Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredenstierna, Adam (före adlandet Schütz) - Frédéric, Léon - Fredericia - Frederica kyrka l. Friderici kyrka. Se Finska nationella församlingen - Frederick - Fredericksburg - Fredericq, Paul - Fredericton - Frederik - Frederik Hendrik - Frederiknagor. Se Serampur - Frederiksberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intagen af frihetstidens regeringssätt, att han
ännu 1766 påstod, "att det ej af änglar kunde göras
bättre". Han var en "stor jurist, men större advokat
och kände chikaner bättre än lagen". A. B. B.
Frédéric, Léon, belgisk målare, f. 1856 i Bruxelles,
är en af det moderna nederländska måleriets kraftiga
och djärfva försökare och en originell företeelse
inom samtidens konst, en, som väcker uppmärksamhet
och diskussion hvar han utställer. Hans förnämsta
målningar äro Krithandlare (1882), Återkomsten
(1883, båda i Bruxelles’ museum), Den döde bonden
(1885, triptyk; F. var den förste, som i det
moderna måleriet införde tredelade målningar),
Begrafningsgillet (friluftsbild, 1885, museet i
Gent), Landtmannens lif (1887), Äfven folket skall
se solen (1891), Handtverkarens lif (triptyk,
Luxembourg-galleriet i Paris), triptyken Källan
(ett väldigt flöde af små barn, som skola uttrycka
naturens fruktsamhet), flera landskap (Fullmåne, 1898,
Bruxelles’ museum), Den helige Franciscus i skogen
(triptyk, utst. 1906). F:s målningssätt är på en gång
brutalt och noggrant detaljeradt, man skönjer intryck
af 1400-talsmästare och af modernt luftstudium. Hans
kolorit är mycket ljus och klar, det själsliga
uttrycket spelar en betydande roll i hans konst.
G-g N.
Fredericia, dansk stad i sydöstra Jylland,
Vejle amt, på en i Lilla Belt utskjutande udde
(urspr. Bersodde). 13,450 inv. (1906). F. anlades 1650
och hette till 1664 Frederiksodde; det var bestämdt
både till en stark fästning och en stor stad midt
i rikets västra del, motsvarande Köpenhamn i dess
östra, och öppnades därför tidigt för främmande
trosbekännare, men var icke i stånd att draga en
större befolkning till sig. Dess egentliga utveckling
har skett under de senaste 50 åren. I F. finnas en
katolsk (400 pers.) och en fransk-reformert (500
pers.) församling, allmänt läroverk (samskola) och
döfstuminstitut. Järngjuterier och textilfabriker;
handeln är ringa och tobaksodlingen numera betydligt
minskad. Däremot har F. betydelse som knutpunkt
för de danska telegraflinjerna (sedan 1856) och
järnvägarna (sedan 1868) med ångfärjeförbindelse
till Strib på Fyns nordvästra udde. Citadellet
och vallarna stå visserligen ännu kvar, och ett
regemente är garnisoneradt i F., men i själfva
verket upphörde fästningen 1864. F. har åtskilliga
minnesmärken, som erinra om dess belägring 1849
och det segerrika utfallet 6 juli s. å., främst
H. Bissens "Den tapre landsoldat" (rest 1858),
bronsstatyer af general Bülow (1859) och O. Rye
(1876), en obelisk för kommendanten Lunding (1899)
samt H. Bissens minnesmärke på Kæmpegraven.
E. Ebg.
24 okt. 1657 stormades F. af svenskarna under general
K. G. Wrangel, men uppgafs åter 1659. 16 maj 1849
började schleswig-holsteinarna bombardera fästningen,
likväl utan synnerlig framgång. Till början af
juli planlades ett utfall af danskarna, hvarför
trupper öfverfördes från Fyn (utan att alls oroas af
fienden). 6 juli 1849 skedde utfallet med 20,000 man
mot schleswig-holsteinarnas till 7,000 man uppgående
vänstra flygel, som blef slagen efter ett tappert
motstånd, hvarefter inneslutningen upphäfdes. Under
kriget 1864 inneslöts F. af fienden 8 mars, och efter
Dybböl-ställningens fall skred man till en belägring,
som danskarna dock icke afvaktade,
enär de utrymde fästningen redan 29 april 1864.
C. O. N.
Frederici kyrka l. Friderici kyrka. Se Finska
nationella församlingen.
Frederick [fre’dərik l. fre’drik], stad
i nordamerikanska staten Maryland, v. om
Baltimore. 9,296 inv. (1900). Frederick
college. Kloster och döfstumskola.
Fredericksburg [fre’driksbəg], stad i nordamerikanska
staten Virginia, vid Rappahannock. 5,068
inv. (1900). Staden anlades 1727 och är minnesvärd
genom slaget 13 dec. 1862, då Unionens general
Burnside besegrades af de konfedererade under Lee.
Fredericq, Paul, belgisk historiker och politiker,
f. 12 aug. 1850 i Gent, har som professor i historia
vid universiteten i Liège (1879-83) och Gent
(fr. 1883) gjort sig bemärkt som representant för
grundliga forskningsmetoder samt dessutom lifligt
deltagit i de politiska partistriderna såsom en af
ledarna för den flamländsk-liberala rörelsen. Bland,
hans många vetenskapliga skrifter må nämnas Essai sur
le rôle politique et social des ducs de Bourgogne dans
les Pays Bas (1875), De Nederlanden onder keiser
Karel V. De dertig eerste jaren der 16:e eeuw (1885)
och Geschiedenis der inquisitie in de Nederlanden
(2 bd, 1892-97). V. S-g.
Fredericton [fre’driktən], hufvudstad i New
Brunswick, vid S:t John, som är segelbar dit. 7,117
inv. (1901). Säte för en anglikansk biskop samt för
provinsens högsta domstol, universitet, militärskola,
lärarseminarium. Liflig trävaruhandel.
Frederik, da. och holl., namnform för Fredrik.
Frederik Hendrik, nederländsk ö på sydvästra kusten
af Nya Guinea, skild från denna genom en kanal,
är låg och skogrik. Areal 11,000 kvkm.
Frederiknagor. Se Serampur.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
