Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franker. 1. Germansk folkstam - Franker. 2. i Österlandet vanlig benämning på europeiska kristna - Frankera (Se Franko) - Frankeringsförbindelse, postv. Se Frankera - Frankfort. 1. Hufvudstad i nordamerik. staten Kentucky - Frankfort. 2. Stad i nordamrik. staten Indiana - Frankfurt am Main
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptecknas på 500-talet), men de ställdes
under gemensam förvaltning af den frankiske
konungens ämbetsmän (grefvar), och det germanska
rättegångsväsendet (tingen) samt den germanska
värnplikten utsträcktes till den romerska
befolkningen. Till följd häraf uppstod i Gallien en
sammansmältning mellan folken, hvarvid de saliske
frankerna romaniserades. Däremot bevarade ripuarier
och östfranker bättre sin germanska nationalitet, och
då den thüringska stammen 531 kufvades af Klodvigs son
Teoderik I och den bajerska kort därpå underkastade
sig det frankiska riket, erhöll detta en utsträckning
på rent germanskt område, som bidrog att bevara dess
germanska karaktär. De delningar af konungadömet,
som företogos af Klodvigs söner och följande
merovinger, ansågos ej innebära ett upphäfvande
af riksenheten. Däremot uppstod en viss nationell
motsats mellan de västra romaniserade delarna och
den östra germanska delen, Austrasien, och sedan
den merovingiska konungaätten vansläktats, utgick
från den sistnämnda delen rikets återupprättelse
genom karolingernas frankisk-ripuariska ätt, som
kufvade de återstående germanstammarna i Tyskland
(friser och sachsare) samt intog langobardernas rike
i Italien. (Se härom Frankrike, Karolinger och Karl
den store.) När det karolingiska riket efter 843
sönderföll, kallades af delrikena v. om Alperna det
östra Östfranken, det västra Västfranken. Det förra
namnet undanträngdes dock snart af namnet Tyskland,
och namnet "frankernas rike" (Frankrike) kom då
att användas uteslutande om det västra delriket,
som motsvarade ungefär det gamla Gallien. – Jfr Dräkt
(pl. 1) samt Fornhögtyska och Frankiska.
2. F. (turk. frenk, pers. firengi, arab. firendschi),
i Österlandet vanlig benämning på europeiska
kristna. Den uppkom under korstågen och har
sin grund i den stora roll, som fransmännen
(frankerna) spelade i dessa företag.
1. S. B.
Frankera (se Franko), ty. frankieren, freimachen,
fr. affranchir, eng. to prepay letters (om brefpost),
to pay the carriage of parcels (om paketpost), postv.,
genom åsättande af frimärken till vederbörligt
belopp redovisa den för postförsändelse gällande
befordringsafgiften. Postförsändelse, som här i
riket aflämnas för befordran, kan icke frankeras
annorledes än medelst af svenska postverket utgifna
frankotecken. Hvad beträffar försändelser från
utlandet, skall frankeringen, för att anses giltig,
vara verkställd medelst i afgångslandet för enskildas
brefpostförsändelser gällande frankotecken. Å
brefpostförsändelser böra, såvidt möjligt, frimärkena
anbringas i öfre högra hörnet af framsidan. Om
korsbandsomslag icke h. o. h. täcker innehållet,
bör frimärke anbringas på omslaget och icke, helt
eller delvis, på innehållet. Frimärke bör anbringas
å bref sålunda, att märket icke skjuter utanför eller
omsluter brefvets kant. Bref, som i detta hänseende
felaktigt frimärkts, mottages ej till befordran
under assurans eller rekommendation. Om flera än
ett frimärke åsättas assureradt bref eller sådant
rekommenderadt bref, som innehåller penningar, böra
märkena anbringas på ett afstånd från hvarandra,
motsvarande minst halfva bredden af ett vanligt
frimärke. För befordran till utrikes ort mottages
icke assureradt bref, beträffande hvilket sistnämnda
bestämmelse ej iakttagits.
– Frankeringsförbindelse, postal handling, som vid försändning till
utlandet af sådant tariffpaket, för hvilket samtliga
belöpande postafgifter icke kunna på förhand beräknas,
afsändare har att underteckna, när han antingen är
pliktig eller ock önskar att få vidkännas fulla
frankobeloppet, så snart detta blir bekant. Med
frankosedel betecknas åter sådan af vederbörande
posttjänsteman utfärdad postal handling, hvarigenom
till efterrättelse för utländsk adresspostanstalt
meddelas, att afsändare af ett postpaket i egentlig
mening (fr. colis postal) åtager sig för paketet
belöpande tullafgifter äfvensom vissa andra, till
postafgifter icke hänförliga afgifter, hvilka eljest
skolat erläggas af paketets adressat.
R. L-n.
Frankeringsförblndelse, postv. Se Frankera.
Frankfort [frä’nkfåt]. 1. Hufvudstad i
nord-amerik. staten Kentucky sedan 1792, vid Kentucky
river. 9,487 inv. (1900). Stadsbibliotek (100,000
bd). Viskybrännerier, möbel- och vagnfabriker. –
2. Stad i nordamerik. staten Indiana. 7,100
inv. (1900). Järnvägsvagnsverkstäder.
Frankfurt am Main [majn], stad och stadskrets i
preussiska reg.-området Wiesbaden (Hessen-Nassau),
ligger med sin hufvuddel på högra (norra) stranden af
Main, som där gör en båge mot n., medan stadsdelarna
Sachsenhausen, Oberrad och Niederrad ligga på den
vänstra (södra). Öfver floden föra 7 broar. "Gamla
staden" (Altstadt) var från 1100-talet omgifven af
fästningsverk, hvilkas forna läge angifves af en
serie gator, hvilkas namn sluta på -graben och som
gå närmast s. om Die Zeil. "Nya staden" (Neustadt)
började byggas 1333 och omgafs på 1600-talet med
en stadsmur och fästningsvallar, hvilka 1806–12
förvandlades till vackra trädplanterade promenader,
"die Anlagen". Staden har sedan vuxit långt utom dessa
anläggningar genom att med sig förena angränsande
samhällen, och folkmängden har stigit i proportion
därmed; den var 1800 omkr. 40,000 och 1905 334,978,
däraf omkr. 62 proc. protestanter och 8 proc. judar.
Altstadt, som ännu har många trånga och mörka gator,
är förnämligast det lilla handtverkets och småhandelns
stadsdel. I dess östra del låg den gamla, numera
alldeles ombyggda judegatan (nu Börnestrasse) med
familjen Rothschilds ännu bevarade stamhus. Mellan
torgen Römerberg och Paulsplatz ligger den förnämsta
af F:s äldre profanbyggnader, der Römer (fig. 3),
omtalad redan 1322, sedan 1405 stadens rådhus (fasaden
ombyggdes 1896–98 i präktig sengotisk stil), 1900–03
utvidgad till ett stort byggnadskomplex. I den
s. k. kejsarsalen finnas 1838–51 målade porträtt
i kroppsstorlek af alla tyska kejsare; i det
nuv. magistratsrummet valdes förr kejsarna af de där
församlade kurfurstarna. Nära floden ligger Saalhof
(se fig. 2), byggdt på samma ställe, där Ludvig den
fromme 822 anlade sitt palats, hvilket delvis ingår i
Saalhofs kapell, stadens äldsta byggnad. – I Neustadt,
som är säte för penningmarknaden, lyxbutikerna
och de stora hotellen, bilda Die Zeil och dess
fortsättning mot v., Kaiserstrasse, hufvudpulsådern;
den senare leder till hufvudbangården och går genom
en sedan 1872 uppstånden stadsdel med imposanta
byggnader. I samma riktning gå mera nordligt gaturaden
Hochstrasse–Bleichstrasse–Seilerstrasse (mellan de
två förra reser sig Eschenheimtornet, ett bland de
få kvarstående minnesmärkena från F:s medeltida be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
