif. F. har
äfven målat landskap i olja. Ett "Fosteralbum"
utgafs 1880 i München. Jfr Huish, "B. F." (1890).
J. K-e.*

Foster [farstå], Stephen Collins, amerikansk
visdiktare och tonsättare, f. 1826 i Pittsburg,
d. 1864 i New York, var en kunnig musiker och omtyckt
folkskald, som själf skref vackra melodier till sina
visor. Flera af dessa äro sånger ur negerlifvet,
bl. a. "Old folks at home", för hvilken han lär ha
erhållit 15,000 dollars. Hans senare kompositioner
äro af mer förfinad och känslosam art. F:s ballader
äro öfversatta på flera språk och utgifna med den af
honom satta musiken.

Foster [få’st9], sir Michael, engelsk fysiolog,
f. 8 mars 1836 i Huntingdon, d. 28 jan. 1907 i
London, blef student i London 1852 och med. doktor
därsammastädes 1858, praktiserade såsom läkare
i sin födelsestad från 1861, anställdes 1867
såsom lärare i praktisk fysiologi vid University
college i London och utnämndes 1869 till professor
i detta ämne både vid University college och Royal
institution. 1870 kallades han till professor i
fysiologi vid Trinity college i Cambridge, hvilken
ställning 1883 förvandlades till en professur vid
universitetet i nämnda stad.
illustration placeholder

Från detta ämbete tog
F. afsked 1903. F. blef 1896 led. af Vet. soc. i
Uppsala. 1899 fick han värdighet af knight (titeln
sir). Han representerade 1900-05 University of London
i engelska parlamentet. F:s vetenskapliga betydelse
ligger framför allt i hans sällsynt framstående
lärarverksamhet: i Cambridge reformerade han småningom
den biologiska undervisningen i hela dess omfång,
och hans inflytande i denna riktning sträckte sig vida
utöfver det egna universitetets gränser. Hans förmåga
att intressera unge män för vetenskaplig forskning
närmade sig Ludwigs, och från hans skola utgick en
lång rad af de framstående fysiologer, öfver hvilka
den engelska vetenskapen med så stort skäl känner
sig stolt. Hans Text book of physiology (1876; flera
uppl.) är en af de bästa läroböcker i detta ämne,
som någonsin utgifvits. Likaså är hans Primer of
physiology
(1874; ’’Fysiologi", i "Naturvetenskapens
första grunder", VI, 1876), ett mönster af god
populär framställning. Såsom ständig sekreterare i
Royal society 1881-1903 ådagalade F. ytterligare
sin stora organisatoriska talang, och det var
väsentligen på hans initiativ, som den internationella
associationen af vetenskapsakademierna äfvensom
den internationella katalogen öfver vetenskaplig
litteratur ("International catalogue of scientific
papers") kommo till stånd. Ett annat uttryck härför
är grundläggandet af "Journal of physiology", hvilken
F. 1878-94 ensam och sedan till sin död i förening
med Langley redigerade. Bland F:s öfriga skrifter
bör här nämnas äfven hans Lectures on the history of
physiology during the 16, 17 and 18 centuries
(1901).
R. T-dt.

Foster [få;sta], Joseph, engelsk genealog, f. 1844,
d. 1905, är mest bekant för sitt arbete Alumni
Oxonienses, the members of the university of Oxford,
1715-1886
(4 dlr, 1887-88).

Fosterapné. Se Apné och Foster.

Fosterbarn. Medan vår rättsordning i allmänhet
betraktar fosterbarns upptagande som en åtgärd af
välgörenhet och alltså reglerar förhållandet från
denna synpunkt (se Fosterföräldrar), ha å andra sidan
genom lag 6 juni 1902 införts bestämmelser till skydd
för fosterbarns lif och hälsa (se Fosterbarnsvård).
C. G. Bj.

Fosterbarnsnämnd. Se Fosterbarnsvård.

Fosterbarnsvård. Den plikt, som naturen och samhället
ålägga föräldrar gentemot sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free