Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frikännelse, jur. 1. Huvudförhandling - Frikännelse, jur. 2. Verklig befrielsedom - Fri kärlek. Se Äktenskap - Friköp - Friköping - Frilager - Friledning, elektrot. Se Elektriska ledningar - Frillestad - Frillesås - Friluftslekar. Se Lek - Friluftsmuseum - Friluftsmåleri - Frimaire - Frimann, Klaus - Frimann, Peter Harboe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda lämna saken till framtiden är medgifvet,
när i svårare brottmål mer än halft bevis mot den
anklagade finnes, och han ändock nekar gärningen,
samt domaren finner, att fara är för mened - en fara,
hvilken gällande praxis antager alltid vara för handen
i svårare brottmål.
2. Verklig befrielsedom, vare sig nu denna har
formen af ett uttryckligt frikännande eller den
tilltalade förklaras i brist af full bevisning icke
kunna åt saken fällas, medför den verkan, att den
tilltalade enligt stadgandet i nyssnämnda lagrum,
sådant det lyder i förordn. 20 jan. 1779, ehvad
skäl emot honom sedermera yppas, njuter denna
befrielse till godo i alla mål, där böter ega
rum, äfvensom i fråga om alla statsbrott, ändock
att dessa äro urbota mål. I de fall, då sålunda,
oaktadt den brottslige fått befrielseutslag, målets
upptagande ånyo är möjligt, beror det på hofrätten
att, då nya skäl och omständigheter förekomma, därom
förordna. L. A. (I. Afz.)
Fri kärlek. Se Äktenskap.
Friköp, jur., förvärf af fri eganderätt till
ofri tomt i stad mot erläggande af en viss
köpeskilling. I äldre tider voro dylika friköp
vanliga. Exempelvis ha i början af 1800-talet i
Stockholm många tomter friköpts mot erläggande
till staden af ett belopp motsvarande det efter
3 proc. kapitaliserade värdet af de tomtören,
som förut utgått för besittningsrätten. Friköp
har sin motsvarighet i s. k. skatteköp af
kronohemman, som besittas med stadgad åborätt.
V. Sgn.
Friköpning, krigsv., kallas vanligen den i
äldre krigsförfattningar medgifna rättigheten
att mot erläggande af en bestämd afgift vinna
befrielse från krigstjänst eller från tjänstgöring
i fredstid. I Frankrike var denna friköpning förr
ordentligt satt i system och kallades exonération (se
d. o.). I sammanhang med den allmänna värnpliktens
fullständiga genomförande har friköpningen numera
nästan öfverallt försvunnit. I Sverige var det enligt
beväringsförordningen af 1860 hvarje beväringsskyldig
tillåtet att mot erläggande af 100 kr. vinna befrielse
från vapenöfningarna i fredstid. Denna rättighet
afskaffades 1872. C. O. N.
Frilager (fr. entrepôt, ty. niederlage) kallas
den lättnad i tullen, då varorna utan föregående
undersökning få uppläggas i landet, utan att någon
tull behöfver erläggas; egaren har dessutom rätt att
med godset vidtaga hvilken bearbetning och ompackning
som helst, endast det sker å frilagrets område,
som är ställdt under särskild tullbevakning. Denna
institution infördes efter holländskt föredöme
af Colbert i Frankrike, afskaffades snart, men
återupprättades 1803. I Sverige har frilagersrätt
1874 lämnats Malmö, Landskrona och Hälsingborg för
proviantering af fartyg i Öresund samt spritfabriken
i Karlshamn för rening af utländskt råbrännvin för
export. Vid 1886 års riksdag föreslog K. M:t införande
af allmänt frilager, men förslaget förkastades
på grund af de dryga omkostnader, som hyra för
lokal, kontroll m. m. skulle medföra och hvilka
endast rika firmor på gynnade orter och inom vissa
affärsbranscher skulle kunna betala. Man befarade
äfven, att tullinkomsterna skulle minskas, i det att
emballaget vid en mängd varor bildar en betydlig del
af varans vikt, enligt hvilken förtullningen sker,
men frilagret skulle tillåta varans ompackning och
försäljning utan emballaget. Likaledes skulle äfven
lockelser till smuggling och ren oärlighet uppstå. För
öfrigt kunde antagas såsom säkert, att införseln
af utländska varor skulle främjas, medan utförseln
af svenska varor icke synnerligen skulle tillväxa,
då någon större reexport eller tillverkning af
exportvaror knappast vore att vänta. Af hufvudsakligen
dessa skäl ha alla förslag om inrättande af frilager
hittills af riksdagen afslagits. Väl anhöll riksdagen
13 april 1894, att K. M:t måtte låta utreda, under
hvilka villkor frilagersinstitutionen måtte lämpligen
kunna införas, men den med anledning häraf till 1900
års riksdag framlagda propositionen om införande
af frilager förkastades af Första kammaren. Ett
nytt kungligt förslag i samma riktning framlades
1907 i samma proposition, som föreslog införande
af frihamnsinrättningen, men äfven då förklarade
riksdagen, att frilager icke borde f. n. inrättas
här i landet. Jfr Frihamn. J..F.N.
Friledning, elektrot. Se Elektriska ledningar.
Frillestad, socken i Malmöhus län, Luggude
härad. 1,102 har. 549 inv. (1906). F. bildar med Ekby
ett regalt pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt.
Frillesås, socken i Hallands län, Fjäre härad. 4,553
har. 1,089 inv. (1906). F. bildar med Gällinge och
Idala ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt.
Friluftslekar. Se Lek.
Friluftsmuseum, en samling af under bar himmel och i
naturomgifningar utställdt, förnämligast etnografiskt
åskådningsmaterial, såsom allmogebostäder o. d., som
ger en fyllig och mångsidig bild af ett folks lif i
forna dagar. Den berömdaste typen för friluftsmuseer
är Nordiska museets Skansen på Djurgården, Stockholm.
Friluftsmåleri, den konstnärliga arbetsmetod,
vid hvilken målaren utför sitt verk i det fria
(i motsats till arbete inomhus i ateljé) och
sträfvar att återgifva ljus och luft omedelbart
efter den verklighet han har för ögonen. Af de
franske målarna under 1800-talets senare hälft
blef friluftsmåleriet upptaget som ledande
princip och efter deras föredöme erkändt som
sådan äfven i öfriga kulturländers konst.
A. L. R.
Frimaire [frimar], fr. (af frimas, fnisl. hrim,
rimfrost), "frostmånaden", den franska republikanska
kalenderns tredje månad, hvilken åren I-III (221
sept. 1792-22 sept. 1795) och V-VII (22 sept. 1796-22
sept. 1799) började 21 nov. och slutade 20 dec.,
åren IV (23 sept. 1795-21 sept. 1796), VIII-XI
(23 sept. 1799-23 sept. 1803) och XIII-XIV
(23 sept. 1804-1806, då den kristna kalendern
återinfördes) började 22 nov. och slutade 21 dec.,
samt år XII (24 sept. 1803-22 sept. 1804) började 23
nov. och slutade 22 dec. Jfr Kalender.
Frimann. 1. Klaus F., norsk skald, f. 1746,
d. 1829, var 1780-1823 kyrkoherde i Daviken (Bergens
stift). F. författade en beskrifvande dikt, Horneelen
(1777), hvartill ämnet var hämtadt från. ett i hans
födelsebygd beläget fjäll af samma namn, och vann
därmed ett af Selskabet for de skjönne videnskaber
utfäst pris. I Almuens sånger (1790) försökte F. sig,
med stor framgång, som folkskald. Ett urval af F:s
dikter utgafs 1851 af Welhaven, som satte F. mycket
högt.
2. Peter Harboe F., den föregåendes broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
