- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1049-1050

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fraipont, Gustave - Fraise. Se Fräs - Fraise - Fraises - Fraknó l. Fraknó-Váralja - Fraknói (urspr. Frankl), Vilmos - Frakt, sjöv. Se Befrakta - Fraktaftal - Fraktdispartiet. Se Differentialtariffer - Fraktfart - Fraktion - Fraktionera, sönderdela. Om fraktionerad destillation se d. o. och Brännvin, sp. 426 - Fraktsedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina akvareller, särskildt framstående genom
ljusbehandlingen, hämtade han i början motiven från
Belgien och Holland, sedermera från skilda delar af
Frankrike, såsom la Place Saint-Germain-des-Prés
1886; en replik i olja 1904), Deputeradekammaren
1887), Gammal gata i Lisieux (1900; oljemålningen
Tövädersdag i Lisieux härrör från 1901), Hålväg i
Bretagne
(1902). Pastellen Samspråk på hafsstranden
(på Salongen 1888) är ett af F:s mera intressanta
verk. F. har publicerat flera illustrerade
afhandlingar öfver teckning och grafisk konst.

Fraise [Ms], fr. (däraf fraiser, krusa, vecka). Se
Fräs.

Fraise [fräs], fr. (eg. smultron), en rödaktig färg
lik den hos krossade smultron.

Fraises [fras], fr., fortif., mer eller mindre lutande
palissad, anbringad å främre vallsluttningcn eller
å någon af grafbranterna. Jfr Palissad.

Fraknó l. Fraknó-Váralja
(ty. Forchlen-stein), urgammalt riddarslott
i ungerska komitatet Ödenburg med tafvelsamling,
tyghus och familjen Esterhåzys arkiv.

Fraknoi (urspr. Frankl), Vilmos, ungersk
historieskrifvare, f. 1843 i komitatet Nyitra, blef
1875 bibliotekarie vid nationalmuseum i Budapest, 1879
generalsekreterare i ungerska vetenskapsakademien och
1892 titulärbiskop. Han lefver sedan 1890 mestadels
i Rom, där han upprättat ett ungerskt historiskt
institut och kraftigt bidragit till utforskandet
af de i Vatikanen förvarade källorna för ungerska
historien. Hans många skrifter afhandla förnämligast
Ungerns historia under 1400- och 1500-talen.
K. B. W.

Frakt. sjöv. Se Befrakta.

Fraktaftal, jur., är aftalet om transport af person
eller gods (aftal om befordran af meddelanden
utan materiellt underlag, såsom med telegraf eller
telefon, hör sålunda ej dit). För personbefordran och
godstransport gälla helt olika regler, och i inskränkt
mening är fraktaftalet ett aftal om transport af
gods, som öfverlämnats i den transporterandes vård;
omtvistadt är, om vårdplikten härvid bör anses
likställd med skyldigheten att utföra själfva
förflyttningen.

Fraktaftalet. i inskränkt bemärkelse, utgör ett
arbetsbetingsaftal; fraktföraren, som i sjörätten
kallas bortfraktaren, ikläder sig alltså i
förhållande till afsändaren, i sjörätten
befraktaren, en, om också ej ovillkorlig, ansvarighet för
uppnående af det åsyftade resultatet. Fraktföraren
kommer regelmässigt i rättsförhållande icke blott
till afsändaren, utan äfven till mottagaren, hvilken,
ehuru han icke är part vid fraktaftalets afslutande,
dock under vissa förutsättningar eger rätt att fordra
godsets utlämnande m. m., och som likaledes under
vissa förutsättningar är ansvarig för betalande
af frakt och därmed jämförliga fordringar. Genom
det sjörättsliga konossementet, hvilket kan vara
ställdt till viss man, icke till order, till viss
man, med eller utan uttrycklig tillåtelse att
öfverlåta (orderklausul) eller till innehafvaren,
förpliktar sig fraktföraren direkt i förhållande
till den enligt konossementet legitimerade, och
konossementet är alltså bestämmande för innebörden
af ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Vissa
viktiga arter af fraktaftal äro föremål för utförliga
specialbestämmelser. Detta gräller först och främst
om det redan
nämnda sjörättsliga fraktaftalet, som ofta kallas
fraktslut och hvars skriftliga affattning heter
certeparti (se d. o.), samt vidare äfven beträffande
post och järnvägar. På alla dessa tre områden gör
sig en tendens gällande att genom konventioner
och öfverensstämmande lagstiftning underlätta
den internationella samfärdseln. Erinras må om
de i hufvudsak öfverensstärnmande sjölagarna för
de tre nordiska rikena, om de ansträngningar, som
på officiella och privata konferenser gjorts att
åstadkomma likhet mellan de sjöfarande nationernas
lagstiftningar, om världspostföreningen med
därinom gällande konventioner samt om den
i Bern 14 okt. 1890 slutna internationella
överenskommelsen om godsbefordran på järnvägarna.
Hj. H-d.

Fraktdisparitet. Se Differentialtariffer.

Fraktfart, sjöv. segling för annan persons räkning än
fartygets redare eller till platser i ändamål att söka
befraktning. Detta slags sjöfart idkas af rederier,
som ej använda sina fartyg för egen handelsrörelse,
och är af stor betydelse för sådana sjöfartsidkande
nationer (t. ex. Norge), hvilka ej på annat sätt göra
någon betydande insats i världshandeln. - Sveriges
fraktfart har på de senaste åren gått betydligt
framåt. 1905 ankommo till utrikes orter, i last
l. barlast, 20,526 svenska handelsfartyg, mätande
9,689,311 ton, och afgingo från utrikes orter 20,429
svenska handelsf., mätande 9,665,354 ton. Svenska
fartyg i utrikes sjöfart intjänte s. å. i
bruttofrakter (oberäknadt i s. k. tidsbefraktning
intjänta belopp) 62,210,278 kr. Motsvarande siffra var
tio år tidigare icke mycket mer än hälften så stor.
O. E. G. N.*

Fraktion (fr. fraction, af lat. frangere. bryta),
eg. utbruten del; särgrupp, sammansluten grupp af
likatänkandc medlemmar i en församling, hvilken grupp
antingen utgör en del af en större (ett parti),
hvars åsikter den icke i allo hyllar, eller står
utanför partierna.

Fraktionera (fr. fractionner), sönderdela. Om
fraktionerad destillation se d. o. och Brännvin,
sp. 426.

Fraktsedel är en handling, som af en godsafsändare
utställes till fraktföraren för att tjäna till ledning
vid transporten af godset. Fraktsedeln förekommer
såväl vid försändelse af styckegods sjöledes (där den
dock vanligen ersättes af det af skepparen utfärdade
konossementet, se d. o.) som vid transport af varor
på järnväg. Fraktsedeln innehåller i allmänhet: 1)
beteckning af godset genom märke och nummer samt
uppgift om beskaffenhet och myckenhet; 2) lägenheten,
med hvilken godset försändes och fraktförarens
namn eller, vid järnvägstrafik, station och dag,
då godset uppges till försändning; 3) afsändarens
namn och adress; 4) mottagarens namn och adress; 5)
bestämmelseorten; 6) villkor angående fraktbelopp och
dess erläggande. efterkraf, tiden för transporten
m. m. Järnvägsfraktsedeln består vanligen af flera
delar, den i Sverige använda af tre, af hvilka en af
afsändningsstationcn återlämnas till afsändaren som
kvitto å sändningens mottagande, den andra behålles
å afsändningsstationen, och den tredje åtföljer
godset och tillställes mottagaren vid godsets
afhämtande. För godstrafik å statens järnvägar finnas
ang. fraktsedelns utfärdande och innehåll utförliga
regler i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free