- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1119-1120

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af F:s såväl samfällda införsel och utförsel
(commerce général) som ock af dess införsel för egen
förbrukning och utförsel af egna produkter och af
inom landet förädlade utländska råämnen
(commerce spécial) under femårsperioden 1901–05.
År Commerce général Commerce spécial
Införsel Utförsel Införsel Utförsel
1901 5,606,2 5,219,7 4,369,2 4,012,9
1902 5,698,6 5,597,0 4,394,0 4,252,2
1903 6,079,5 5,577,5 4,801,2 4,252,3
1904 5,721,5 5,744,5 4,502,3 4,451,0
1905 6,061,5 6,302,3 4,778,9 4,866,9
1906 5,229,4 5,043,6


Sjöhandeln är vida större än trafiken öfver
landgränserna. Så gingo 1905 af införseln 68,3
proc. och af utförseln 62,3 proc. af värdet af
hela varuutbytet sjövägen. Delar man de varor, som
utgöra föremål för omsättning med utlandet, i de tre
kategorierna: näringsämnen, råvaror för industrien
och fabriksalster, så föllo 1906 på näringsämnena
af importvärdet 18,2, af exportvärdet 14,5 proc.;
på råvaror af importvärdet 63,8 och af exportvärdet
27,1 proc. samt på fabriksalster af importvärdet 18
proc. och af exportvärdet 58,3 proc. De betydligaste
in- och utförselvarorna voro 1905 (i mill. frcs)
införsel: ull (446), bomull (311,4), råsilke (267,2),
stenkol (217,8), oljefrön (192,6), trävaror (166,9),
hudar, skinn och pälsverk (179,7), vin (108,8);
utförsel: sidentyger (275), råull och garn (250,2),
läder, läderarbeten, skinn och pälsvaror (338,3),
ylletyger (193,4), vin (227,6), bomullstyger
(154,5), Parisartiklar (213,6), silke (148,3) och
konfektionsvaror (145,2). Handeln med Storbritannien
är lifligast, omfattande (1905) 593 mill. frcs import
och 1,256 mill. frcs export; därefter följa Belgien
och Tyskland i fråga om export, Förenta staterna
och Tyskland i fråga om import. Värdet af Sveriges
import från F. uppgifves 1905 till 15,9 mill. kr. och
af dess export till F. till 29,9 mill. kr. Våra
viktigaste importvaror därifrån voro oljekakor (4,2
mill. kr.), vin (1,4 mill. kr.) och brännvin samt
sprit (1,2 mill. kr.); de förnämsta exportvarorna
till F. voro trävaror (20,5 mill. kr.), trämassa
(4,2 mill. kr.) och metaller (3 mill. kr.).

Den franska handelsflottan, den femte i ordningen
bland de handlande nationernas flottor (efter
Storbritannien, Förenta staterna, Tyskland och
Norge), räknade vid 1905 års början 16,514 fartyg,
om 1,349,327 ton (däraf 1,457 ångfartyg, om 696,059
ton). Den åtnjuter understöd af staten i form af
premier; genom lagen af 30 jan. 1893 och senare
beviljas sjöfartspremier, premier för byggnad och
ombyggnad af oceanfartyg samt för byggnad af nya
ångmaskiner och ångpannor (i 1907 års stat tillsammans
40,7 mill. frcs). Skeppsfarten på utlandet och
kolonierna 1904 visar sig af följ. tabell:
Ingående Utgående
Antal Ton Antal Ton
Franska fartyg 8,407 5,153,259 8,641 5,363,046
Främmande d:o 20,105 14,825,219 20,380 15,003,974
Summa 28,512 19,978,478 29,021 20,367,020


De betydligaste franska hamnarna äro (med afseende
å sammanlagda värdet af in- och utförsel 1905, i
mill. frcs): Marseille (2,220), Le Havre (1,987),
Paris (1,071), Dunkerque (870), Bordeaux (685) och
Boulogne (437).

I fråga om samfärdsmedel är F. synnerligen väl
lottadt. Af vattenvägar hade det 1905 13,763 km.,
hvaraf på segelbara floder kommo 8,826 km. (verkligt
använda 6,725 km.) och på kanaler 4,937 km. (använda
4.852). De förnämsta kanalerna äro: Canal de l’Ourcq
(108 km.), längs Marne, Somme-kanalen (156 km.),
som förenar S:t-Quentin-kanalen (93 km.) med
hafvet, Marne-Rhen-kanalen (317 km., af hvilka 210
km. i Frankrike), som går från Marne, vid Vitry
öfver Moselle till Rhen (nedanför Strassburg),
Bourgogne-kanalen (242 km.), från Yonne till
Saône (vid S:t Jean-de-Losne), Nivernais-kanalen
(178 km.), från Yonne (vid Auxerre) till Loire
(vid Decize), Loing-kanalen (57 km.), som börjar
vid Loings inflöde i Seine och delar sig vid
Montargis i två kanaler: Briare-kanalen (59,1
km.) till Loire (vid Briare) och Orléans-kanalen
(74 km.) till Loire vid Combleux, ofvanför Orléans,
Östkanalen (Canal de l’Est), från Meuse till Saône
(445 km.), Canal-du-centre (121 km.), från Saône vid
Châlon till Loire vid Digoin, Beaucaire-kanalen (78
km.), från Rhône vid Beaucaire till Aigues-Mortes,
fortsatt af Canal-des-Étangs ända till Cette, där den
förenar sig med Canal-du-midi, Rhône-Rhen-kanalen
(363 km., däraf på franskt område 186 km.), från
Saône vid S:t Symphorien utefter Doubs till Ille,
Canal-du-midi (242 km.), från Garonne vid Toulouse
till Medelhafvet i étang de Thau, hvilken kustsjö
utfaller vid Cette, Roanne-kanalen (56 km.), utefter
Loires vänstra strand från Roanne till Digoin, Canal
latéral de Loire (219 km.), från Digoin till Briare,
en fortsättning af den föregående, Berrykanalen
(191 km.), från Loire vid Marseille-les-Aubigny
till Cher vid S:t Amand, medan en annan arm går
öfver Bourges till Cher nedanför Vierzon (inklusive
denna arm 263 km.), Nantes-Brest-kanalen (360 km.),
från Loires biflod Erdre genom mellersta Bretagne
till Châteaulin vid Aulne, hvarifrån denna flod är
segelbar till Brestviken, Blavet-kanalen (60 km.),
som förenar staden Lorient med Nantes-Brest-kanalen,
samt Ille-et-Rance-kanalen (85 km.), från Vilaine
vid Rennes utför Ille till Ranceviken. Då Vilaine
är segelbar redan ofvan Rennes, åstadkommes genom
denna kanal en vattenväg från Engelska kanalen till
Atlantiska hafvet. - Sjöfarten på alla vattenvägarna
omfattade 1905 5,085 mill. tonkilometer (däraf 2,176
på floder och 2,909 på kanaler). - Landsvägarna
äro antingen statsvägar (routes nationales),
departementsvägar (routes départementales) eller
sockenvägar (chemins vicinaux). De förstnämnda
underhållas h. o. h. af staten; departementsvägarna
af departementen; chemins vicinaux, som lyda under
inrikesministeriet, underhållas af kommunerna eller,
om de äro af större vikt, af departementet. De
förstnämnda utgjorde vid slutet af 1904 38,170 km., de
senare vid slutet af 1903: departementsvägarna 15,519
km. och sockenvägar "af allmänt intresse" 239,455 km.

Det franska järnvägsnätet är det bäst genomtänkta
och centraliserade i Europa. Från Paris utlöpa
hufvudlinjerna till gränserna och viktigare
hamnplatser; dessa äro på flerfaldigt sätt förenade
med hvarandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free