- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1125-1126

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meddela lärdomsgrader. Enligt lagen 10 juli 1896
kunna flera fakulteter inom samma stad förenas
till ett universitet. Stora kostnader ha af stat
och kommun de senare årtiondena nedlagts på
högskolebyggnader, lärar- och lärjungeantalet
har flerdubblats. Fakulteterna äro af 4 slag:
13 juridiska (i Paris, Aix, Bordeaux, Caen, Dijon,
Grenoble, Lille, Lyon, Montpellier, Nancy, Poitiers,
Rennes, Toulouse), 7 medicinska (Paris, Bordeaux,
Lille, Lyon, Montpellier, Nancy, Toulouse), 15
naturvetenskapliga (facultés des sciences: Paris,
Besançon, Bordeaux, Caen, Clermont, Dijon, Grenoble,
Lille, Lyon, Marseille, Montpellier, Nancy, Poitiers,
Rennes, Toulouse) samt 15 facultés des lettres
(motsvarande den humanistiska sektionen inom de
svenska universitetens filosofiska fakultet) i samma
städer som de förra, utom i Marseille, och därjämte
i Aix. Dessutom 12 förberedande medicinska och
farmaceutiska skolor, 3 farmaceutiska högskolor (écoles
supérieures de pharmacie
), i Paris, Montpellier och
Nancy, samt écoles de plein exercise de médecine et
de pharmacie
, i Marseille, Nantes och Rennes. Våren
1907 voro alla dessa läroanstalter besökta af
38,197 studerande, däraf nära hälften (15,551) vid
de juridiska fakulteterna. - Fria fakulteter finnas
i Paris (katolskt institut, med 3 fakulteter), i
Ångers (4 fakulteter och landtbruksläroverk), Lille
(6: teologi, juridik, medicin och farmaci, sciences,
lettres, social-statsvetenskaplig fakultet), Lyon (4
fakulteter), Marseille (juridik), Nantes (juridik),
Toulouse (katolskt institut med 3 fakulteter),
dessutom i Paris ett stort institut, École libre des
sciences politiques
(se Boutmy). - Fakulteterna både
meddela undervisning (åt såväl manliga som kvinnliga
lärjungar), anställa examina och utdela lärdomsgrader,
hvilka i hvarje fakultet äro "licence" och "doctorat",
utom i den medicinska, som utdelar endast doktorsgrad.

Andra högre läroanstalter och institutioner under
undervisningsministeriet äro: Collège de France
(se d. o.), Muséum d’histoire naturelle (se d. o.),
École pratique des hautes études (se d. o.), École
normale supérieure
(se d. o.), École des chartes
(se Arkivvetenskap), École spéciale des langues
orientales vivantes
(grundad 1795, för ny grekiska,
rumäniska, slaviska och en mängd asiatiska språk,
Öst-Asiens historia, geografi, kultur o. s. v.), École
du Louvre
(se d. o.), École nationale et spéciale
des beaux-arts
(se d. o.), École nationale des arts
décoratifs
(grundad 1767), Conservatoire national de
musique et de déclamation
(inrättadt 1793), Bureau
des longitudes
(se d. o.), observatorierna i Paris
och landsorten samt franska skolorna i Aten, Rom,
Kairo (se Arkeologiska institut och Egyptologi)
och Indo-Kina och en skola för Marokko.

Under andra ministerier lyda bl. a. följande fack- och
tekniska läroanstalter: Conservatoire national des
arts et métiers
(se d. o.), École centrale des arts
et manufactures
(se Polytekniska skolor), École des
hautes études commerciales
och 12 handelshögskolor,
alla under handels- och industriministeriet; Institut
national agronomique
i Paris, veterinärskolor i
Alfort, Lyon och Toulouse, skogsskolan i Nancy,
landtbruksskolor i Grignon, Rennes, Montpellier. 38
praktiska landtbruksskolor, trädgårdsskola i
Versailles, École des industries agricoles i Douai
m. m., alla under jordbruksministeriet; École
polytechnique
(se Polytekniska
skolor
), École supérieure de guerre, École spéciale
militaire
, i S:t Cyr, för infanteriofficerare,
École de l’artillerie et du génie, i Fontainebleau,
École de cavalerie, i Saumur, m. fl., under
krigsministeriet; École supérieure de marine, i Paris,
École navale, i Brest, under marinministeriet;
École nationale supérieure des mines, École
nationale des ponts et chaussées
m. fl., under
arbetsministeriet; École coloniale i Paris, under
kolonialministeriet. Bland lärda sällskap intager
Institut de France (se d. o.) främsta rummet.
Wbg.

Religion. I F. finnes ingen statskyrka, ej
heller sedan 11 dec. 1906 något af staten erkändt
religionssamfund. Förut voro af staten erkända
följande kyrkosamfund: det romersk-katolska, det
protestantiska (lutheraner och reformerta) samt det
mosaiska, hvilka ock staten tillförsäkrade ekonomiskt
underhåll (1905 37,5 mill. frcs; af departement och
kommuner 7,5 mill. frcs), men detta upphörde enligt
lagen 9 dec. 1905, som skilde kyrkan från staten och
gaf medlemmar af alla kyrkosamfund rätt att bilda
föreningar för offentlig gudstjänst (kultföreningar,
associations cultuelles) utan understöd af vare sig
stat, departement eller kommun. Andliga af mer än
45 års ålder och 25 års tjänst berättigades till
pension och öfriga till ersättningar under 4-8 år,
såvida de underkastade sig skilsmässolagen. Alia
byggnader för offentlig gudstjänst och prästerskapets
bostäder öfverlämnades, efter verkställd inventering,
till kultföreningarna, de förra för så lång tid
som resp. kultförening eger bestånd, de senare
endast tills vidare. Lagen 2 jan. 1907 bestämde
bl. a. att, där kultförening ej bildats, kyrkorna
med sin inredning fortfarande få disponeras af
prästerskapet för gudstjänsts hållande, men tillhöra
staten, departementet eller kommunen, öfriga kyrkliga
byggnader, såsom boställen och seminariebyggnader,
öfvergå genast i statens, departementets eller
kommunens ego för att af dem användas efter
behag. Antalet olika trosbekännare beräknades för
1900 vara 38,146,000 katoliker (däri inräknade äfven
de 7,7 mill., som vid folkräkningen 1881, den sista,
som tog hänsyn till religionsbekännelserna, vägrade
att angifva någon religion), 720,000 protestanter,
55,000 judar och 41,000 andra. - Det katolska F. (utom
Algeriet och kolonierna) var före 1906 deladt i 17
ärkebiskopsstift och dessa i 67 biskopsstift. De
förra voro: Paris, Aix med Arles och Embrun, Albi,
Auch, Avignon, Besançon, Bordeaux, Bourges, Cambrai,
Chambéry, Lyon och Vienne, Reims, Rennes, Rouen, Sens
och Auxerre, Toulouse-Narbonne samt Tours. - I den
reformerta kyrkan finnes ingen hierarki. Kyrkoherden
(pasteur) utöfvar pastoralvården under medverkan
af ett kyrkoråd (conseil presbytéral), som utses
inom församlingen. Den reformerta kyrkan är indelad
i omkr. 100 konsistorialdistrikt; konsistorierna
(consistoires) bestå af ombud från de särskilda
församlingarnas kyrkoråd jämte sockenprästerna.
Öfver konsistorierna stå synoderna, tillfälliga
sammankomster af ombud för pastorerna och
konsistorierna. Högsta instansen i kyrkliga frågor
tillkommer centralrådet (Conseil central) i Paris,
hvilket består dels af präster, dels af lekmän. Den
reformerta kyrkans bekännare finnas hufvudsakligen
i Languedoc, Dauphiné och Franche-Comté. - Inom den
lutherska kyrkan har likaledes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free