- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1391-1392

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich - Friedrich von Hausen l. von Husen - Friedrich, Kaspar David - Friedrichdor. Se Friedrichsd´or - Friedrich Halm, pseudonym för E. F. J. von Münch-Bellinghausen - Friedrichroda - Friedrichs, Fritz - Friedrichsd´or - Friedrichsfelde - Friedrichshafen - Friedrichshagen - Friedrichshall - Friedrichshof, lustslott. Se Kronberg - Friedrichsholmen - Friedrichskron, palats. Se Potsdam - Friedrichsort - Friedrichsruh - Friedrichstadt. 1. Stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Friedrich [frid-], tysk namnform för Fredrik.

Friedrich [frid-], F. von Hausen l.
von Husen, tysk minnesångare, deltog
i Fredrik I:s korståg 1189 och föll utanför
Filomelium 1190. Hans sånger äro utgifna af
Lachmann och Haupt i "Des minnesangs frühling"
(1857; 4:e uppl. 1888).

Friedrich [frid-], Kaspar David, tysk målare,
f. 1774 i Greifswald, d. 1840 i Dresden, vid hvars
konstakademi han var professor sedan 1817. F:s
sträfvan att återgifva den poetiska stämningen i
landskapet förebådade brytningen med det andefattiga
vedutmåleriet, och hans förkärlek för nordiska
motiv (t. ex. bilder från Östersjökusterna) hade den
följden, att äfven andra landskap än italienska och
schweiziska småningom blefvo ansedda som användbara
för konsten. Hans flesta målningar ha en allvarlig,
melankolisk och romantisk karaktär (stormar på hafvet,
nattscener med månsken, dystra skogspartier o. d.). De
äro i ordets fulla betydelse stämningsmålningar,
skildra det själstillstånd, hvilket naturen
öfverför till den förstående betraktaren. F. är
representerad i museer i Berlin, Dresden, Hamburg,
Weimar, Kristiania m. fl. – Hans son Gustav
Adolf F.
, f. 1824, d. 1889, var landskapsmålare.

(G–g N.)

Friedrichdor. Se Friedrichsd’or.

Friedrich Halm [frid-], pseudonym för E. F. J. von
Münch-Bellinghausen
.

Friedrichroda [fridrichråda], stad i hertigdömet
Gotha, i en vacker dal vid Schilfwasser
på Thüringerwalds norra sluttning, 450
m. ö. h. 4,396 inv. (1900). Blekerier och stora
tvättinrättningar. Tillverkning af leksaker
och möbler. På grund af sitt härliga läge är
F. en besökt luftkurort och sommarvistelseort
(öfver 10,000 kur- och sommargäster), med svenskt
sjukgymnastikinstitut och sanatorium samt goda
badanstalter.

Ln.

Friedrichs [frid-], Fritz, tysk operasångare,
f. 1849 i Braunschweig, blef 1869 skådespelare,
öfvergick 1884 till operascenen (i Bremen) och har
utmärkt sig genom sin karaktärsfulla framställning af
olika barytonpartier, främst Wagners Beckmesser och
Alberich, hvilka roller han utfört äfven i Stockholm
(1902). Han har medverkat vid festspelen i Baireuth.

E. F–t.

Friedrichsd’or [fridrichsdår] l. Friedrichdor,
num. 1. Preussiskt guldmynt, som var gångbart
1750–1874, höll 21 2/3 karat och motsvarade 5 2/3 thaler
(omkr. 15 kr.). Det präglades äfven såväl halfva som
dubbla friedrichsd’orer. – 2. Äldre württembergskt
guldmynt = 11 gulden = nära 17 kr.

Friedrichsfelde [frid-], by och sydöstlig
förstad till Berlin. 14,072 inv. (1905). Stora
kreatursstallar. Gås- och svingödning,
trädgårdsskötsel. Slott.

Friedrichshafen [frid-], stad i württembergska
Donaukretsen, vid Bodensjöns norra strand, 410
m. ö. h. 4,627 inv. (1900). F. består af två delar:
den gamla f. d. riksstaden Buchhorn samt klostret
och byn Hofen, hvilka förenades 1811 och fingo
namnet F. Slott, den kungliga familjens vanliga
sommarresidens, på en udde vid sjön. F. är den
förnämsta handelsplatsen vid Bodensjön. Det är ock en
klimatisk kurort, mycket besökt som öfvergångsstation
till alpina klimatkurer. – Buchhorn omtalas redan
837 och blef 1275 fri riksstad. Klostret Hofen var
ett nunnekloster af benediktinorden 1050–1802.

J. F. N. Ln.

Friedrichshagen [frid-], by i preussiska
reg.-omr. Potsdam, vid Sprees utlopp ur
Müggelsee. 13,204 inv. (1905). Stort
bronsgjuteri, handskfabrikation, ångsågar.

J. F. N.

Friedrichshall [frid-], mineralkälla i byn Lindenau
i Sachsen-Meiningen, vid Kreck, 15 km. v. om Koburg,
innehåller ett mineralvatten, som i handeln bär
namnet "Friedrichshaller bitterwasser" och ännu har
stor användning, i synnerhet i Tyskland. Vattnet
hör till bittersaltkällornas grupp (se Bittervatten)
och håller på 1,000 delar 25,74 fasta
beståndsdelar, af hvilka koksalt och magnesiumsulfat
("engelskt salt", "bittersalt") äro de förnämsta. På
grund af dessa sina beståndsdelar intager detta
vatten en viktig plats bland de s. k. lösande
bittervattnen, men räknas nu till de svagare
sådana. Det är ej så modernt som för omkr. 50 år
sedan och har fått vika för Apenta, Hunyadi János
("ungerskt bittervatten") m. fl. Dosen är 1–2
glas om dagen, mest vid kroniska magkatarrer med
åtföljande obstipation. Årliga försändningen är
omkr. 420,000 flaskor. Vattnet finnes på alla svenska
apotek dels som naturligt, dels som konstgjordt.

Ln.

Friedrichshof [fridrichshåf], lustslott. Se Kronberg.

Friedrichsholmen [frid-], i Düna ofvanför
Riga. På holmen anlades 1641 en redutt för
handelsfartygens visitation. Under anfallet
på Riga 1700 byggda sachsarna batterier på F.

L. W:son M.

Friedrichskron [fridrichskrån], palats. Se Potsdam.

Friedrichsort [fridrichså’rt], fästning i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, kretsen Eckernförde, vid
inloppet till Kiels hamn. 2,541 inv. (garnisonen
inräknad). Fästningen anlades af danske konungen
Fredrik III 1661–63 i stället för den lilla af
Kristian IV byggda fästningen Kristianspriis,
som i dec. 1643 togs med storm af svenskarna
under Torstenson och slopades 1648. F. uppgafs
19 dec. 1813 till svenskarna efter några dagars
inneslutning från landsidan och innan något skott
från deras sida lossats. 1848–50 hölls F. besatt
af schleswig-holsteinarna, hvarefter fästningen
nedlades. Efter 1867 iståndsattes den ånyo af
preussarna och skyddar nu i förening med flera
fort och kustbatterier Kiels viktiga krigshamn.

L. W:son M.

Friedrichsruh [fridrichsro], gods med slott i
preussiska reg.-omr. Holstein, kretsen Lauenburg, vid
järnvägen Berlin–Hamburg, gafs jämte det omgifvande,
af vackra löfträd bestående Sachsenwald 1871
åt furst Bismarck (se Bismarck-Schönhausen,
sp. 509–510), som dog där 1898. Mausolé, där han
bisattes 16 mars 1899, samt en "Bismarcksäule" (1903).

Friedrichstadt [frid-]. 1. Stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, kretsen Schleswig, mellan
floderna Eider och Treene samt genomskuren af flera
flodarmar och kanaler. 2,401 inv. (1900). Staden
anlades 1621 af holländska arminianer och uppkallades
efter hertig Fredrik III. I kriget 1850 intogs
staden 7 aug. af danskarna, som där uppkastade
tre försvarslinjer. Dessa beskötos och stormades 29
sept.–4 okt. af schleswig-holsteinarna under general
von der Tann, men stormningen afslogs, hvarefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free