- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1351-1352

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frelingshuysen - Fremantle - Fremantle, engelsk släkt - Fremdenblatt - Frémiet, Emmanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prästmannen Theodorus Jacobus F. (f. 1691
i Väst-Friesland), hvilken utvandrade till New
Jersey 1720 för att bli pastor vid en holländsk
reformert församling och vid sin död 1747 hunnit
bli en af koloniens andliga ledare. Dennes sonson,
Frederick F., f. 1753, d. 1804, deltog i
oafhängighetskriget som milisöfverste, blef 1794
generalmajor och var 1793–96 medlem af unionens
senat. Hans son, Theodore F., f. 1787, d.
1861, en af New Jerseys mest ansedda jurister,
var 1829–35 medlem af unionens senat och vid
1844 års presidentval whigpartiets kandidat till
vicepresident, blef 1850 president vid Rutgers
college och intog en ledande ställning i många af
de stora organisationer för kristlig välgörenhet, som
hade sitt säte i Nya-Englands-staterna. Hans brorson
och adoptivson Frederick Theodore F.,
f. 4 aug. 1817, d. 20 maj 1885, ärfde sin
farbroders stora juridiska praktik och var sedermera
äfven (1866–70 och 1871–77) medlem af unionens
senat, där han bl. a. genomdref en lag mot
polygami. Under Arthurs presidentskap var F. (dec.
1881–mars 1885) dennes statssekreterare och afled
några månader efter det han lämnat denna post,
utsliten af det ansträngande arbetet. Han delade
sin släkts starkt religiösa läggning och var, liksom
före honom farbrodern, president för amerikanska
bibelsällskapet.
V. S–g.

Fremantle [frimäntəl], Väst-Australiens hufvudhamn,
belägen vid mynningen af Swan river, 20
km. från Perth, med hvilken stad F. står i
förbindelse medelst järnväg. 23,000 inv. (1903) med
förstäder. Hamnen var förr osäker, men är nu skyddad
genom två stora stendammar och har genom sprängningar
gjorts tillgänglig för postångare.
(J. F. N.)

Fremantle [frimäntəl], engelsk släkt, som vann
stort anseende genom vice-amiralen sir Thomas
Francis F
. (f. 1765, d. 1819), en af Nelsons
förtrognaste vänner och tappraste underbefälhafvare;
som befälhafvare öfver engelska Medelhafsflottan
intog han 1813 Fiume och 1814 Trieste samt
upphöjdes 1815 till österrikisk riksfriherre. Till minne
af dennes förtjänster erhöll sonen Thomas Francis
F
., sedermera lord Cottesloe (f. 1798, d.
1890), baronetvärdighet 1821. Han tillhörde underhuset
1826–46, var 1844 en kortare tid krigsminister,
1845–46 minister för Irland (i Peels
ministär), och 1846-73 chef för engelska tullverket
(board of customs) samt upphöjdes 1874 till peer
som baron Cottesloe. Af hans söner är William
Henry F
., f. 1831, domprost af Ripon sedan 1895
och mycket känd såsom religiös författare; sir
Charles William F., f. 1834, var 1870–94
chef för engelska myntverket, och sir Edmond
Robert F
., f. 1836, tillhör den brittiska flottans
allra mest kända officerare. Han ingick i flottans
tjänst 1849, fick officersfullmakt 1857, blef 1885
konteramiral, 1890 vice-amiral och 1896 amiral.
1852 deltog F. i expeditionen till Burma, gjorde
1864–66 tjänst i Nya Zeeland under maorikriget
samt tog framträdande del i bevakningen af Asjantikusten
under kriget 1873–74. Som befälhafvare
(1888–91) för ostindiska eskadern ledde han 1888–89
blockeringen af östafrikanska kusten och
anförde personligen 1890 den straffexpedition, som
sändes mot sultanen af Vitu. 1892–95 var F.
befälhafvare öfver Kinaeskadern, en särskildt under
kinesisk-japanska kriget 1894–95 ansvarsfull post,
och 1896–99 förde han befälet i Plymouth. 1901
drog han sig tillbaka ur aktiv tjänst. Bland hans
många sjömilitära skrifter märkas en taktisk essay,
Naval tactics (1880), och The navy as I have known
it
(1904).
V. S–g.

Fremdenblatt (ty., ”Främlingsbladet”), en i Wien
sedan 1846 utkommande, officiös tidning för politik,
litteratur, konst och handel, hvilken utgifves med 7
morgonnummer och 5 aftonnummer hvarje vecka, i
litet folioformat om minst 20 sidor. Den har två
militära bilagor, ”Die vedette” och ”Reichswehr”,
samt meddelar i afd. ”Reisezeitung” förteckning
öfver alla resande på hotellen i kejsarstaden.

illustration placeholder

Frémiet [-miä], Emmanuel, fransk bildhuggare,
f. 1824 i Paris, systerson till Rude, växte
upp i fattigdom och måste för sitt uppehälle göra
vetenskapliga litografier och en tid med färg
öfvertäcka fläckarna på de i La Morgue utställda liken. Han blef elev af Rude
och debuterade på salongen 1843 med en Gasell i gips. Flera djurstudier
följde, bland dem Sårad jakthund (1850, Luxembourggalleriet). Den
humoristiska gruppen Ung faun leker med björnungar (marmor, Luxembourg)
tillhör F:s tidigare skede. Han vände sig snart till monumentalskulpturen,
utställde Gallisk härförare till häst
(1864), Romersk ädling (1867), Napoleon I
(ryttarstaty, 1868), Ludvig af Orléans (ryttarstaty
med den historiska karaktären långt drifven, 1869,
slottet Pierrefonds). Sedan följde ryttarstatyer öfver
Jeanne d’Arc (1874, place de Rivoli i Paris, en
annan, olika den förra, i Nancy 1889), Étienne
Marcel
(1883, utanför Hôtel de ville). Den store
Condé
, Stefan den store, Velasquez (1890, utanför
Louvre) och bland de allra nyaste Konnetabeln
Du Guesclin
(1902, i Dinan) och Frans I (salongen
1904). En pikant motsättning till dessa alltid ståtliga
ryttarstatyer bilda F:s statyetter af jockejer på
moderna rashästar; här är karakteristiken hos såväl
ryttare som djur betonad med en skärpa, som ej
är utan sin satir. Samma orädda realism utmärker
hans porträttstatyer till fots – exempelvis
Meissoniers staty i Poissy –; Lesseps’ staty vid
Sues-kanalen (uppställd 1900) är mera officiellt hållen.
– Ett eget område skapade sig F. genom sina
bilder af urvärldsmänniskor, som i själfva verket
ej stå synnerligen aflägsna från hans djurframställningar.
Till hans arbeten inom detta område höra
Strid mellan en centaur och en björn (1863, ett
exemplar i brons i Glyptoteket i Köpenhamn),
Människa från stenåldern (1872), En gorilla röfvar
en kvinna
(1887), Strid mellan en vilde och en
gorilla
(1895, naturvetenskapliga museet, Paris).
Gruppen Lejoninna i strid med noshörning ses i
Tuileriesträdgården, en Elefantunge utanför
Trocadéropalatset, en Hästgrupp på fontänen vid Avenue
de l’observatoire. Rastlöst verksam och mångsidig
som få, har F. utfört ännu många alster på olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free