Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotosfären - Fotoskulptur. Se Fotoplastik - Fotosyntes 1. Bot. kolsyreassimilationen under ljusets medverkan. Se Assimilation - Fotosyntes 2. Kem. Se Fotokemi - Fototerapi - Fototypi - Fotoxylografi - Fotozinkografi. Se Zinkografi - Fotozinkotypi. Se Zinkografi - Fotpunkt - Fotryggen, anat. Se Fot - Fotscha, en namnform för Fo‚èa (se d. o.) - Fotservis - Fotskabb, veter. Se Skabb - Fotskäl - Fotspjärn - Fotspår - Fots-ton - Fotsulan, anat. Se Fot. - Fotsvett - Fottel. Se Fortel - Fotträd. Se Skeppsbyggeri - Fottvagning - Fotventil, maskinb. Se Ventil - Foucart, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom hvilka den mörka solkroppen skymtar fram.
Facklorna äro de delar af fotosfären, som genom
eruptionen kastas åt sidan. Angående nyare åsikter
om solen se Solen och Solfläckar. A. L-n.*
Fotoskulptur (af grek. fos, ljus, och skulptur}. Se
Fotoplastik.
Fotosyntes (af grek. fos, ljus, och synthesis,
sammansättning). 1. Bot., kolsyreassimilationen
under ljusets medverkan. Se Assimilation, sp. 238. -
2. Kem. Se Fotokemi. - Adj. fotosyntetisk.
H. Hn.
Fototerapi (af grek. fos, ljus, och terapi, se d. o.),
ljusstrålars användning vid sjukdomars behandling.
Fototropi (af grek. fos, ljus, och trope,
förändring), en egenskap hos vissa ämnen att vid
ljusets inverkan undergå en tillståndsförändring,
som i allmänhet visar sig genom en färgförändring,
karakteriserad därigenom, att den i mörkret mer
eller mindre fort åter går tillbaka. Fototropien
anses bero på en omlagring af ämnets molekyler;
den är alltså en fysikalisk företeelse. Ämnen,
som visa denna egenskap, äro exempelvis
kinokinolinklorid, β-tetraklorketonaftalin.
J. Htzg.
Fototypi (af grek. fos, ljus, och typos, aftryck),
benämning på en del fotomekaniska tryckförfaranden (se
d. o.); äfven den på sådant sätt framställda bilden.
Fotoxylografi (af grek. fos, ljus, och xylografi,
träsnitt), ett träsnittsförfarande, vid hvilket
bilden, som skall skäras i trästocken, på fotografisk
väg överföres på densamma (se Träsnitt).
Fotozinkografi (af grek. fos, ljus, och zinkografi. Se
Zinkografi.
Fotozinkotypi (af grek. fos, ljus, och zinkotypi). Se
Zinkografi.
Fotpunkt, mat., kallas den punkt, där perpendikeln
från en gifven punkt mot en rät linje träffar
denna linje. - Med fotpunktskurva till en gifven
kroklinje förstås den kroklinje, som bildas af
fotpunkterna till de perpendiklar, hvilka fällas från
en gifven punkt mot den gifna kroklinjens tangenter.
G. E.*
Fotryggen, anat. Se Fot.
Fotscha, en namnform för Foča (se d. o.).
Fotservis, krigsv., benämning på det oberidna
betjäningsmanskapet vid en anspänd artilleripjäs,
emedan dess viktigaste tjänst, pjäsens serverande
under skjutning, alltid förrättas till fots.
G. af Wdt.
Fotskabb, veter. Se Skabb.
Fotskäl, socken i Älfsborgs län, Marks härad. 4,235
har. 1,091 inv. (1906). Annex till Surteby, Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Fotspjärn, sjöv., tvärribbor vid bottnen i
en båt, tjänande till fotfäste för roddarna.
O. E. G. N.*
Fotspår, geol., efter forntida djur finnas i många
olika system och äro af stort intresse, ehuru det
erbjuder betydliga svårigheter att bestämma, af
hvad slags djur de härröra. Från yngre aflagringar
känner man t. o. m., spår af elefantdjur;
inom de äldre systemen mest uppmärksammade
äro spåren af Chirotherium (se d. o.) samt de
upprättgående dinosauriernas tretåiga spår,
hvilka till en början ansågos härröra af fåglar,
m. fl. Af spår af lägre djur må anföras sådana
af kräftdjur samt de greniga maskspår, hvilka
länge uppfattades såsom fossila alger, O. S. v.
A. G. N.
Fots-ton, mus., uttryck, som begagnas vid angifvande
af längden på orgelpipor. Som norm antagas
sådana öppna flöjtregister, hvilkas grofva C-pipa
håller 8 fot i längd, och som kallas 8-fots-stämmor.
En 4 fots öppen stämma står en oktav högre än de förra,
en 2 fots två oktaver högre, en 16 fots en oktav
lägre, en 32 fots två oktaver lägre än desamma
o. s. v. En täckt stämma däremot behöfver endast
halfva längden af en öppen för att angifva samma ton
som denna. - På senare tiden har man börjat ersätta
fotstonbenämningarna med metermåttbenämningar,
hvarvid 16 fot räknas = 5 m., 32 fot = 10 m., 8
fot = 5/2 m., 4 fot = 3/4 m., o. s. v. A. L.*
Fotsulan, anat. Se Fot.
Fotsvett, en stark afsöndring af fotsulans
svettkörtlar, är en obehaglig åkomma, synnerligast
därigenom, att i svetten lätt bildas stinkande
fettsyror, hvilka t. o. m. kunna sönderfräta
öfverhuden samt förorsaka ömhet och sårnader. I
äldre tider härledde man alla möjliga sjukdomar från
"inslagen" eller för hastigt hämmad fotsvett. Genom
renlighet och täta ombyten af strumpor mildras
åkomman betydligt. Genom adstringerande och
antiseptisk tvättning t. ex. med garfsyrelösning
eller formalin eller genom att strö i strumporna
dylika ämnen i pulverform kan man ofta utan
fara häfva den envisa och besvärliga åkomman.
F. B. (I. H.)
Fottel. Se Fortel.
Fotträd. Se Skeppsbyggeri.
Fottvagning, en i Österlandet under forntiden allmän
plägsed, bestående däri, att värden före måltidens
början lät slafvar tvätta gästernas fötter för att
rena dessa från stoft eller damm, som fäste sig vid
dem till följd däraf, att ingen annan fotbeklädnad än
sandaler nyttjades. Enligt Johannes-evangeliet (13
kap., v. 4 och följ.) tvådde Jesus själf, aftonen före
sin död, lärjungarnas fötter för att gifva dem ett
exempel af själfförsakande kärlek och ödmjukhet. Till
följd af Johannes-evangeliets berättelse blef
fottvagningen, såsom förberedelse för nattvarden,
en kyrklig handling hos de kristne. Emellertid omtalas
den först sedan 4:e årh. såsom sådan. I l Tim.
5 kap. v. 10 talas om fottvagningen såsom uttryck af
gästfrihet, ej såsom kyrklig ceremoni. Inom grekiska
kyrkan anses fottvagningen såsom ett sakrament,
men är dock ej i allmänt bruk. Äfven inom romerska
kyrkan framträdde den i medeltiden såsom en religiös
handling. Ännu tvår påfven - äfvensom katolska
biskopar och abboter samt vissa katolska furstar -
på skärtorsdagen tolf fattigas fötter. Inom grekiska
kyrkan, särskildt i klostren och vid ryska hofvet,
har fottvagningsceremonien på skärtorsdagen likaledes
bibehållits. Inom protestantismen har den fortlefvat
i den engelska kyrkan samt hos herrnhutarna,
men är numera på bägge hållen afskaffad.
(J. T. B.)
Fotventil, maskinb. Se Ventil.
Foucart [fokär], Paul, fransk vetenskapsman,
f. 1836 i Paris, blef 1874 professor i grekisk
epigrafik och arkeologi vid Collège de France
och var 1878-90 direktör för franska skolan i
Aten. Sedan 1878 är han led. af Institutet. F. har
utgifvit bl. a. Inscriptions recueillies à Delphes
(1863; tillsammans med Wescher), Mémoire sur les
ruines et l’histoire de Delphes (1865), Mémoire sur
l’affranchissement des esclaves par forme de vente à
une divinité (1867), Des associations religieuses
chez les grecs (1873), Recherches sur l’origine et
la nature des mystères d’Éleusis (1895), Les grands
mystères d’Éleusis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
