Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnade mineralkällor var 1891 1.257: 358
svafvel-, 426 alkaliska, 140 järnhaltiga och 333
saliner.
Industri. Vid midten af 1600-talet blef F:s
industri, tack vare Colbert, Europas förnämsta. Men
Nantesiska ediktets återkallande (1685) medförde
en kännbar tillbakagång, som ytterligare ökades
genom de olyckliga krigen i slutet af Ludvig
XIV:s regering. Under 1700-talet följde väl någon
förbättring, men den bortsopades af den stora
revolutionen. (1789 hade F. 17,000 sidenväfstolar,
1793 blott 900.) Napoleon I:s kraftiga regering gaf
ett nytt uppsving, men först efter 1815 kom franska
industrien in i en lugn och säker utveckling, hvilken
särskildt under Napoleon III blef så kraftig, att
F. var det enda land, som på allvar kunde täfla med
England. Kriget 1870-71 beröfvade F. ett af dess
största industriområden, Elsass, och från denna
tid har Tyskland ryckt förbi F. i industriellt
afseende. Nu står F. efter endast detta land och
England; fortfarande intager F. första platsen i
de industrier, där smak är af större betydelse,
såsom konsthandtverk, modevaror o. d. I och för sig
är också den franska industrien stadd i utveckling;
det bästa beviset härpå är den ökade användningen af
ångmaskiner. 1840 var deras antal (i industrien) 2,591
om 34,000 hästkrafter, 1870 27,088 om 336,000 hkr och
1904 78,597 om 2,17 mill. hkr (fördelade på 60,350
anläggningar). Dessutom använde järnvägsdriften 6,8
mill. och handelsflottan 1,14 mill. hkr. 1901 arbetade
i industri och handtverk 5,8 mill. personer. - Staten
utöfvar den i kulturländerna numera vanliga tillsynen
öfver sundhetsförhållandena i fabrikerna, åtgärder
till förebyggande af olycksfall, användning af
kvinnor och barn i arbetet o. s. v. Genom fackskolor
af olika slag söker den utbilda yrkesskickligheten och
konstsmaken. Härvid biträda Chambres consultatives des
arts et manufactures (48). Centralförvaltningen ligger
hos handelsministeriet, vid hvars sida står Conseil
supérieur du travail och ett verk för arbetsstatistik
(Office du travail). Med arbetsförmedling syssla
arbetsbörserna i Paris och andra stora industricentra
(1905 114); för att bilägga tvister på detta
område finnas Conseils de prudhommes (124). - Af
F:s hela import 1905 voro 60 proc. råvaror och af
dess hela export 50 proc. fabriksvaror, siffror,
som visa industriens betydelse för landet. F:s
viktigaste industrigren är textilindustrien, hvars
produkter också utgöra hufvuddelen af dess export
af industrialster. I sidentillverkning öfverträffar
F. alla andra länder, och den inhemska produktionen
af råsilke (årligen omkr. 470,000 kg.) kan ej fylla
behofvet, utan en införsel af omkr. 15 mill. kg. är
nödvändig. Hufvudsätet för sidenindustrien är
Lyon med ett årligt produktionsvärde af omkr. 500
mill. frcs. Andra viktiga sidenplatser äro S:t Étienne
(band), Nîmes, Alais och Paris. Ylleindustrien har
sitt hufvudsäte i de norra departementen (Nord, Marne,
Ardennes, Aisne, Somme, Seine-inférieure och Eure samt
i Paris). Sedan, Elbeuf och Louviers äro berömda för
sina kläden, Lille, Roubaix, Tourcoing, Reims, Amiens
och Paris för sina spinnerier och sin tillverkning
af kamgarnstyger, flanell, mohair, alpacka m. m.;
berömda mattor och gobelänger tillverkas i Paris och
Beauvais. - Bomullsindustrien blomstrar särskildt i
de norra departementen och i Vogeserna. De
viktigaste industristäderna äro Rouen ("F:s Manchester"),
Paris, Amiens, Senones, S:t Quentin. - Linneindustrien
bedrifves hufvudsakligen i de norra departementen,
där Lille, Valenciennes och Cambrai producera
tyger samt Valenciennes och Alencon äro berömda
för sina spetsar. Juteindustrien har sitt centrum
i Dunkerque. Äfven konfektionsindustrien, samt
tillverkningen af modevaror äro storartade; här
står Paris främst. - Metallindustrien står väl
efter Englands och Tysklands, men är dock af stor
betydenhet. De stora stål- och järnverken ligga mest
i de trakter, som ha tillgång på stenkol, såsom i
dep. Meurthe-et-Moselle, Nord, Saône-et-Loire samt
Loire. De viktigaste fabriksorterna äro S:t
Étienne och Creusot, vidare Lyon, Paris, Rouen,
Nevers. Vapentillverkning af alla slag förekommer i
Paris, S:t Étienne, Passy, knifvar och kirurgiska
instrument tillverkas i Nogent, Thiers, Paris,
Caen, bronsvaror i Paris, guld- och bijouteri
varor likaledes i Paris. Urtillverkningen har sina
hufvudcentra i Franche-Comté (Besançon; fickur),
Paris (pendelur) och Savoie. Pappersindustrien,
en af de mest storartade i världen, har öfver
500 fabriker och ett produktionsvärde af 120
mill. frcs. De största fabrikerna finnas i Annonay,
Limoges, Lille, Angoulême och Grenoble.
Läderfabrikationen producerar de bästa lackerade läder,
marokäng och handskskinn i världen; dess hufvudorter
äro Paris, Blois, Annonay, Choisy, Pont-Audemer; i
handsktillverkning komma Paris, Grenoble och Niort
främst. F. exporterar mer lädervaror än något annat
land i Europa. - Högt står likaledes tillverkningen
af ler- och glasvaror. F. står främst i produktion
af dekoreradt porslin (nationalfabriken i Sèvres
och en mängd enskilda fabriker, särskildt i Paris,
i Haute-Vienne, Loiret, Cher, Gironde); fajans
och majolika tillverkas bl. a. i Paris, Beauvais,
Choisy-le-Roi, Gien, glasvaror i Paris och de norra
departementen (speglar i S:t Gobin, kristallglas
i Paris och Baccarat). Inalles finnas omkr. 500
fabriker för ler- och porslinsvaror med 26,000
arbetare och en årlig produktion af 80 mill. frcs
samt 165 glasbruk (1901) med 25,000 arbetare och
73,5 mill. frcs i tillverkning. - Möbelindustrien
i Paris och Bordeaux är också betydlig. - I stor
mängd produceras kemiska fabrikat, hvaribland må
framhållas parfymer (Paris),tvål (Marseille) och
oljor (i de södra departementen). 1905-06 funnos 292
betsockerfabriker, mest i departementen Aisne, Nord,
Somme, Pas-de-Calais och Oise, med 42,300 regelbundet
sysselsatta arbetare och en produktion af nära 1
mill. ton raffineradt socker. - Ölproduktionen vinner
allt större utbredning (1900 8,623 bryggerier och 2,45
mill. hl. öl). - Tobaksfabrikationen är statsmonopol
och bedrifves i 21 stora fabriker. - Världsberömda
äro franskt brännvin och franska likörer: konjak,
anisett (Bordeaux), munklikör (Fécamp), absint
(Pontarlier). Den förr be-drifna tillverkningen af
chartrös i klostret la grande Chartreuse nära Grenoble
har nu öfvertagits af staten, sedan munkarna flyttat
öfver till Spanien.
Handel. F. är ett af jordens
förnämsta handelsländer. Inrikeshandeln befordras
genom ett vidsträckt kanalsystem, goda vägar och
ett synnerligen skickligt planlagdt järnvägsnät. -
1892 öfvergick F. till ett starkt protektionistiskt
tullsystem. Tabellen lämnar en öfversikt af värdet
(i mill. frcs)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
