- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1387-1388

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fried, Heinrich Jakob - Friedberg. 1. Stad i bajerska reg.-omr. - Friedberg. 2. Stad i Hessiska prov. Oberhessen - Friedberg. 3. Stad i Schlesien. Se Hoenfriedberg - Friedberg, Heinrich von - Friedberg, Emil Albert - Friedberg, Robert - Friedeberg - Friedek - Friedel, Charles - Fridenau - Friedenskirchen. Se Fredskyrkor - Friedenthal, Karl Rudolf - Friederich, Andreas - Friederichs, Karl Heinrich Friedrich Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. 1802, d. 1870 i München, studerade för Cornelius
och i Rom. F. behandlade ämnen ur Tysklands
medeltidshistoria och den romantiska poesien: Den
sårade riddaren, Riddar Toggenburg, Gretchen vid
spinnrocken, Blå grottan på Capri
(Nya pinakoteket)
m. m. Han utgaf äfven en samling dikter, Epheuranken
(2 bd, 1840-41). (G-g N.)

Friedberg [frid-]. 1. Stad i bajerska
reg.-omr. Oberbayern, vid Ach. 3,009
inv. (1900). Fruktträds- och humleodling. 24 aug. 1796
vunno fransmännen under Moreau en seger därstädes
öfver österrikarna under Latour. - 2. (F. in
der Wetterau
) Stad i hessiska prov. Oberhessen,
nära Usbach. 7,806 inv. (1900). F. har ett mycket
ålderdomligt utseende och är omgifvet af murar
och torn. Stadsdelen Burgfriedberg var fordom
säte för ett mäktigt ridderskap, som förvärfvade
ansenliga besittningar i nejden, ofta låg i
fejd med stadens borgare och upplöstes först
1806. Där ligger ett storhertigligt slott. F. har
flera fabriker för tillverkning af socker,
handskar, läder och albuminpapper. Fransmännen
under Jourdan segrade vid F. 10 juli 1796
öfver österrikarna under Wartensleben. -
3. Stad i Schlesien. Se Hohenfriedberg.
(J. F. N.)

Friedberg [frid-]. 1. Heinrich von F., tysk jurist,
f. 1813 i Westpreussen, d. 1895 i Berlin, blef 1873
understatssekreterare och 1876 statssekreterare
i justiticministeriet samt var 1879-89 preussisk
justitieminister. Sin förnämsta förtjänst inlade
han såsom skapare af Nordtyska förbundets (nu Tyska
rikets) strafflag, hvilken, sedan uppställningen
af första planen 1868 blifvit honom anförtrodd,
hufvudsakligen genom hans energi fullbordades inom
otroligt kort tid (1870). Likaledes tog han en
framstående andel i överläggningarna om en militär
strafflag för Tyska riket och författade Entwurf einer
deutschen strafprocessordnung
(1873). F. adlades
1888.

2. Emil Albert F., den föregåendes
brorson, kyrkorättslärare, f. 22 dec. 1837 i
Konitz, Westpreussen, blef 1862 docent i Berlin,
1865 e. o. professor i Halle, 1868 ord. professor
där och 1869 i Leipzig, vid hvars universitet han
ännu innehar lärostolen i kyrkorätt, statsrätt och
tysk rätt. F. har i striden mellan stat och kyrka
framträdt som en af de grundlärdaste förfäktarna af
statens öfverhöghetsanspråk, dels i en rad skrifter
- t. ex. Die geschichte der zivilehe (1870; 2:a
uppl. 1877), Das deutsche reich und die katholische
kirche
(1872), Die grenzen zwischen staat und kirche
(s. å.) och Der staat und die bischofswahlen in
Deutschland
(1874) -, dels som verksam medarbetare vid
redigeringen af 1872 års preussiska kyrkolagar. Bland
F:s kyrkorättsliga arbeten märkes främst den högt
skattade handboken Lehrbuch des katholischen und
evangelischen kirchenrechts
(1879; 5:e uppl. 1903),
Die geltenden verfassungsgesetze der evangelischen
deutschen landeskirchen
(1885, med 4 supplementband
1890-98) och Das geltende verfassungsrecht
der evangelischen landeskirchen in Deutschland
und Österreich
(1888). Jämte R. Döve redigerade
F. 1864-90 "Zeitschrift für kirchenrecht" och utger
sedan 1891 jämte E. Sehling "Deutsche zeitschrift für
kirchenrecht". Dessutom har F. utgifvit aktstycken om
Vatikanska konsiliet (1872) och om den gammalkatolska
rörelsen (1876), en ny kritisk edition af
"Corpus juris canonici" (2 bd, 1879-81) samt den vidt
spridda handboken Handelsgesetzgebung des deutschen
reiches
(1890; 7:e uppl. 1904). 2. V. S-g.

Friedberg [frid-], Robert, tysk nationalekonom och
politiker, f. 28 juni 1851 i Berlin, 1877 docent
i Leipzig, blef 1885 e. o. och var 1894-1904
ord. professor i statsvetenskap i Halle. Sedan 1886
tillhör han preussiska deputeradekammaren, där han
är en af det nationalliberala partiets i debatterna
oftast framträdande ledare. 1893-98 var F. medlem
af tyska riksdagen. Bland F:s skrifter märkas Die
Börsensteuer
(1875) och Die besteuerung der gemeinden
(1877). V. S-g.

Friedeberg [fride-], stad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg). 6,056 inv. (1900).

Friedek [frid-], stad i österrikiska Schlesien, vid
Ostravica, som skiljer den från den märiska staden
Mistek. 9,037 inv. (1900). Bomullsmanufakturer.

Friedel [fridä’l], Charles, fransk kemist, f. 1832 i
Strassburg, d. 1899 i Montauban, blef 1876 professor i
mineralogi och 1884 i organisk kemi vid universitetet
i Paris (Faculté des sciences). Han var led. af
Institutet (1878) och af sv. Vet. akad. (1894). F:s
undersökningar rörde sig hufvudsakligen om acetoner
och aldehyder, aromatiska föreningar och olika
minerals kemiska egenskaper. (H. E.)

Friedenau [fride-], sydvästlig förstad till
Berlin i preussiska reg.-omr. Potsdam,
grundlagd 1871 som villastad. 18,011
inv. (1905). Optisk anstalt (C. P. Goerz, 600
arb.), mekan. verkstäder, farma-ceutisk fabrik.
(J. F. N.)

Friedenskirchen [frid-]. Se Fredskyrkor.

Friedenthal [frid-], Karl Rudolf, preussisk statsman,
f. 1827 i Breslau, d. 1890, hade innehaft åtskilliga
juridiska ämbeten, då han 1864 lämnade statens
tjänst. 1867 blef han led. af Nordtyska förbundets
riksdag och sedermera af tyska riksdagen. I början
af sin parlamentariska bana höll han sig till de
gammalliberale, men blef sedan stiftare och ledare
af tyska rikspartiet. De genom Nordtyska förbundet
införda reformerna belyste han i skriften Reichstag
und zollparlament. Gesetzgeberische resultate
der sessionen von 1867 und 1868
(1869). I
nov. 1870 kallades F. till tyska högkvarteret
i Versailles för att deltaga i de förberedande
överläggningarna för uppgörandet af planen till
tyska riksförfattningen. S. å. invaldes han i
preussiska deputeradekammaren, där han 1873 blef
vice president och bl. a. verksamt bidrog till den
omfattande förvaltningsreformens genomförande. I
sept. 1874 utnämndes han till jordbruksminister
och förestod därjämte okt. 1877-mars 1878
inrikesministeriet. Vid landtdagen 1878-79 genomdref
han antagandet af lagförslagen om vattenrätten
och om hypoteksbanker. F. afgick ur ministären
i juli 1879, sannolikt enär han ogillade furst
Bismarcks agrariska tullpolitik. Han utnämndes
i okt. s. å. till led. af preussiska herrehuset.
(V. S-g.)

Friederich [frid-], Andreas, tysk bildhuggare,
f. 1798, d. 1877, studerade hos bl. a. Bosio i
Paris och Thorvaldsen i Rom samt bosatte sig 1826 i
Strassburg. Många tyska städer prydas af monumentala
verk af F:s hand (minnesvårdar och stoder). Han
arbetade mestadels i sandsten och granit. Jfr Mühl,
"Der elsässische bildhauer A. F." (1876).

Friederichs [frid-], Karl Heinrich Friedrich
Wilhelm
, tysk arkeolog, f. 1831 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free