Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1295-1296 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Frans IV - Fredrik Henrik, prins af Oranien - Fredrik Vilhelm Karl, prins af Nederländerna - Fredrik, kurfurstar af Pfalz - Fredrik I den segerrike - Fredrik II

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan 7 juni 1904 förmäld med Alexandra, f. 1882,
dotter till hertig Ernst August af Cumberland. Han
anses ega en frisinnad läggning och har 1907 tagit
initiativet till en reform af de mecklenburgska
hertigdömenas gammalmodiga ståndsförfattning.

^{V. S–g.}


Fredrik Henrik, prins af Oranien, arfståthållare
i Nederländerna, son till Vilhelm I af Oranien och
Louise de Coligny, f. 1584, d. 1647, efterträdde
1625 sin broder Morits såsom arfståthållare
och visade i striderna mot Spanien prof på
utmärkt fältherreskicklighet och stor diplomatisk
förslagenhet. Särskildt var han känd som en mästare
i belägringskonsten, och i hans högkvarter hade
fältherrar sådana som Turenne, Karl X Gustaf och
"den store kurfursten" i unga år sökt militär
utbildning. Ståthållaren förde en moderat
inrikespolitik och sökte särskildt att utjämna
de rådande religiösa partistridigheterna. Han
var förmäld med Amalia af Solms, moder till hans
efterträdare Vilhelm II. Hans fälttåg äro beskrifna
i "Mémoires de Frédéric Henri" (Amsterdam 1733).

(^{V. S–g.})


Fredrik (holl. Frederik) Vilhelm Karl, prins af
Nederländerna, andre son till konung Vilhelm I af
Nederländerna och Vilhelmina Lovisa af Preussen,
f. 28 febr. 1797, d. 8 sept. 1881, uppfostrades vid
preussiska hofvet, deltog i 1813 års krig samt stred
i holländska hären under Wellington vid Belle-Alliance
1815. Enligt 1815 års familjefördrag skulle F. erhålla
storhertigdömet Luxemburg, så snart hans äldre broder,
Vilhelm, blef konung i Nederländerna. Men 1816 afstod
F. från sina anspråk på Luxemburg, hvaremot han erhöll
stora domäner (med 190,000 floriners årlig afkastning)
och titeln prins af Nederländerna. Kort därefter blef
F. fältmarskalk samt 1829 amiral och befälhafvare
för artilleriet. Då den belgiska revolutionen utbröt
(1830), erhöll F. befallning att besätta Bruxelles. I
stället för att inskränka sina åtgöranden till
att återställa lugnet i denna stad, begick han den
oklokheten att i en proklamation hota revolutionens
upphofsmän med de strängaste straff samt befalla de
brabantska färgernas borttagande. Alla samhällsklasser
i Belgien förenade sig mot styrelsen, striden antog en
nationell karaktär, och efter flera dagars blodiga
strider måste prinsen, natten mellan 26 och 27
sept., retirera från den belgiska hufvudstaden. Om
den nederländska härens och krigsförvaltningens
organisation inlade F. stora förtjänster.

Då Vilhelm I 1840 nedlade regeringen, drog F. sig
tillbaka från det offentliga lifvet. Af sin vän och
svåger kejsar Vilhelm I utnämndes han 1873 till tysk
generalöfverste med generalfältmarskalks rang. 21
maj 1825 förmälde han sig med Lovisa af Preussen,
en dotter till konung Fredrik Vilhelm III. Med
henne, som afled 6 dec. 1870, hade han döttrarna
Lovisa (f. 1828, d. 1871), hvilken 19 juni 1850
förmäldes med svenske kronprinsen Karl (Karl XV),
och Maria (f. 1841), som 18 juli 1871 förmäldes med
prins Vilhelm af Wied. Jfr
De Bas, "Prins Frederik der Nederlanden en zijn tijd" (1884–1900), och
Hartmann, "Prinz Friedrich der Niederlande" (1895).

(^{V. S–g.})

Fredrik (ty. Friedrich), kurfurstar af Pfalz.

1. F. I den segerrike, äfven kallad "onde Fritz",
f. 1425, d. 1476, blef efter sin äldre broder Ludvig
IV:s död dennes barns förmyndare och använde den
makt han därigenom fick till att försäkra sig om
regeringen för hela sitt lif, dock mot villkor att
han adopterade sin arfsberättigade brorson och själf
aldrig gifte sig efter sitt stånd. De mäktige
vasallerna sågo ej gärna en så kraftfull herre vid
styret, utan gjorde uppror; men F. slog dem alla och
vann därigenom ett anseende, som satte honom i stånd
att ingripa äfven i det tyska rikets angelägenheter.
Krig såväl mot kejsaren som mot flera tyska furstar
upptogo hela hans tid; men som F. var segersäll i
sina strider och dessutom förstod att låta kriget
föda sig själft, lämnade han efter sig landet i ett
blomstrande skick. – Med sin brorsons medgifvande
hade F. 1472 förmält sig med Klara Dett af borgerlig
härkomst, adlad von Dettingen. Jfr
Feeser, "F. der siegreiche, kurfurst von der Pfalz" (1880).

^{J. F. N.}

Fredrik II af Pfalz. (Efter en 1522 präglad medalj)

2. F. II, f. 1482, d. 1556, var yngre son
till kurfurst Filip och tillbragte sin ungdom som
lättsinnig och slösaktig kavaljer vid burgundiska,
franska och spanska hofven, blindt tillgifven
habsburgarnas sak, ehuru hans upprepade frierier
till Karl V:s syster Eleonora möttes af ständiga
afslag. 1529 och 1532 var han riksfältherre mot
turkarna utan att med de fåtaliga trupper, som
stodo honom till buds, kunna något uträtta. F.
blef 1535 på föranstaltande af kejsarhofvet
förmäld med Kristian II:s då femtonåriga dotter
Dorotea och sökte sedermera – efter broderns död
1544 kurfurste af Pfalz – med föga framgång, men
mycken envishet göra gällande sina, genom giftermålet
vunna anspråk på de nordiska ländernas kronor. Bl. a.
sökte han under Dackefejden med kejsarens bistånd
komma i förbindelse med Nils Dacke (1543), men det
hela inskränkte sig till några i hans intresse till
Dacke och Smålandsbönderna aflåtna skrifvelser, som
af Dacke inför såväl bönderna som konungens utskickade
åberopades som bevis på hans vänskapliga förbindelser
med mäktiga furstar i utlandet. (Se "Sveriges historia
intill tjugonde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>