Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1433-1434 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friktion - Friktionsbreccia, geol. petrogr., detsamma som rifningsbreccia. Se Breccia - Friktionsbroms, maskinb. Se Broms - Friktionselektricitet. Se Elektricitet - Friktionshammare, mek. tekn. Se Hammare - Friktionshjul, maskinb. 1. Detsamma som friktionsrullar (se d.o) - Friktionshjul, maskinb. 2. Hjul - Friktionskoefficient. Se Friktion - Friktionskoppling, maskinb. Se Axelkoppling, sp. 532 - Friktionsmaskin. Se Elektricitetsmaskin - Friktionsmätare l. Tribometer (se Friktion, sp. 1431)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjord) och befinner sig således i hvila. Hastigheten
ökas uppåt, och vi antaga, att den ökas proportionellt
med höjden öfver bottenytan. På hvarje kvcm. af ett
vätskeskikt, som befinner sig på höjden h cm
och har hastigheten u.cm/sek, verkar då en återhållande
kraft T = ŋ u/h dyn. Denna kraft kan tänkas
möjlig att direkt observera, om experimentet
modifieras därhän, att vätskeskiktet får häfta
vid undre ytan af en fast skifva, som med jämn
hastighet u glider fram på höjden h. På denna
skifva verkar då per ytenhet kraften T riktad åt
motsatt håll mot skifvans rörelse; en lika stor
kraft verkar på det stillastående bottenplanet,
men åt samma håll som vätskan strömmar. ŋ är den
s. k. inre friktionskoefficienten och är måttet för
vätskans viskositet (klibbighet, af lat. viscosus,
klibbig). Inre friktionskoefficienten är vid
18° C: för vatten 0,0106, kvicksilfver 0,0159,
eter 0,0026; vid 20° C: för olivolja 0,808 och
för vaselinolja 0,911. Viskositeten hos vätskor
aftager hastigt med stigande temperatur. För
gaser är inre friktionen betydligt mindre och
ökas med temperaturen; vid 20° är för vätgas ŋ =
0,000092, för syrgas 0,000212. Enligt kinetiska
gasteorien skall inre friktionen vara oberoende
af gasens täthet; detta märkvärdiga teoretiska
resultat, först härledt af Maxwell, bekräftas
genom erfarenheten. 1. K. L. (G. N.) 2. G. N.

Friktionsbreccia [-brä’ksia], geol. petrogr., detsamma
som rifningsbreccia. Se Breccia.

Friktionsbroms,
maskinb. Se Broms.

Friktionselektricitet. Se
Elektricitet.

Friktionshammare, mek. tekn. Se
Hammare.

Friktionshjul, maskinb. 1. Detsamma som
friktionsrullar (se d. o.).

2. Hjul, som tjäna att direkt öfverföra kraft
och rörelse från en axel till en annan medelst
friktion, för hvilket ändamål hjulens omkretsar
pressas tillräckligt hårdt mot hvarandra till
åstadkommande af det för friktionens alstrande
erforderliga normaltrycket mellan dessa ytor (jfr
Friktion). Friktionshjulen medgifva - förutsatt att de
utföras noggrant - en mjuk, ljudlös och eftergifvande
rörelsetransmission samt möjliggöra lätt och bekväm
till- och frånkoppling af maskindelarna under drift,
hvarför de funnit mycken användning vid lyftkranar,
hissar, centrifuger, ventilatorer m. m. Den enklaste
formen af friktionshjul äro de cylindriska (fig. 1)
för parallella axlar, där friktionen framkallas genom
det drifvande hjulets a anpressning mot det drifna b
därigenom, att det förras axeltappar gå i flyttbara
lager, på hvilka vikt- eller fjäderbelastning
anbringas. Detta anpressningstryck gifver emellertid
ett lika stort normaltryck i lagergångarna med
däraf följande jämförelsevis
stor tappfriktion, som föranleder såväl
arbetsförlust som stark afnötning.

Fig. 1. Cylindriskt friktionshjul.

Till
undanröjande af dessa olägenheter bör den
erforderliga friktionskraften alstras genom litet
anpressningstryck, men stor friktionskoefficient vid
hjulens omkrets, d. v. s. det använda materialet
skall medföra stor glidningsfriktion och således
förete skrofliga beröringsytor. Vanligen utföras båda
hjulringarna af grofsvarfvadt gjutjärn eller den ena
hjulringen (helst det drifna hjulets) af gjutjärn och
den andra af hoppressade pappers- eller läderplattor
eller af trä eller båda af trä, hvilka material gifva
i nu nämnd ordning allt större och större friktion.

Ett annat sätt att öka friktionshjulens
arbetsöfverföringsförmåga, utan att det vinkelrätt
mot hjulaxlarna riktade anpressningstrycket
behöfver stegras, är att förse hjulens omkretsar med
kilformiga ringar och motsvarande spår, då kilhjul
(fig. 2) uppkomma. Kilverkan gör här, att trycket
för samma periferikraft utfaller väsentligen mindre
än vid hjul med cylindriska beröringsytor, sålunda
t. ex. får gjutjärnshjul med 30° kilvinkel ung. blott
en tredjedel af anpressnings- trycket vid cylindriska hjul.

Fig. 2. Kilhjul (tvärsnitt af omkretsarna).

Kilspårens antal rättar sig efter den
arbetseffekt, som skall öfverföras, och det specifika
trycket mellan beröringsytorna. Kilhjulen lida dock af
det felet, att kilspårens ytor slitas ojämnt, så att
de snart måste svarfvas om, hvadan sistnämnda tryck
bör hållas lågt. - En särskild sorts kilhjul bilda
lamellhjulen, hvilka utgöras af ett antal bredvid
hvarandra uppsatta, i axiell led flyttbara ringar,
som med sina svagt kilformade kanter ingripa mellan
hvarandra, under det att ett elastiskt axiellt tryck
pressar dem tillsamman.

Koniska friktionshjul (fig. 3) användas för axlar,
hvilkas centrumlinjer skära hvarandra - vanligen
under 90° vinkel. Anpressningen sker här genom att
i axiell led på det ena hjulet utöfva erforderligt
tryck.

Fig. 3. Koniska frik- tionshjul.

Fig. 4. Planhjulsväxel.

Utföres det ena hjulet a (se fig. 4)
cylindriskt med något hvälfd omkrets och det andra b
såsom en plan mot det förra pressad skifva, uppstå
planhjulsväxlarna, hvilka äfven medgifva ändring
af hjulens utväxlingsförhållanden under drift genom
hjulets a förskjutning mot eller från det andra
hjulets centrum.

Sammanfalla hjulaxlarnas centrumlinjer
med hvarandra, öfvergå friktionshjulen i
friktionskopplingar (se Axelkoppling,
sp. 532). Såsom friktionshjul kunna betraktas
äfven drifhjul å lokomotiv (se Drifhjul).
W. H.

Friktionskoefficient. Se Friktion.

Friktionskoppling, maskinb. Se Axelkoppling,
sp. 532.

Friktionsmaskin. Se Elektricitetsmaskin.

Friktionsmätare l. Tribometer (se Friktion,
sp. 1431).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>