Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nuvarande organisation 1808 och har sedermera närmare
ordnats genom en mängd lagar. I spetsen för detsamma
står "ministern för allmänna undervisningen och
sköna konsterna". Vid ministerns sida och under hans
presidium fungerar ett högre undervisningsråd (Conseil
supérieur de l’instruction publique), som enligt lag
af 27 febr. 1880 består af 5 medlemmar af Institut
de France, 9 af presidenten utnämnda personer,
40 lärare vid allmänna läroverk af olika stadier,
utsedda af sina kolleger, samt 4 representanter för
enskilda läroanstalter (äfven kvinnor äro valbara)
och sammanträder minst två gånger om året, men af
hvilket ett permanent utskott biträder ministern
ständigt och förbereder de ärenden, som föreläggas
rådet. Detta är ej blott rådgifvande, utan dömer äfven
som öfverdomstol öfver lärare. I samband med denna
öfverstyrelse stå inspecteurs généraux, som ha att
inspektera alla undervisningsanstalter i landet. Hela
F. med Algeriet är deladt i 17 undervisningsdistrikt
(académies); i spetsen för hvart och ett står en
chef (recteur), biträdd af lika många inspecteurs
d’académie, som det finnes departement inom distriktet
(utom dep. Nord, som har 2, och dep. Seine, som har
8); dessutom finnes ett antal folkskolinspektörer,
vanligen en för hvarje arrondissemang. I hvarje
distrikts hufvudort fungerar, under "recteur" som
ordförande, ett råd (conseil académique), bestående
af ofvannämnda "inspecteurs d’académie", fakultets-,
lycée- och collègelärare, två "conseillers généraux"
och två "conseillers municipaux" samt ett par af
ministern utsedda lärare vid enskilda läroanstalter,
och inom hvarje departement en folkskolestyrelse
(conseil départemental) under prefektens presidium.
Den allmänna undervisningen delas i tre grader:
l’enseignement primaire, som omfattar folkskolorna,
l’enseignement secondaire, de allmänna läroverken,
och l’enseignement supérieur, högskolorna (facultés)
och fackläroverken. Folkskolebildningen var i
F. länge försummad. Genom lag 28 juni 1833 ålades
hvarje kommun att uppehålla åtminstone en folkskola
och hvarje departement en normalskola; genom lag
15 mars 1850 ålades hvarje kommun med minst 800
inv. (efter 1867 500) att ha en flickskola. Sedan
1878 har folkskoleväsendet utvecklats högst
betydligt och omkr. 1 milliard frcs utgifvits
för folkskolehus. Lagen 9 aug. 1879 ålade hvarje
departement att hålla två seminarier för utbildning af
folkskollärare och -lärarinnor (1905 funnos resp. 83
och 82), och två högre normalskolor för utbildning
af lärarkrafter vid dessa seminarier inrättades,
i S:t Cloud och Fontenay-aux-Roses; men först
genom lagen 16 juni 1881 blef primärundervisningen
kostnadsfri och genom lag 28 mars 1882 obligatorisk
för 6-13 års barn. Lagen 30 okt. 1886 bestämde, att
alla lärare skola vara lekmän, påbjöd småbarnsskolor
(écoles maternelles), fastställde undervisningsplan
och ställde alla skolor under statens uppsikt. Genom
tillämpning af föreningslagen 1 juli 1901 stängdes en
stor mängd skolor, som leddes af andliga. Småskolor
(classes enfantines) förbereda för de egentliga
folkskolorna (écoles primaires), och ofvanpå dessa
finnas fortsättningsskolor (cours complémentaires,
1-årig kurs, och écoles primaires supérieures,
2-4-årig kurs, de sistnämnda afsedda för dem, som
ämna egna sig åt yrken eller handel). Kurser för
äldre gifvas ock om aftnarna af folkskolornas lärare,
därjämte och
företrädesvis i de större städerna kurser
och föreläsningar med eller utan bidrag af
kommunerna. Kostnaden för den offentliga
primärundervisningen var i F. 1877 89,5 mill. frcs
(däraf för staten 22 mill.) 1897 i F. och Algeriet
200 mill. (däraf för staten 130), 1904 voro
statens utgifter 172 mill. Officiellt uppgifves,
att af 321,243 inskrifna 1903 12,318 voro okända
med afseende på kunskaper och att af de öfriga
kunde 11,749 (3,7 proc.) hvarken läsa eller
skrifva, 3,280 (1,06 proc.) endast läsa, 29,021
(9,4 proc.) både läsa och skrifva, 253,654 (82,1
proc.) fått fullständig folkskolebildning, 4,935 (1,6
proc.) fått afgångsbetyg från folkskolan och 6,286
(2,04 proc.) aflagt studentexamen.
Sekundärundervisningen, som reglerades genom lagen 15
mars 1850 och senast genom förordningarna 31 maj 1902,
meddelas för gossar vid lycées, som helt och hållet
äro statens, och collèges (communaux), som tillhöra
kommunerna, men hvilkas lärare aflönas till hälften
af staten, som ock utnämner dem. Antalet offentliga
lycées var 1876 81 med 40,995 lärj., 1906 110 (med
60,347 lärj.), antalet collèges resp. 252 (38,236)
och 228 (35,214). Frånsedt en "division préparatoire"
på 2 år och en "division élémentaire" på 1 år, varar
kursen i dem 7 år: 4 år i "premier cycle" och 3 i
"second cycle", den förra fördelad på en klassisk
och en real linje. I den förra linjen läses latin
obligatoriskt i de båda lägsta klasserna ("sixième"
och "cinquième"), i de båda följ. därjämte grekiska,
men valfritt. Den andra cykeln, hvars klasser kallas
"seconde", "première" och "philosophie" eller
"mathématiques", är delad på 4 linjer: 1. latin
med grekiska, 2. latin jämte lefvande språk mera
utförligt, 3. latin jämte naturvetenskaper,
4. lefvande språk och naturvetenskaper (utan
latin), hvilken linje är en fortsättning af förra
cykelns reala linje och till hvilken icke-grekerna
äfven kunna öfvergå. Förr var flertalet lärjungar
interner (inackorderade i skolan), men dessa utgöra
nu mindretalet. Därjämte finnas enskilda läroverk,
men staten fordrar garantier för fullgod undervisning
(lärarna måste vara "licenciés" och ha lärardiplom)
och inspekterar dem. De få i regel ej heller kallas
lycées eller collèges. 1876 funnos 494 af lekmän
och 309 af andliga ledda enskilda läroverk med
sammanlagdt omkr. 78,000 lärj., 1906 resp. 253 och
283 med 55,136 lärj. Religionsundervisning meddelas
utom läsordningen. Efter genomgång af förra cykeln
erhålla lärjungarna ett "certifikat" jämte betyg
af lärarna, men mogenhetsexamen ("baccalauréat")
aflägges vid en fakultet (se nedan) inför dess
lärare. Motsvarande undervisning för flickor meddelas
enl. lagen 21 dec. 1880 vid lycées, collèges och
enskilda läroanstalter, med i allmänhet 5-6-åriga
kurser, och dessa läroverk stå under samma inspektion
som gossläroverken. 1906 funnos i F. 46 lycées med
15,969 lärj. och (med Algeriet) 57 collèges med 9,739
lärj. Lärarinnorna utbildas vid normalskolan i Sèvres,
lärarna vid École normale supérieure i Paris.
Högre undervisning meddelas af staten vid
universiteten (facultés) och specialskolor, af
enskilda vid privata fakulteter och skolor. Den
högre undervisningens frihet fastslogs genom lagen 12
juli 1875, modifierad genom den af 18 mars 1880, som
förbehöll statsfakulteterna uteslutande rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
