- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1379-1380

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friboren. Se Frälseman - Fribourg 1. Kanton i Schweitz - Fribourg 2. Hufvudstad i ofvannämnda kanton - Fribourg-alperna l. Freiburg-alperna - Fribourg-nötkreatursrasen - Fribref. 1. Jur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Friboren. Se Frälseman.

Fribourg [fribör], ty. Freiburg. 1. Kanton i västra
Schweiz, bestående af en hufvuddel, som begränsas
af Vaud (Waadt) och Bern och på två ställen stöter
till Neuchâtelsjön, samt tre enklaver i kantonen
Vaud. 1,669 kvkm. 127,951 inv. (1900), 77 på 1
kvkm. Landet genomflytes i hela sin utsträckning
af Saane (Sarine), som upptager flera mindre
bäckar och delar kantonen i två nästan lika stora
delar. Södra delen, som uppfylles af Fribourgalperna,
har fullständig alpnatur; norra delen har skogrika
höjder och berg, mellan hvilka bördiga åkerfält
och grönskande ängar ligga. Denna del är ett af de
bästa åkerbruksdistrikten i Schweiz. Den produktiva
jorden upptager 87,9 proc. af kantonens hela yta,
däraf 309,1 kvkm. skog, 341 kvkm. alpbeten (båda
hufvudsakligen i s. ö.), 819 kvkm. åker, äng och
trädgårdsland. Jordbruket lämnar under vanliga år
tillräckligt med spannmål (hvete, råg), frukt,
grönsaker och hvitbetor. Vinodling förekommer
vid Neuchâtel- och Murten-sjöarna. Befolkningens
hufvudnäring är boskapsskötsel och särskildt
mjölkhushållning; mycket ost (Gruyères-ost) utföres. -
1901 funnos 78 fabriker (däraf 30 garfverier) med
2,682 arbetare. Trävaror utföras. - Befolkningen
är företrädesvis af fransk-burgundisk härkomst och
katolsk konfession. 1900 voro 68,2 proc. fransktalande
och 84,9 proc. katoliker. De sistnämnde lyda under
biskopen af Lausanne-Genève, som har sitt residens
i F. - Enligt författningen af 7 maj 1857 bildar
kantonen en representativ-demokratisk fristat och som
sådan en lem i Schweiziska edsförbundet. Lagstiftande
makten ligger hos "stora rådet" (le grand conseil),
hvars medlemmar (1 på hvarje 1200-tal invånare)
väljas för fem år; verkställande makten tillhör ett
"statsråd" (conseil d’état) af 7 personer, som väljas
af stora rådet på 5 år. Stora rådet väljer ock de 6
personer, som utgöra kantonsdomstolen. Stora rådet kan
föreslå och 6,000 röstberättigade medborgare kunna
begära författningsändring, som sedan afgöres genom
allmän folkomröstning. Hufvudstad är Fribourg. - F:s
historia börjar med grefvarna af Zähringen, som hade
stora besittningar i denna del af Schweiz. Berthold
IV grundlade 1179 staden F. samt gaf den stora
friheter. 1277 kom landskapet genom köp till Rudolf
af Habsburg. 1452 eröfrades landet af hertigen af
Savojen, men 1477 gjorde sig F. fritt och slöt sig
1481 till edsförbundet. Den i början demokratiska
författningen efterträddes i 16:e årh. af en
oligarkisk, som bibehöll sig ända till franska
ockupationen 1798, då en demokratisk författning
infördes. Efter Napoleons fall återställdes
den aristokratiska med få modifikationer. Ehuru
landet i jan. 1831 fick en friare författning,
behöll aristokratien sin öfvervikt och begagnade
den i klerikalt intresse, hvilket i synnerhet
visade sig i frågan om jesuiterna samt genom F:s
inträdande i Sonderbund (1846). Först i nov. 1847,
sedan edsförbundets trupper besatt staden F., blefvo
jesuiterna fördrifna och en frisinnad författning
införd. 1856 segrade det klerikala partiet vid valen,
och författningen ändrades i klerikal riktning. Flera
kloster återupprättades, jesuiterna återfingo
sin egendom, och skolväsendet öfverlämnades i
prästerskapets händer. Sedan den tiden har F. varit
härden för den ultramontana riktningen i Schweiz,
hvarför i det tyska och protestantiska distriktet
Murten röster höjt sig för en
anslutning till kantonen Bern. - 2. (Ty. Freiburg im
Uechtland
) Hufvudstad i ofvannämnda kanton, vid
Saane, omgifven af murar och torn, består af den
tysktalande nedre staden i den trånga floddalen
och den fransktalande öfre staden, som höjer sig
terrassformigt på en sandstensklippa. 19,450
inv. (1907), däraf 86 proc. katoliker och 61
proc. fransktalande.
illustration placeholder
Del af Fribourg (nedre staden).

Biskopssäte. Förnämsta byggnaden är den gotiska S:t
Nikolaikyrkan, med ett 76 m. högt torn och en berömd
orgel. Märkliga äro den storartade hängbron öfver
Saane (265 m. lång och 51 m. öfver floden), hängbron
öfver Gotteronklyftan (180 m. lång och 75 m. öfver
dalbottnen) samt järnvägsviadukten. F. har många
kloster och kyrkor, gymnasium, prästseminarium och
industriskola samt en 1889 grundad, af påfven godkänd
internationell-katolsk högskola (4 fakulteter,
ännu icke medicinsk, omkr. 600 stud.), hvars
viktigaste lärostolar innehafvas af dominikaner.
(J. F. N.)

Fribourg-alperna [fribör-] l.
Freiburg-alperna, västra delen af Bernalperna, mellan Rhône- 
och Aardalarna, i ö. begränsade af Gemmipasset
och Kanderdalen. De delas i den sydliga högalpina
Wildhornkedjan med flera, delvis af glaciärer täckta
spetsar på öfver 3,000 m., däribland Wildhorn (3,268
m.), Wildstrubel (3,253 m.) och Diableret (3,213
m.), Simmengruppen i n. ö. med Albristhorn (2,767
m.) samt Saanegruppen i n. v. med Vanil noir (2,386
m.), Dent de Brenlaire (2,357 m.), Stockhorn (2,193
m.) samt Tour d’Ay (2,334 m.) ö. om Genèvesjön. -
F. ligga till största delen i kantonen Fribourg,
till mindre delar i Bern, Vaud och Valais. J. F. N.

Fribourg-nötkreatursrasen [fribör-] l.
Freiburg-nötkreatursrasen, hvars förnämsta, afvelsområde
är södra delen af kantonen Fribourg, har svartbrokig
färg, men liknar f. ö. Simmerthalrasen.

Fribref. 1. Jur., en handling, som utfärdades af
Kommerskollegium och innehöll ett fartygs "bilbref"
och "mätebref" m. m. samt tillförsäkrade fartyget alla
de rättigheter och förmåner, som tillkomma svenska
fartyg. Fribref utfärdas icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free