- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1349-1350

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frej - Freja - Freja, astron. - Freja, namn på en till formatet liten politisk och litterär tidning - Frejd. Se Medborgerligt förtroende - Frejdbetyg. Se Betyg - Frejfaxe - Fréjus - Fréjus, Col de - Freke - Frekvens - Frekvensmätare, elektrot. Se Elektriska mätinstrument, sp. 299 - Frekventativ, lat., språkv. Se Iterativum - Frelingshuysen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svin. I Uppsala tempel stod enligt Adam af Bremen
jämte Oden och Tor en bild af Fricco, hvilket namn
på F. ser ut att vara en latinsk form af en annars
okänd maskulin motsvarighet till gudinnenamnet
Frigg (se d. o.). Namnet F. betyder "herre". Jfr
got. frauja, herre, och Freja. - Jfr Ynglingaätten.
B-e.

Freja (isl. Freyja), nord. myt., Frejs syster,
enligt Lokasenna dotter af vanaguden Njord och hans
syster, enligt Snorres Edda af Njord och Skade. Hon
är den härligaste af asynjorna och den förnämsta
näst Frigg. Hon är närmast för människor att åkalla,
finner behag i kärleksvisor och är god att anropa i
fråga om kärlek. Hon har gården Folkvang i himmelen,
hennes sal Sessrumner är stor och fager. När hon rider
till strid, har hon hälften af de fallne och hälften
Oden. När hon färdas, åker hon efter sina kattor och
sitter i en vagn. F. gifte sig med Od, som for bort,
och F. gråter efter honom tårar af guld. F. egde
Brisingasmycket, som en gång stals af Loke. Hon heter
Mardoll, Horn, Gefn, Syr och Vangadis. I Hyndlyljod
rider F. galten Hildesvine med gyllene borst,
hvilken två dvärgar smidt. I Lokasenna förevitas
F. kärlekshandel med alla asar och alfer och med
hennes egen broder. I Trymskvida lånar hon Loke sin
falkhamn att söka efter Tors hammare, men vägrar att
blifva jättens brud för att få hammaren åter. F. som
pris betingade sig ock den byggmästare, som byggde
åsarnas borg. F. nämnes blott uti norsk-isländska
fornskrifter, hennes väsen tillkommer annars
Frigg, af hvilken hon torde vara en norsk-isländsk
dubbelform och som hon i vissa isländska sagor
träder i stället för. Namnet F. är samma ord
som fru och betyder "härskarinna". Jfr Schück,
"Stud. i nord. litt. o. religionshist.: Gudamjödet"
(1904). B-e.

Freja, astron., en af småplaneterna.

Freja, namn på en till formatet liten politisk och
litterär tidning, som utgafs i Stockholm från 29
juli 1836 till 8 mars 1844 (första året 1 gång i
veckan, därefter 2 gånger i veckan) och utgjorde ett
talangfullt och oförskräckt organ för dåtidens "unga
Sverige". Hufvudredaktörer voro K. A. af Kullberg
1836-38, A. Blanche 1839-42 och J. Kiellman-Göranson
1843-44. Bland medarbetarna märktes J. Johansson,
utgifvare af den kort förut upphörda tidningen
"Argus", skalderna G. H. Mellin, Nicander,
Dahlgren, Böttiger, Ingelman och Sommelius, artisten
F. Tollin samt från och med 1839 de rikt begåfvade
publicisterna T. Sandström och J. V. Snellman,
hvarjämte bidrag lämnades af J. G. Carlén,
O. Fryxell, Talis Qualis, H. Sätherberg, Lénström,
Nybom, v. Braun m. fl. Tidningen var till sin
hållning i början moderat, men blef genom Blanche
mer utprägladt liberal; den drabbades åtskilliga
gånger af åtal och indragning. Den var från 1837
invecklad i en synnerligen hätsk polemik med
L. J. Hiertas "Aftonbladet" och särskildt med dess
medarbetare skalden Almquist. Se vidare Blanche,
sp. 644-645. "Freja" fick en omedelbar fortsättning
i tidningen "Den konstitutionelle", utg. 1844 -45 af
den nämnde Johansson. "E. F-t.

Frejd. Se Medborgerligt förtroende.

Frejdbetyg. Se Betyg.

Frejfaxe (isl. Freyfaxi), nord. sagohist., namn
på en häst, som egdes af Hrafnkel Frejsgode (Frejs
präst). Hrafnkel var en ifrig dyrkare af Frej och
hade åt denne sin "vän" gifvit halfva eganderätten
till hästen. Han hade ock aflagt löfte att döda den,
som utan hans tillstånd red på F., och löftet hölls,
såsom det berättas i Hrafnkels saga. Th.W.*

Fréjus
[frejy’s 1. frejy’], stad i franska dep. Var, på
en höjd nära mynningen af ån Reyran, 2 km. från
Medelhafvet (Bay de F.), i en sumpig och osund
trakt. 3,612 inv. (1901). Biskopssäte. Tillverkning af
kork. Stenbrott och Stenkolsgrufvor. Sardinfiske. -
F., sannolikt urspr. en anläggning af massilier,
koloniserades af Julius Caesar och kallades
därefter Forum Julii.
illustration placeholder
Ruiner af romerska amfiteatern i Fréjus.

Augustus lät där anlägga
en stor vattenledning (som ledde floden Siagnes vatten
till F.), amfiteater, flera bad samt den stora hamnen,
som var en station för romerska flottan, men som
blifvit utfylld genom Argens’ aflagringar. Ruiner af
den väldiga hamnkajen, af en teater, af en triumfbåge,
termer, bågar af vattenledningen m. fl. romerska
byggnadsverk. Vid F:s hamn, S:t Raphael, landsteg
Bonaparte vid sin återkomst från Egypten 9 okt. 1799,
och där inskeppade han sig äfven 28 april 1814
till Elba. F. är födelseort för romerske fältherren
Agricola, talaren Q. Roscius, skalderna Cornelius
Gallus och Désaugiers samt statsmannen Sieyès.
(J. F. N.)

Fréjus [freʃy’s l. freʃy’], Col de, alppass vid
fransk-italienska gränsen, mellan Kottiska och
Grajiska alperna, 2,528 m. ö. h., förenar Arcs dal
med Dora Riparias. 1,234 m. under passhöjden går
den s. k. Mont-Cenis-tunneln.

Freke, nord. myt., en af de bägge ulfvar, som
tillhörde Oden. Den andre hette Gere. Oden
gifver dem den på hans bord framsatta maten, ty
själf lefver han endast af vin. – Freke betyder
”glupsk”.
Th. W.*

Frekvens (fr. fréquence, lat. frequentia),
förekomst i större eller mindre antal, tätt upprepande;
talrikt besök, tillopp. – Frekvent (fr. fréquent,
lat. frequens), ofta förekommande, tät, ofta
upprepad. – Frekventera (fr. frequenter, lat.
frequentare), ofta besöka, talrikt bevista.

Frekvensmätare, elektrot. Se Elektriska
mätinstrument
, sp. 299.

Frekventativ, lat. (af frequentare, ofta göra),
språkv. Se Iterativum.

Frelinghuysen [fri’liŋ-haisn], nordamerikansk, i
New Jersey inflytelserik släkt, härstammande från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free