Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friis, Peder Claussön - Friis, Jens Andreas - Friis, Frederik - Friis, Hans Gabriel - Frijs, Krag-Juel-Vind-F. Se Friis 7 och 8 - Frijsenborg - Frikadeller - Frikallelse - Frikandå. Se Fricandeau - Frikassé - Frikativa ljud - Frikativor. Se Frikativa ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmogen. Mest känd är han likväl för sin
öfversättning af Snorre Sturlassons "Konungasagor"
(tryckt 1633). Denna öfversättning, som är
fri och något förkortad, var länge en omtyckt
folkläsning, tills den aflöstes af J. Aalls
öfversättning. F. efterlämnade dessutom en Norges
beskrivelse (tryckt 1632). Hans Norges naturhistorie
har blifvit framdragen först i nyare tid. Hans samlade
skrifter utgåfvos 1881 af G. Storm med biografi.
O. A. Ö.
Friis [fris], Jens Andreas, norsk vetenskapsman,
f. 2 maj 1821 i Sogndal i Sogn, d. 16 febr. 1896
i Kristiania, blef student 1840 och teol. kandidat
1844 samt egnade sig därefter åt studiet af lapparnas
språk och etnografi. Från 1851 höll han vid Kristiania
universitet föreläsningar öfver lapska och finska,
blef 1863 lektor vid universitetet och 1866
landets förste professor i detta ämne. Bland hans
många skrifter må nämnas Lappisk grammatik (1856),
Lappiske sprogpröver (s. å.), Ethnografisk kart över
Finmarkens amt (1861-62 och i omarb. uppl. 1888),
Ethnografisk kart över Tromsö amt (1890), Lappisk
mythologi, eventyr og folkesagn (1871), En sommer i
Finmarken (s. å.; "En sommar i Finnmarken", 1872),
Kong Oscar II:s reise i Nordland og Finmarken (1873),
Tilfjelds i ferierne eller jæger- og fiskerliv i
höifjeldene (1876) och Skildringer fra Finmarken
(1891). Hans betydligaste verk är Ordbog över det
lappiske sprog med latinsk og norsk förklaring
(1885-88), i hvilket han i skriftspråkets form
ger den hittills fullständigaste framställningen
af de norsklapska dialekternas ordförråd. Hans
romantiska lappnovell Fra Finmarken (1881;
sedermera med titeln Lajla upplagd flera gånger
och öfv. till många språk, till svenska 1882) vann
stor popularitet. Äfven Klosteret i Petschenga, en
historisk skildring från ryska Lappland (1884),
öfversattes till flera språk. F. öfversatte
flera läroböcker till lapska och tog verksam del
i öfversättandet af bibeln och psalmboken. Bland
sportsmännen var han en stor auktoritet på fiskets
och jaktens, särskildt vildrenjaktens, områden.
K. B. W.
Friis [fris], Frederik, dansk landtbrukare, f. 1836 på
Lyngbygård vid Aarhus, vardt 1861 landtbrukskandidat
och köpte 1862 afvelsgården Duelund i hedlandskapet
nära Viborg, hvilken han utvecklade till en
mönstergård, var 1866-89 ordf. för traktens
landtbruksförening, blef 1876 medlem af samstyrelsen
för Jyllands landtbruksföreningar och 1878 af
landthushållningssällskapets styrande råd. Han kom
därigenom i nära förbindelse med N. J. Fjord, vardt
hans medarbetare vid landtbruksexperiment och vid
hans död 1891 föreståndare för försökslaboratoriet,
1894 direktör för landtbrukshögskolan och var april
1900-juli 1901 jordbruksminister. Sedan 1881 bär han
titeln hofjägmästare och vardt 1899 led. af svenska
Landtbruksakad. E. Ebg.
Friis [fris], Hans Gabriel, dansk målare, f. 7 sept.
1839, d. 20 juli 1892, genomgick konstakademien i
Köpenhamn, framträdde 1863 inför offentligheten
och väckte genom sina bilder dels från Jyllands
hedar, dels från Själlands skogstrakter rätt mycken
uppmärksamhet. Han är representerad i Konstmuseet.
Ph.W.*
Frijs [fris] och Krag-Juel-Vind-F. Se
Friis 7 och 8.
Frijsenborg [fris-], grefskap i Jyllands östra del,
År den största privata egendomen i Danmark.
Det upprättades af grefve Mogens Friis 1672 och
omfattade 1848 45,400 har, men omfattar numera endast
3,650 har samt 7,170 har skog. Dit höra 10 hufvud-
och 3 afvelsgårdar samt 7,5 mill. kr. i
fideikommisskapital och 29 kyrkor. De två viktigaste
hufvudgårdarna äro F., som före 1665 hette
Jernit och som ligger 22 km. n. v. om Aarhus,
och Boller (se d. o.) vid Horsens. F. ombyggdes
1860-67 i fransk-nederländsk renässansstil
(se fig.). Nuv. innehafvaren (sedan 1896)
är grefve Mogens Krag-Juel-Vind-Frijs.
 |
| Frijsenborg (hufvudgården). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
