- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1011-1012

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotometer 1. Fys. - Fotometer 2. Fot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

etc., utgöres här af en egendomligt formad kropp C
af gips, som medelst ett remhjul e. d., F, sättes
i hastig rotation. I den ställning C har i fig.,
ser ett öga genom D endast en från ljuskällan A
belyst yta; när C roterat ett halft hvarf, synes
däremot på samma plats en endast af B belyst yta. Vid
tillräckligt hastig rotation uppträder "flimrandet". -
Då man skall fotometrera olikformiga ljuskällor,
hvilkas ljusstyrka är olika i olika riktningar, måste
fotometern vara försedd med anordningar för detta
ändamål, vanligen speglar, som kunna anbringas i olika
vinklar. Blir det fråga om att bestämma ljuskällans
sfäriska ljusstyrka (se Fotometri), kan detta äfven
ske direkt med s k. integralfotometrar. Dessa kunna
bestå antingen af ett antal speglar, som reflektera
ljuset i de olika riktningarna mot fotometerskärmen,
eller af en enda spegel, som roterar, eller också,
såsom Blondels kulfotometer, äfven kallad
lumenmeter, af ett invändigt med matt hvit färg
måladt hölje om 0,8-1 m. diameter, hvilket på ena
sidan är försedt med en mattslipad glasruta och inuti
hvilket ljuskällan anbringas. Genom den mattslipade
rutan utstrålar en viss bråkdel af ljuskällans totala
sfäriska styrka. Denna bråkdel kan en gång för alla
utrönas, och sedan man med fotometern bestämt den
genom rutan strålande ljusmängden, kan följaktligen
sedan den totala sfäriska ljusstyrkan beräknas. -
Är den ena ljuskällan mycket stark, kan man försvaga
ljuset från densamma genom att låta framför den
hastigt rotera en skifva med utskurna sektorer, hvilka
sektorers vinklar äro sammanlagdt t. ex. en tiondel
eller en hundradel af fyra räta. Sektorernas yta
kan äfven göras variabel. Vid de vanligen använda
fotometrarna är afståndet från normallampan till
den ljuskälla, som skall undersökas, 3 m., och
den belysta ytan (papperet med fettfläcken,
Roods apparat etc.) anbringas flyttbar mellan dem
utefter en skala, hvars delstreck direkt angifva
ljusstyrkan. Är fotometerns längd (afståndet mellan
ljuskällorna) en annan än 3 m., bör detta af
skäl, som antydas i art. Fotometri, vid resultatets
uppgifvande anmärkas. - Selenfotometer är en apparat
för bestämning af ljusets intensitet, som är baserad
på grundämnet selens egenskap att vid belysning
och i mån af belysningens intensitet minska sitt
ledningsmotstånd för elektricitet. Om en selencell
och en galvanometer inkopplas i en strömledning,
så gör galvanometern ett utslag, om selencellen
belyses; detta utslag är större, ju intensivare det
påverkande ljuset är. Selenfotometrar ha
konstruerats af Rolls, Werner von Siemens, Ruhmer
m. fl. På senaste tiden har man framställt
själfregistrerande selenfotometrar; en sådan är Ruhmers
dagsljusregistreringsapparat.

2. Fot. Fotografisk fotometer, Kemisk fotometer
l. Aktinometer, apparat för mätning af ljusets
kemiska, fotografiska, intensitet. (Aktinometer
benämner man äfven ett instrument, som begagnas för
att uppmäta solstrålarnas termiska intensitet, se
Aktinometer.) Det värde på ljusstyrkan,
som erhålles vid uppmätning af ljusets optiska
styrka, d. v. s. den optisk-fysiologiska verkan,
som ljuset utöfvar på ögats näthinna, gifver intet
mått på dess kemiska styrka. Detta beror därpå,
att de ljusstrålar, som verka starkast kemiskt,
för ögat te sig jämförelsevis ljussvaga eller äro
alldeles osynliga. Fig. 1 framställer grafiskt
solspektrums optiska och kemiska ljusstyrka. Såsom
man ser, sträcker sig den kemiska verkan långt
utanför spektrums synliga område och har sitt
maximum i dess optiskt ljussvaga indigofärgade
del (för bromsilfver). Olika ljuskällors kemiska
intensitet kan mätas med ljuskänsliga ämnen
(gasblandningar, lösningar, fotografiska papper
eller plåtar), och man utgår därvid från, att två
ljuskällor äro fotografiskt lika, om de hos det
ljuskänsliga ämnet på samma tid åstadkomma samma
kemiska förändring. Lika produkter af ljusintensitet
och belysningstid motsvara samma fotografiska verkan
(denna regel gäller ej för mycket svagt ljus); däraf
följer, att ju större ljusintensiteten är, desto
kortare belysningstid erfordras. Belysningens kemiska
intensitet förhåller sig, liksom den optiska, omvändt
proportionellt till kvadraten på afståndet från
ljuskällan. I fig. 1 betecknar den heldragna kurvan
den kemiska ljusstyrkan, då bromsilfver användes
som ljuskänsligt reagens. Denna kurvas maximum får
emellertid mer eller mindre olika läge vid olika
ljuskänsliga ämnen; för klorsilfver t. ex. ligger
det i yttersta violett af synliga spektrum, för
kromgelatin i blått. Häraf följer, att ett erhållet
värde på ljusstyrkan strängt taget gäller endast för
det ämne, med hvilket fotometern under försöket var
beskickad. - För att bestämma en ljuskällas kemiska,
fotografiska, ljusstyrka eller för att bestämma den
ljusmängd, som under en viss tid inverkat, använder
man kemisk fotometer l. aktinometer. Bunsens och
Roscoës klorknallgasfotometer
(fig. 2) består af ett
glaskärl a, i hvilket är innesluten en blandning af
klor och väte, jämte vatten. Vid belysning och i mån
af belysningens intensitet och varaktighet bildas
klorväte, som med

illustration placeholder
Fig. 1. Grafisk framställning af solspektrets

optiska och kemiska ljusstyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free