Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friederichs, Karl Heinrich Friedrich Wilhelm - Friederike - Friedland. 1. Stad i norra Böhmen - Friedland. 2. Stad i Mecklenburg-Strelitz - Friedland. 3. Stad i preussiska reg.-omr. - Friedland, Valentin, vanligen kallad Trotzendorf - Friedlander, Axel Emanuel - Friedländer, Julius - Friedländer, Ludwig - Friedländer, Friedrich - Friedländer, Max, tysk publicist - Friedländer, Max, tysk musikskriftställare - Friedmann, Siegwart - Friedreich, Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Delmenhorst, d. 1871 i Berlin, blef 1868 direktör för
antiksamlingen i Berlin och skref bl. a. Praxiteles
und die Niobegruppe (1855) och Berlins antike
bildwerke (mera kändt under sin andra titel: Bausteine
zur geschichte der griechisch-römischen plastik,
2 bd 1868-72; l:a bandet i ny bearb, af P. Wolters
1885). En samling af F:s resebref från Grekland,
Orienten och Italien utkom 1872 under titeln Kunst
und leben.
Friederike [frid-], astron., en af småplaneterna.
Friedland [fridlant]. 1. Stad i norra Böhmen och
hufvudort i det liknämnda allodialherrskapet, vid
Wittich. 6,241 inv. (1900). Textilindustri. Invid
staden på en basaltklippa ligger det fordom
fasta slottet F., med värdefulla målningar och
vapensamlingar. Den nedre delen har i nyare
tid blifvit ombyggd. Staden gaf fordom namn
åt det af Albrecht von Waldstein (Wallenstein)
bildade hertigdömet F., som omfattade inalles
9 städer samt 57 slott och byar. Sedan han
1634 blifvit mördad, skiftades hertigdömet
bland deltagarna i och anstiftarna af mordet,
hvarvid grefve Gallas erhöll herrskapet F. Detta
tillhör nu linjen Clam-Gallas. - 2. Stad i
Mecklenburg-Strelitz. 7,175 inv. (1900). - 3. Stad i
preussiska reg.-omr. Königsberg, prov. Ostpreussen,
vid Alle. 2,824 inv. (1900). Napoleon besegrade
där 14 juni 1807 ryssarna under Bennigsen.
(J. F. N.)
Friedland [fridlant], Valentin, vanligen kallad
Trotzendorf, tysk skolman, f. 1490, d. 1556,
blef 1515 lärare vid skolan i Görlitz. Luthers
uppträdande förmådde honom 1518 att nedlägga sitt
ämbete och flytta till Wittenberg, där han slöt
sig till reformatorerna. 1523-27 och 1531-54 var
han gymnasierektor i Goldberg i Schlesien. Under
hans ledning vann skolan därstädes ett mycket
stort anseende. Läroverket var organiseradt efter
den romerska republikens mönster med konsuler,
senatorer, censorer, kvestorer samt med ordnade
församlingar och förhandlingar, och öfver hela den
lilla staten stod F. såsom "dictator perpetuus". 1554
flyttade han sitt läroverk till Liegnitz. - "Han
var", sade Melanchthon, "född till rektor, liksom
Scipio Africanus d. ä. var född till fältherre".
(P. E. L-m.)
Friedlander [frid-], Axel Emanuel, hymnolog, f. 9
jan. 1849 i öxnevalla, Älfsborgs län, student i Lund
1869, filos. doktor och docent i estetik där 1879
samt lektor i kristendom och filosofisk propedeutik
i Jönköping 1888 och i Göteborg 1902. F. har
bl. a. utgifvit Pärlor ur den evangelisklutherska
kyrkans psalmskatt I, II (1897-98), innehållande 100
psalmer i öfv., och påbörjat en historisk öfversikt
af psalmdiktningen och den andliga sången inom den
kristna kyrkan under titel Den kyrkliga diktningen
(I, 1900). B. R-g.
Friedländer [frid-], Julius, tysk numismatiker,
f. 1813 i Berlin, d. där 1884, lade grunden till
museets i Berlin nu så betydande myntkabinett, hvars
direktor han var sedan 1868. Skrifter: Die münzen
der ostgothen (1844), hvartill slöt sig Die münzen
der vandalen (1849), Die oskischen münzen (1850) och
Die italienischen schaumünzen des 15. jahrhunderts
(4 häften, 1880-82).
Friedländer [frid-], Ludwig, klassisk filolog
och arkeolog, f. 1824 i Königsberg, 1856-92 professor
därstädes, sedermera bosatt i Strassburg. F. är
en synnerligen framstående kännare af Roms
kulturhistoria; särskildt berömda äro hans
Darstellungen aus der sittengeschichte Roms (7:e
uppl. 1901) samt kommentarupplagor af Petronius
(2:a uppl. 1906), Juvenalis (1895) och Martialis
(1886). 1905 utkom Erinnerungen, reden und studien.
H. Sgn.
Friedländer [frid-], Friedrich, österrikisk målare,
f. 1825, d. 1901, var lärjunge af Waldmüller
och målade hufvudsakligen soldatbilder samt
figurrika scener ur Wiens och Schwabens folklif:
Politikerna i verkstaden, Mordbrännaren ertappad
på bar gärning, Invaliderna, Kärleksförklaringen,
I mässen (Kejs. målningsgalleriet i Wien)
m. fl. F. var den hufvudsaklige stiftaren af
Wiener künstlergenossenschaft (1869) och
af dess konstnärshus, som blef förebilden för
flera föreningar af samma art på andra orter.
(G-g N.)
Friedländer [frid-], Max, tysk publicist, f. 1829,
d. 1872, började 1856 sin publicistiska verksamhet
i tidningen "Presse" i Wien, ingick senare i nämnda
tidnings redaktion och uppsatte 1864, tillsammans
med M. Étienne, Wientidningen "Neue freie presse"
och var, tillika med denne, dess redaktör till
sin död. F. väckte först uppmärksamhet genom sina
statsekonomiska artiklar, sedan kämpade han för
införandet af en konstitutionell författning
i Österrike och blef en auktoritet för det
tyskösterrikiska författningspartiet. Mot det
klerikal-feodala partiet förde han en ifrig strid.
Friedländer [frid-], Max, tysk musikskriftställare,
f. 1852 i Brieg, utbildade sig hos M. Garcia
och J. Stockhausen till god konsertsångare (bas),
studerade musikhistoria under Ph. Spittas ledning samt
blef 1887 filos. doktor, 1894 docent i musikhistoria
vid Berlins universitet och 1903 e o. professor
därstädes. Ett omfattande arbete af mycken förtjänst
är F:s Das deutsche lied im 18. jahrhundert (2 bd,
1902). Han har vidare utgifvit reviderade upplagor
af Schuberts, Schumanns och Mendelssohns sånger,
en samling tyska folkvisor, "Gedichte von Goethe
in compositionen seiner zeitgenossen" (1896) m. m.
E. F-t.
Friedmann [frid-], Siegwart, tysk
karaktärsskådespelare, f. 1842 i Budapest, debuterade
1863 i Breslau och var sedan omväxlande anställd
i Berlin, Wien och Hamburg, senast (1883-92) vid
Deutsches theater i Berlin. Hans spel utmärktes
af betydande originalitet och lifssanning i
högtragiska roller (Shaksperes och Schillers
dramer m. m.), men han var äfven en god komiker.
E. F-t.
Friedreich [frldraich], Nicolaus, tysk läkare,
f. 1825 i Würzburg, d. 1882 i Heidelberg, blef
1850 med. doktor, 1857 e. o. professor i patologisk
anatomi i Würzburg och 1858 ord. professor i patologi
och terapi i Heidelberg. Bland hans skrifter märkas
Beiträge zur lehre von den geschwülsten innerhalb der
schädelhöhle (1853), Die krankheiten der nasenhöhlen
etc. (1854), Krankheiten des herzens (1861; 2:a
uppl. 1867), Ueber progressive muskelatrophie (1873),
Ueber wahre und falsche muskelhypertrophie (s. å.),
Der akute milztumor und seine beziehungen zu den
akuten infektionskrankheiten (1874) m. fl. F. hörde
till sin tids förnämsta kliniker; hans arbeten hvila
på den patologisk-anatomiska forskningens fasta botten
samt utmärka sig genom sin klarhet och grundlighet. På
kallelse af drottning Sofia besökte F. 1876 Sverige.
(R. T-dt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
