Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredriksten - Fredriksværn - Fredrik Vilhelm, kurfurste af Brandenburg och preussiska konungar. Se Fredrik, sp. 1261-64 - Fredrik Vilhelm, hertig af Braunschweig-Lünenburg-Öls - Fredrik Vilhelm, kurfurste af Hessen-Kassel - Fredro, gammal polsk adelsätt - Fredro, Andrzej Maksymilian - Fredro, Aleksander - Fredro, Jan Aleksander - Fredsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Overdragen och Prins Christian, ett pansradt
observationstorn i batteriet Overkongen och 2 af
pansarsköldar skyddade haubitser i hvartdera af
Enveloppens batterier n:r 1 och 2, hvarjämte
uppställningsplatser för smärre snabbskjutande
pjäser och för strålkastare anordnades. Såväl
denna nya bestyckning som allt pansarskydd
m. m. borttogs emellertid från F. under vintern och
våren 1906 i följd af konventionen i Karlstad
mellan Sverige och Norge 26 okt. 1905, men
de gamla fästningsverken, som ligga inom den
neutrala zonen, kvarstå fortfarande såsom ett
för norrmännen ärorikt historiskt minnesmärke.
L. W:son M.
Fredriksværn, f. d. fästning och örlogsvarf i
Jarlsberg og Larviks amt, Norge, vid "strandstedet"
Staværn, vid Larviksfjorden. Omkr. 1750 anlades
där ett galärvarf. Efter 1814 hade norska flottan
under några år sin hufvudstation i F. Platsen har
på senare tiden fått någon betydelse som badort,
och å egendomen Skraaviken utanför staden öppnades
1892 (provisoriskt redan 1889) ett kusthospital
för skrofulösa barn (nu med omkr. 100 sängar),
till hvars upprättande nödiga medel anskaffades af
konung Oskar II, drottning Sofia samt norska män och
kvinnor och till hvilket stortinget årligen bidrager
med 15,000 kr.
Y. N. Ln.
Fredrik Vilhelm (ty. Friedrich Wilhelm), kurfurste
af Brandenburg och preussiska konungar. Se Fredrik,
sp. 1261–64.
Fredrik Vilhelm (ty. Friedrich Wilhelm), hertig
af Braunschweig-Lüneburg-Öls, f. 1771, d. 1815,
ingick tidigt i preussisk militärtjänst och visade
i kriget mot Frankrike 1792–93 prof på tapperhet
samt avancerade till generalmajor. Då Napoleon 1807
införlifvade hans faders hertigdöme Braunschweig med
konungariket Westfalen, intogs hertigen-tronföljaren
af ett lifligt hat till fransmännen. Därför, då
krig 1809 utbröt emellan Frankrike och Österrike,
bildade han en frikår för att såsom "tysk riksfurste"
bekämpa fienden. Han förenade sig till en början med
österrikarna och fortsatte, sedan dessa inom kort
tvungits till fred, på egen hand kriget. Därefter
företog han ett mycket berömdt tåg från Böhmen till
Nordsjökusten. Med en hand full folk bröt han sig
fram den 600 km. långa vägen genom ett af till
antalet öfverlägsna fiender besatt land, slog i
elfva drabbningar de kårer, som sändes emot honom,
inskeppade sina trupper på oldenburgskt område,
seglade utför Weser och förenade sig med den utanför
kryssande engelska flottan. 15 aug. ankom han till
London, där han mottogs med stora hedersbetygelser
och fick ett årligt anslag af parlamentet. I England
uppehöll han sig till 1813, då han återvände till
sitt land, dock utan att taga någon mer framstående
del i befrielsekriget. Efter Napoleons återkomst
från Elba ryckte han ånyo i fält mot den hatade
usurpatorn och fann hjältedöden i slaget vid
Quatrebras (16 juni 1815). Hans ryttarstaty restes
1874 i Braunschweig och ett minnesmärke öfver honom
vid Quatrebras 1890. Jfr biografi af Spehr (1861) och
v. Kortzfleisch, "Des herzogs Fr. W. von Braunschweig
zug durch Norddeutschland im jahre 1809" (1894).
J. F. N.*
Fredrik Vilhelm (ty. Friedrich Wilhelm), kurfurste af
Hessen-Kassel, Vilhelm II:s och Augustas af Preussen
son, f. 1802, d. 1875, blef 30 sept. 1831 till namnet
sin faders medregent, men
faktiskt ensam regent, enär hans fader då för
alltid lämnade Kassel. F. V:s egensinne och
oefterrättlighet inledde honom snart i strid med
representationen. Då Vilhelm II dött (1847), ämnade
F. V. genom en statskupp göra slut på 1831 års
författning, men planen strandade på officerskårens
vägran att medverka. Han blef tvärtom 1848 tvungen
att antaga flera lagar, genom hvilka författningen
för första gången blef en verklighet. Men knappt
hade i Tyskland de första förebuden till en
allmän reaktion visat sig, förrän F. V. försökte
återinföra det gamla regeringssättet och vågade
ålägga folket att, trots representationens vägran,
utgöra de vanliga skatterna. De därigenom uppkomna
stridigheterna nödgade F. V. att (sept. 1850) fly
från sin hufvudstad, men en österrikisk-bajersk
här inryckte i Hessen (nov. s. å.) och återställde
kurfurstens välde. I den stora striden mellan
Österrike och Preussen 1866 slöt sig F. V. till
Österrike, men blef redan 23 juni af preussiska
trupper tillfångatagen på Wilhelmshöhe och förd till
Stettin. Hessen införlifvades med Preussen. Genom ett
fördrag med preussiska regeringen (17 sept. 1866)
löste F. V. sina undersåtar från deras trohetsed,
hvaremot han erhöll löfte att få behålla sin
privategendom. Från sin nya bostad, Horzowitz i
Böhmen, började han snart stämplingar, hvilka hade
till följd, att Preussen i början af 1869 lade
beslag på hans egendom. F. V. lefde sedan 1831
i morganatiskt äktenskap med Gertrud Falkenstein
(f. 1806, d. 1882), som han upphöjt till grefvinna
af Schaumburg och furstinna af Hanau. Jfr Grebe,
"Friedrich Wilhelm I, kurfurst von Hessen" (1902).
(V. S-g.)
Fredro, gammal polsk adelsätt. 1. Andrzej Maksymilian
F., kastellan af Lemberg och vojevod af Podolien,
f. 1621, d. 1679, utgaf utom åtskilliga moraliserande
och militära skrifter Gesta populi poloni sub Henrico
Valesio (1652; polsk öfv. 1855). - 2. Aleksander F.,
grefve, dramatiker, f. 1793, d. 1876 i Lemberg, deltog
i Napoleons fälttåg mot Moskva, blef tillfångatagen
1813, men rymde från sjukhuset och kom med de
allierade till Paris, där han lifligt intresserade
sig för teatern. Hans dramatiska alstring, som
begynte 1819, omfattade 32 komedier, däraf 15
postuma, samt det svaga allegoriska djurdramat
Brytan Brys, och skaffade honom hedersnamnet "Polens
Molière". Ehuru han ännu var bunden af den molièreska
komediens stillagar, är innehållet originellt eller
nationellt och fullt af satir och humor. Några af
hans komedier - t. ex. Herr Geldhab ("Le bourgeois
gentilhomme") - tillhöra allt fortfarande den polska
repertoaren. Hans samlade verk utgåfvos i 13 dlr
1880. - 3. Jan Aleksander F., grefve, dramatiker, den
föregåendes son, f. 1829, d. 1891 i prov. Posen, hade
deltagit i ungerska revolutionen 1848, flydde till
Paris och fick först 1857 tillstånd att återvända
till Galizien, där han med framgång fortsatte sin
faders verksamhet som komediförfattare. Hans satir
är godmodig och lustig, men tränger ej så djupt in
i det sociala lifvet som Fredro d. äldres. Hans
samlade komedier utkommo 1872 och 1881.
A-d J.
Fredsberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 7,832 har. 2,101 inv. (1906). F. bildar med
Bäck och Björkäng ett regalt pastorat i Skara stift,
Norra Vadsbo kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
