- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1311-1312

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika-Bremer-Förbundet - Fredrik Adolf, hertig af Östergötland. Se Fredrik, sp. 1258 - Fredrik af Normandie, Hertig, medeltida riddardikt. Se Eufemiavisorna - Fredrika revir - Fredrik Karl Nikolaus - Fredriksberg. Se Gravendal - Fredriksborg 1. Befästning vid inloppet till Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skola, betala för undervisning, logis, kost och lyse
600 kr. om året. Plats finnes för 20 elever. Initiativ
har äfven tagits till flera företag af bestående gagn,
såsom Stockholms lärarinnehem, Svenska sjuksköterskornas
allmänna pensionsförening, Sällskapet barnavård,
Kvinnliga kontoristföreningen m. fl.

Fredrik Adolf, hertig af Östergötland. Se Fredrik, sp. 1258.

Fredrik af Normandie [nårmãdi], Hertig, medeltida
riddardikt. Se Eufemiavisorna.

Fredrika revir består af Fredrika och Örträsks
socknar samt af Lycksele socken: första blocket af
kronoparken Örålandet och öfverloppsmarken Knösen samt
Granträsks, Flakaträsks, Nyby och Vänjaurträsks
byområden, allt i Västerbottens län. Reviret är
uppdeladt i 4 bevakningstrakter (Storbergets, Lögdeå,
Högåsens och Örträsks) och omfattar 96,000 har,
hvaraf 92,000 har utgöras af kronoparker. Dessa
lämnade 255,000 kronors bruttoinkomst 1904,
utgifterna belöpte sig s. å. till 30,000 kr., hvadan
revirets nettobehållning utgjorde 225,000 kr. eller
något mer än 4 kr. per har produktiv skogsmark.

G. Sch.

Fredrik Karl (ty. Friedrich Karl) Nikolaus,
prins af Preussen, son af prins Karl (kejsar Vilhelm
I:s broder) och Maria af Sachsen-Weimar, f. 20 mars
illustration placeholder

1828, d. 15 juni 1885. Han deltog i kriget med Danmark
1848 i general Wrangels högkvarter och i fälttåget
i Baden 1849, tjänade därefter vid kavalleriet och
blef 1860 chef för 3:e armékåren (Brandenburg). Till
lif och själ soldat, bildade han sig genom trägna
krigsvetenskapliga studier till härförare. En af
honom författad och utan hans vetskap utgifven skrift,
Eine militärische denkschrift von P. F. C. (1860),
i hvilken fransmännens stridssätt och bästa medlen att
besegra dem afhandlas, väckte stort uppseende. 1864
fick han befälet öfver den i kriget mot Danmark
deltagande preussiska armékåren, med hvilken han
belägrade och stormade Dybböl-ställningen 18 april. I
maj öfvertog han högsta befälet efter Wrangel. 1866
ställdes han i spetsen för 1:a armén, med hvilken
han genom Lausitz inryckte i Böhmen och i förening
med Elbe-armén 3 juli upptog slaget vid Königgrätz,
där hans ställning var ytterst svår, till dess
2:a armén på middagen ryckte upp på hans vänstra
flygel och afgjorde segern. Efter kriget återtog
han befälet öfver 3:e armékåren. Vid krigsutbrottet
1870 fick han befälet öfver 2:a armén, som samlades
kring Mainz, ryckte fram i midten och utkämpade de
blodiga drabbningarna vid Metz 16 och 18 aug. 1870
samt inneslöt därefter nämnda fästning. Efter dess
dagtingan (27 okt. 1870) sändes han med sin armé mot
Orléans, som han återtog, hvarefter han besegrade
den nybildade franska 2:a Loire-armén under general
Chanzy i flera slag vid Loire, i början af dec.,
och tillintetgjorde densamma i sjudagarsslaget vid
Le Mans, som slutade 12 jan. 1871. Efter kriget blef
F. Karl generalfältmarskalk och arméinspektör. Hans
krigföring utmärkte sig städse för synnerlig kraft
och bestämdhet. – Han var sedan 1854 förmäld med
prinsessan Maria Anna af Anhalt. En af hans döttrar,
prinsessan Lovisa Margareta (f. 1860), sedan 1879
g. m. hertig Arthur af Connaught, är moder till
kronprinsessan Margareta af Sverige.

C. O. N.

Fredriksberg. Se Gravendal.

Fredriksborg. 1. Befästning vid inloppet till
Stockholm. Redan 1710 föreslog fortifikationsmajoren
Gabr. Cronstedt att å Värmdön invid Oxdjupet skulle
till skydd för det härigenom ledande inloppet till
Stockholm anläggas en lägre liggande redutt eller
ett s. k. vattenbatteri för 4 st. 24-pundiga kanoner och
en redutt "uppe på Värmdö". Dessa befästningar,
som utstakades något n. om de nuvarande, utfördes
under de följande åren, och 1719 byggdes vid öfre
redutten ett retranchemang af kvistiga trän. Samtliga
verk förstärktes 1720–22. Enligt ständernas beslut
1723 påbörjades där 1724 arbeten med en större
permanent befästning under Cronstedts ledning i
enlighet med en af gen.-kvartermästaren A. Löwen
utarbetad ritning: högst upp ett kolossalt, muradt
och med gevärsgalleri omgifvet torn i 2 våningar och
med trappstocken uppdragen ytterligare en våning,
hvarjämte såväl torn som stock hade takbatteri;
2 s. k. kaponjärer närmare stranden, den norra
med 3 och den södra med 2 våningar, hvarjämte
båda hade takbatterier; en murklädd dubbel tenalj
mellan kaponjärerna och längst ned ett murklädt
vattenbatteri med ingångsport, corps de garde och
stentrappor. Befästningarna, som blefvo färdiga redan
1735, kallades F. Enligt de 1822 fastställda grunderna
för Sveriges fasta försvar skulle förslag uppgöras
till tornets demolerande, men de öfriga verkens
förstärkande; och 1826 års sjöförsvarskommitté ansåg
också, att tornet, "denna vackra architecture pièce",
ej hade något militäriskt ändamål, hvarför det borde
raseras och segelledens försvar i stället anförtros
åt en af kaponjärer eller murade

illustration placeholder
Gamla Fredriksborgstornet. Efter modell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free