- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1071-1072

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franciskanorden - Francis Maro. Se Franzos 2 - Francis Trollopp. Se Féval 1 - Franck (Frank), Sebastian - Franck (Frank), Melchior - Franck (Franckenius), Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Torkö (i Blekinge), Trelleborg, Viborg, Ystad och
Aalborg samt i Norge Bergen, Kungälf, Marstrand,
Oslo, Trondhjem och Tönsberg.

Litt.: "Bullarium franciscanum" (7 bd, 1759–1903, de tre sista utg. af C. Eubel),
"Chronicon fratris Jordanis a Jano" (utg. 1870 af G. Voigt),
Wadding, "Annales minorum" (8 bd, 1625–54, nående till 1540, senare fortsatt till 1622),
åtskilliga uppsatser af Ehrle,
"Analecta franciscana" (1885 ff.),
Müller, "Die anfänge des minoritenordens und der bussbruderschaften" (1885),
Thode, "Franz von Assisi und die anfänge der kunst der renaissance in Italien" (1885; ny uppl. 1904),
Eubel, "Geschichte der oberdeutschen minoritenprovinz" (2 bd, 1886),
Lemp, "Die anfänge des klarissenordens" (i "Zeitschrift f. kirchengeschichte", 13, 1892),
Heimbucher, "Die orden und kongregationen der kath. kirche" (1896),
K. Silfverstolpe, "De svenska klostren före klostret i Vadstena"(i "Hist. tidskr.", 22, 1902) samt
J. Lindbæk, "Pavernes forhold til Danmark under kongerne Kristiern I og Hans" (1907).
Jfr äfven den under artikeln Frans från Assisi
anförda litteraturen. Ang. det aflatsprivilegium
(Portiuncula-aflaten), som enligt sägnen
Honorius III förlänat Frans, se Sabatier,
"Étude critique sur la concession de l’indulgence de Portiuncule" (i "Revue historique", 1896).

T. H–r.

2. En af de hemliga ordnar, hvilka i Sverige uppstodo
under senare hälften af 1700-talet, såsom en frukt
af tidsandan under upplysningstidehvarfvet. Tiden,
då denna orden stiftades, är obekant; men före 1781,
då en filialloge upprättades i Uppsala, fanns i
Stockholm en hufvudloge, i hvilken skalden Kellgren
då var storkansler och bibliotekarien A. F. Ristell
kansler. Orden jämförde sig med frimurarorden
och hade till uppgift att strida mot fördomar och
fanatism samt att utöfva välgörenhet. I ordenstemplet
dyrkades sanningens gudinna, och i ordenstalen
prisades Voltaire, fördomsfrihet, sanningssökande,
broderlighet o. s. v. Vitterhetsidkande var
föreskrifvet, och hvarje ordensbroder skulle hvar
tredje månad till sekreteraren lämna något lärdt,
vittert, nyttigt eller underhållande arbete. Musik
ingick i ordenshögtidligheterna, och högtidsdagen
firades med konsert. 1782 förkunnades, att i Stockholm
inrättats ett andra tempel: "La collonie", hvarmed
möjligen afsågs ombildandet af "Constance-orden". Den
gamla logen kallades därefter "La primitive" och
Uppsalalogen "Pallas-templet". Franciskanorden egde
bestånd ännu på 1790-talet. Jfr G. Göthe, "De vittra
samfunden i Sverige" (1875).

Francis Maro. Se Franzos 2.

Francis Trollopp. Se Féval 1.

Franck (Frank), Sebastian, tysk författare, f. 1499,
d. 1542, ordinerades 1524 till katolsk präst,
men anslöt sig sedan till reformationen och blef
evangelisk predikant. Snart kom han dock genom
sina friare åsikter i strid med Luther och hans
medhjälpare. Han nedlade därför sitt prästämbete
och drefs sedan från plats till plats, till dess han
slutligen fann en fristad i Basel, där han dog som
boktryckare. – F. var en man af ren, fläckfri karaktär
och ett brinnande forskningsbegär. I motsats till
de mot hvarandra kämpande protestantiska partierna
tänkte han sig såsom framtidsmål en
tolerant, praktisk kristendom af mystisk-panteistisk
art. Ej blott i religiöst hänseende, utan äfven i
samhällsfrågor hyllade F. åsikter, som annars tillhöra
en vida senare tid. Så var han t. ex. en motståndare
till dödsstraffet. Hos de ledande männen inom de
protestantiska kyrkosamfunden var han särdeles illa
anskrifven. Luther kallade honom "djäfvulens mun". –
Af F:s arbeten, som utmärka sig genom originella tankar
samt ett vackert och kraftigt språk, må här nämnas
Von dem baum wissens gutes und böses (1530),
Chronica: zeitbuch und geschichtbibel von anbeginn bis 1531 (1531),
kanske den äldsta världshistorien på tyska språket,
det för sin tid förtjänstfulla geografiska arbetet
Weltbuch: spiegel und bildniss des ganzen erdbodens (1534),
Paradoxa (1533),
Guldin Arch (1538) och
Sprichwörter (1541).
Se arbeten öfver F. af Hase (1869) och Tausch (1893).

Franck (Frank), Melchior, tysk tonsättare,
f. omkr. 1573 i Zittau, d. 1 juni 1639 i Koburg,
blef 1603 kapellmästare vid koburgska hofvet. Han var
en af 1600-talets alsterrikaste och mest betydande
körkomponister och utgaf en mängd samlingar af
tyska psalmer, motetter och andra kyrkosånger samt
världsliga visor, hvari man finner innerlighet
och sinne för melodisk gestaltning. Äfven hans
orkestersviter voro omtyckta.

A. L. (E. F–t.)

Franck (Franckenius), Johan, universitetslärare,
f. 25 jan. 1590, antagligen i Dalarna, d. 16 okt. 1661
i Uppsala, blef 1610 student i Rostock, studerade
sedermera medicin vid åtskilliga tyska universitet och
erhöll vid ett af dem filos. doktorsgrad. 1622 återkom
han till fäderneslandet samt blef 1624 e. o. professor
och 1628 med. professor i Uppsala med skyldighet att
undervisa i anatomi och botanik. Såsom lärare i dessa
båda ämnen hade han att kämpa med stora svårigheter,
ty i Uppsala fanns på den tiden ingen botanisk trädgård,
och dissekerandet af lik var föremål för allmänhetens
afsky. F. var en utmärkt man, men med många egenheter
både i sitt lif och sina åsikter. Han beskrifves af
samtida såsom en man af "gamla världen, lång, torr och
bister". Han var en beundrare af Paracelsus och var
homöopat (ett och ett halft århundrade före Hahnemann),
hvilket bevisas af hans disputation
De nobili illa quæstione an contraria contrariis vel similia similibus curantur (1641).
F:s "Apothekersordning" kan betecknas såsom Sveriges
första farmakopé. Han var äfven Sveriges förste praktiske
botanist, och släktet Franckenia har blifvit uppkalladt
efter honom. Utom det redan nämnda arbetet skref F.
Signatur d. i. gründliche und wahrhaftige beschreibung der von Gott und von natur gebildeten und gezeichneten gewächsen o. s. v. (1618),
Speculum botanicum (1638; ny uppl. 1659;
"den första egentliga svenska flora", ännu af värde
genom sin skatt af svenska växtnamn),
Colloquium philosophicum cum diis montanis. Thet är ett lustigt och liuftighit samtal emillan the förnembsta och edelste berg-gudar, och een högförfaren philosopho, Zamolxides benämnd (1651; jfr "Ur en antecknares samlingar", 1868–73).
F:s föreläsningar i botanologi utgåfvos första
gången 1877 af R. F. Fristedt i "Nova acta regiæ
soc. scient. Ups." ("Joh. Franckenii botanologia nunc
primum edita, præfatione historica, annotationibus
criticis, nomenclatura Linnæana illustrata").

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free