- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1191-1192

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Indo-Kina - Franska institutet. Se Institut de France - Franska Kongo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

femtedels och tiondels piaster; piastern väger 27
gr. med en halt af 0,900 (hela och halfva) samt 0,835
(1/5 och 1/10 piaster). Den gäller omkr. 2,20 frcs. -
1787 sökte en förjagad annamitisk prins Gia-Long
Frankrikes hjälp att återvinna sin tron och förband
sig att därefter afträda halfön och hamnstaden Turan
(Tourane) samt ön Pulo Condor utanför Mekongs delta,
hvarjämte fransmännen erhöllo handelsfrihet och
rätt att sända missionärer till landet. I slutet
af 1850-talet tog sig Napoleon III anledning att
hjälpa de spanske och franske missionärerna i
landet, och en fransk-spansk flotta eröfrade 1858
Turan och 1859 Saigon. 1802 afslöts ett fördrag
i Saigon, hvari Annam afstod till Frankrike den
v. om Mekong belägna delen af Kochinkina eller
nedre Kambodja samt betalade 20 mill. frcs i
krigskostnader. Följande år fick Frankrike på
diplomatisk väg protektoratet öfver Kambodja. 1867
afstod Annam äfven den del af Kochinkina, som ligger
ö. om Mekong. Tanken på att bringa äfven don norra
delen af Annam, det af Song-koi genomflutna Tonkin,
under franskt välde väcktes af franska resande
och förverkligades 1884 efter blodiga strider i
Tonkin med annamiter och kinesiska röfvarband,
tillhörande "den svarta flaggan". Kina, som redan
1874 protesterat mot fransmännens tillvägagående
i Annam, hade först hemligen, därpå öppet hjälpt
detta land och invecklades därigenom 1884 i ett
krig med Frankrike, som slutades 1885. - Genom ett
fördrag med Siam 1893 kom Laosområdet till Frankrike.
J. F. N.

Franska institutet. Se Institut de France.

Franska Kongo (fr. Congo français), sedan 1891
benämning på en fransk koloni på västkusten af Afrika,
hvilken uppstått af de franska besittningarna vid
Gabuniloden och förr kallades Gabun (Gabonie
l. France équatoriale). Den sträcker sig från 5°
s. br. till 12° n. br., där den öfvergår i Franska
Väst-Afrika, samt från 8° 40’ (Kap Lopez) i v. till
27° 25’ ö. lgd vid Ubangis källflod M’Bomou, som
jämte Ubangi och Kongo ned till Manyanga bildar
gräns mot Kongostaten. Den omgifves för öfrigt i
s. af portugis. området Kabinda, i v. af Atlantiska
hafvet, i v. och n. af spanska Guinea och tyska
Kamerun samt i ö. af den brittiska intressesfären
i Sudan. Arealen beräknas till 1,762,000 kvkm. med
8,5 mill. inv. (5 på 1 kvkm.). Den enformiga kusten
har endast få inskärningar: i n. Corisco-bukten,
vidare Gabuns breda æstuarium, Nasaréviken,
Lopezviken, i s. begränsad af Kap Lopez, samt
Majumbaviken, Mellan de båda sistnämnda vikarna
ligga långsträckta laguner längs den låga stranden,
från hvilken landet höjer sig i parallella afsatser
mot det inre. Österut skäres området i hela sin längd
från n. till s. af det västafrikanska skifferberget
och stiger i flera afsatser till en bred (375–450
m. ö. h.) högslätt. Där ligger vattenskillnaden, från
hvilken Osrowe och Kuilu gå till hafvet samt Sanga,
Likuala och Alima till Kongo. Klimatet är vid kusten
ytterst osundt, äfven för infödingar. Den stora
regntiden med häftiga stormar räcker från febr. till
slutet af april, den lilla regntiden från okt. till
dec. Medeltemperaturen är 25°–26°. Vegetationen är
till en del af tropisk yppighet, men lämnar handeln
få nämnvärda produkter; drakträd och palmarter äro
de vanligaste skogsträden; ebenholts och rödträ
exporteras, likaså kautschuk af kautschuklianen;
däremot äro kokospalmer
jämförelsevis sällsynta. Af djur förekomma
bl. a. leoparder, bufflar, vildsvin, flodhästar och
krokodiler; stränderna kring öfre Ogowe äro gorillans
och schimpansens egentliga hem.

Befolkningen tillhör olika folkstammar: de dvärglika,
gula abongo l. obongo, förmodligen landets
urinvånare, som nu lefva undangömda i skogarna s. om
Ogowe, mpongwe och okanda, båda tillhöriga
bantustammen, fan-folket, som från Nilbäckenet
invandrat för 200–300 år sedan, samt bakalai i n.,
hvilkas språk är besläktadt med mpongwes. Vidare
märkas balumbo n. om floden Kuilu, bateke
den stora platån n. om Kongo, ö. om dem vid Kongo
ubangi l. bapfuru, bosatta i stora byar af ända
till 3,000 inv., ännu östligare baloi, på ömse sidor
om Ubangi. Européerna äro helt få (några hundra). –
Genom dekret 15 febr. 1906 delades Franska Kongo i 3
kolonier: Gabun (hufvudort Libreville), Mellersta
Kongo
(Moyen Congo; hufvudort Brazzaville) och
Ubangi-Schari-Tsad (hufvudort Fort-de-Possel) under
politisk och administrativ ledning af en "commissaire
général du gouvernement", som residerar i Brazzaville
och biträdes af ett "conseil du gouvernement" och
en generalsekreterare. Gabun har en viceguvernör,
Mellersta Kongo en "administrateur en chef" med en
viceguvernörs funktioner och Ubangi-Schari-Tsad har
en viceguvernör, men militärområdet Tsad förvaltas
af en officer, som är befälhafvare för där förlagda
trupper. Alla tre kolonierna äro i finansiellt och
administrativt hänseende själfständiga och ha hvar
sitt förvaltningsråd. Ofvannämnda dekret skapade ock
en allmän budget för hela Kongo, hvilken för 1906
slutade på 5,26 mill. frcs, medan de olika koloniernas
budgeter hade följande belopp: Gabuns 396,000,
Mellersta Kongos 353,400, Ubangi-Scharis 248,000 och
Tsads 220,000 frcs. Moderlandets beräknade utgift för
Kongo för 1907 var 3,22 mill. frcs. I området finnes
ett 50-tal missionsskolor med omkr. 3,600 undervisade
barn. Det råder en betydande sjöfart på Loango, men
Libreville är ej tillgängligt för stora fartyg. Båda
hamnarna besökas af Marseille-linjen Fraissinets
fartyg. Koncessioner ha beviljats olika bolag för att
tillgodogöra sig landets produkter. Infödingarna odla
bananer, majs, hirs, maniok m. fl. tropiska växter,
européerna kaffe, vanilj och kakao. Skogarna innehålla
värdefulla träslag, och kautschuk insamlas. Af
malmer känner man järn, mangan, tenn, koppar och
bly samt något guld. Importen hade 1905 ett värde af
13 mill. frcs (5,4 mill. från Frankrike), exporten
16,5 mill. frcs (5,6 mill. till Frankrike), mest
bestående af kautschuk, elfenben, olika träslag,
palmolja, palmkärnor, kaffe, kakao, kolanötter
och piassava. Utvecklingen af landets tillgångar
försvåras genom bristen på kommunikationsmedel; en
järnväg mellan Libreville och Kongo är föreslagen. Den
centralafrikanska telegraflinjen förenar Brazzaville
med Loango och förbindes med Englands Atlantiska
kabel. En linje anlägges mellan Brazzaville och
Stanley Pool och skall slutligen förenas med Tyska
östafrikanska telegrafsystemet vid Tanganjika. Hela
den färdiga längden är nu 1,400 km. – Gabunområdet
upptäcktes 1470 af portugiserna, som härifrån drefvo
en liflig slafhandel. Frankrike anlade 1842 ett
handelsfaktori på högra stranden af Gabunmynningen,
besatte sedermera området både n. och s. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free