Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarje församling ett kyrkoråd. Församlingarna
äro förenade till konsistorialdistrikt och
dessa åter till två inspektionsområden (Paris
och Montbéliard). Les inspections utgöra ett
slags granskande och kontrollerande myndighet, som
utöfvas af ett kollegium, bestående af en präst samt
tvenne lekmän. Högsta myndigheten är Consistoire
supérieur, som sammanträder i Paris en gång om
året; men förvaltningen tillkommer ett direktorium
(directoire), som utnämner församlingarnas
präster. Protestantisk-teologiska fakulteter
finnas i Paris, för lutheraner och reformerta,
samt i Montauban, för reformerta. - 1902 funnos
634 reformerta och 62 lutherska pasteurs. Högsta
myndigheten inom den mosaiska församlingen tillkommer
Consistoire central i Paris, som består af en
öfverrabbin och ett antal lekmän. Öfverrabbinen
utnämnes på lifstid af centralkonsistoriet samt ombud
från de under centralkonsistoriet lydande consistoires
départementaux. De sistnämndas medlemmar och
församlingsrabbinerna väljas af församlingarna. Ett
mosaiskt seminarium finnes i Paris. Rabbinernas antal
var 1902 56.
J. F. N.
Försvarsväsendet omdanades
h. o. h. efter kriget med Tyskland 1870-71. Den
nya armén fick sin form genom lagar af 1873-75
och byggdes på allmänna värnpliktens grund under
sträfvan att uppdrifva arméns styrka till högsta
möjliga grad. Ständiga ökningar och ombildningar ha
däraf blifvit följden, och särskildt var detta fallet
under Freycinets krigsministertid (1888-93). Grunden
för arméns byggnad har blifvit omlagd genom 1905
års rekryteringslag, och såsom följder af denna
väntas nya lagar om organisation, befordran o. d. -
Högsta befälet öfver armén utöfvas af republikens
president. Hans befallningar gå genom krigsministern,
som har stor myndighet. Vid dennes sida står det
15 febr. 1903 rekonstituerade Conseil supérieur
de la guerre, bestående af arméinspektörerna
m. fl. högre officerare; under honom står ett
omfångsrikt krigsministerium. För behandling af
stora försvarsfrågor finnes sedan 1906 Conseil
supérieur de la défense nationale, bestående af
konseljpresidenten samt utrikes-, krigs-, marin-,
finans- och kolonialministrarna, hvarjämte arméns
och flottans generalstabschefer kunna tillkallas. -
Armén utgöres af "guvernementen" Paris och Lyon,
20 armékårer (af hvilka en, XIX:e, i Algeriet),
1 division i Tunisien och kavalleridivisioner,
hvartill kommer en kolonialkår. Hvarje armékår (utom
VI:e och VII:e) utgöres af 2 infanteridivisioner
(på 2 brigader om 2 regementen), 1 kavalleribrigad
(med 1 dragon- och 1 chasseurregemente),
1 artilleribrigad (med 2 regementen och 23 batterier),
1 genibataljon, 1 trängskvadron, egen generalstab och
erforderlig förvaltningspersonal. VI:e och VII:e
armékårerna ha hvardera 3 infanteridivisioner,
3 kavalleriregementen och flera batterier än
öfriga kårer. XIV:e och XV:e armékårerna ha utom
vanligt artilleri 14 bergsbatterier. Dessutom
finnas 30 fotjägarbataljoner och 18
fotartilleribataljoner. Kavalleridivisionerna räkna
2 eller 3 brigader (på 2 regementen) och 2 ridande
batterier. XIX:e armékåren är delad i 3 divisioner,
en i hvar af provinserna Alger, Oran och Constantine,
och räknar 44 bataljoner, 40 skvadroner m. m. Enligt
kaderlagen af 1893 med tillägg af 1897 består
infanteriet af 145 regementen "subdivisionnaires"
(med eget rekryteringsområde,
"subdivision") om 3 eller (numera endast ett mindre
antal) 4 bataljoner (flera fjärde bataljoner på 2
kompanier), 18 regementen "régionals" på 4 bataljoner
(alla bataljoner 4 kompanier), 30 fotjägarbataljoner
(på 6 kompanier, 1 dock blott 4), 4 zuavregementen på
5 bataljoner och 2 depåkompanier, 5 bataljoner lätt
afrikanskt infanteri (på 6 kompanier), 4 regementen
algeriska tiraljörer (turkos) på 6 bataljoner
och 1 depåkompani samt 2 främlingsregementen på
6 bataljoner och 2 depåkompanier; tillsammans
(före fjärde bataljonernas påbörjade minskning)
685 bataljoner m. m. Kompaniets fredsstyrka utgöres
af 3 officerare och föga mera än 100-110 man (vid
tyska gränsen 4 officerare och 160-170 man), dess
krigsstyrka af 4 officerare och 250 man. Kavalleriet
utgöres af 13 kyrassiär-, 31 dragon-, 21 chasseur-, 14
husarregementen, 6 regementen chasseurs d’Afrique och
4 spahis, tillsammans 89 regementen på 5 skvadroner,
af hvilka 1 afsedd till depå. Skvadronen har i
fred 6 officerare, 150 man och 141 hästar, i krig 7
officerare och 160 hästar. Fältartilleriet uppgår till
40 regementen ined tillsammans 427 åkande, 52 ridande
och 14 bergsbatterier (batteriet med 4 kanoner) samt
dessutom 15 åkande batterier i Afrika. En ökning af
antalet batterier är förestående liksom upprättande
af kulsprutsafdelningar. Fotartilleriets 18 för
fästningarna afsedda bataljoner ha tillsammans 112
batterier. Genitrupperna äro i fredstid förenade i
6 regementen med tillsammans 21 genibataljoner,
1 telegrafbataljon och 1 luftseglarbataljon, hvartill
kommer 1 järnvägsregemente på 3 bataljoner. Hvarje
regemente har dessutom 1 kuskkompani.
Trängen utgöres af 20 skvadroner på 3 kompanier,
hvartill komma 12 kompanier i Afrika. Till allt
detta komma disciplinkompanier, remontryttare,
artilleriarbetare och förvaltningstrupper, ordnade i
kompanier, ett regemente sappeurs-pompiers i Paris
m. m. Kolonialkåren uppgår till 3 infanteridivisioner
med 12 regementen och 36 bataljoner samt 3
artilleriregementen med 8 åkande, 18 fot- och
6 bergsbatterier (förutom i kolonierna förlagda
afdelningar, hvilka delvis utgöras af infödingar
under franskt befäl). Bakom dessa trupper i första
linjen komma de 1893 bildade reservtrupperna, som
bestå af 145 infanteriregementen på 3 bataljoner, 4
zuavregementen på 4 bataljoner, 32 jägarbataljoner,
38 kavalleriregementen på 4 skvadroner, 19
fältartilleriregementen på 12 batterier jämte
fotartilleri, ingenjör- och trängtrupper, alla bildade
af arméns reservs äldre årsklasser under befäl af
dels aktiva, dels reservofficerare samt förenade
i divisioner och möjligen armékårer. I tredje
linjen slutligen komma territorialarméns trupper
med 145 infanteriregementen, 10 zuavbataljoner
samt öfriga vapen i mån af tillgång. Till dessa
höra ytterligare den i kompanier eller bataljoner
ordnade tull- och jägeripersonalen. Till armén
räknas äfven gendarmeriet, hvilket, inberäknadt
"garde républicaine" i Paris, uppgår till 27,000
man med 14,500 hästar (ingår icke i nedanstående
styrkeuppgifter). - Arméns fredsstyrka upptogs för
1907 till 24,724 officerare, 6,300 civilmilitära
tjänstemän, 575,516 man och 142,628 hästar. Att
beräkna krigsstyrkan har sig icke lätt. Till
fältarméns och reservtruppernas förfogande stå minst
2 mill. utbildade soldater, till territorialarméns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
