Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimann, Peter Harboe - Frimarknad. Se Marknad - Frimmel, Theodor von - Frimodt, Jons Kristian Rudolf - Frimont, Johann Maria, grefve von F., furste af Antrodocco - Frimurarbarnhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norsk skald, i. 1752, d. 1839, skref en dikt,
S:t Synneves kloster paa Sellöe (1777), hvilken
prisbelönades af Selskabet for de skjönne videnskaber,
och täflade sedermera med sin broder med skaldestycket
Horneelen. Den äldre brodern vann segern, men den
yngres dikt har sedermera alltid ansetts vara vida
öfverlägsen. F. öfvergaf därefter poesien och egnade
sig uteslutande åt ämbetsmannabanan. Efter 1814
kvarstannade han i dansk tjänst. Y. N.
Frimarknad. Se Marknad.
Frimmel, Theodor von, österrikisk konst- och
musikskriftställare, f. 1853 i Amstetten, blef
1879 med. doktor, men egnade sig åt konststudier
och var 1884-93 anställd vid hofmuseet i Wien. Som
intelligent konstforskare af Morellis skola framstår
han i Kleine galeriestudien (1891-97), Handbuch der
gemäldekunde (1894; 2:a uppl. 1904) ,Modernste kunst
(1903) m. fl. arbeten. På det musikaliska området
har han inlagt förtjänst som Beethovenforskare
med bl. a. Neue Beethoveniana (1887), biografien
L. van Beethoven (1901; 2:a uppl. 1903) och
Beethoven-studien (2 bd, 1905-06). E. F-t.
Frimodt, Jons Kristian Rudolf, dansk präst, f. 24
dec. 1828, d. 21 mars 1879, blef 1854 teol. kandidat,
1857 adjunkt vid den lärda skolan i Sorö och 1861
kyrkoherde vid Johanneskyrkan i Köpenhamns förstad
Nörrebro. Såsom en vältalig och allvarlig predikant
samlade F. där omkring sig en talrik åhörarskara och
utöfvade ett väckande inflytande i vida kretsar. Hans
ihärdighet har man att tacka för, att två nya kyrkor
uppbyggdes i hans församling (1874 och 1877) och
att ett Magdalenahem inrättades för fallna kvinnor
(1877). Därjämte var han sedan 1875 själen i inre
missionens verksamhet i Köpenhamn. Han utgaf flera
predikosamlingar: Tyve prædikener (1867), Nogle
prædikener fra Trinitatistiden (1871) och Fire og
tyve prædikener (1879). En fullständig samling,
Prædikener paa kirkeaarets sön- og helligdage,
utkom 1896. Jfr biografi öfver F. af H. Stein (1880).
E. Ebg.
Frimont [frimå7], Johann Maria, grefve von F.,
furste af Antrodocco, österrikisk general, f. 1759
i Lothringen, d. 1831 i Wien, utvandrade 1791
och tjänade i prinsens af Condé här, efter hvars
upplösning han gick i österrikisk tjänst.
1799-1809 deltog han i alla fälttågen uti Italien
och blef sistnämnda år fältmarskalklöjtnant. 1813
-14 anförde han som kavallerigeneral en armékår
i den stora förbundshären mot Napoleon och fick
1815 befälet öfver de österrikiska trupperna i
öfre Italien. F. stannade vid Po, där han samlade
en armé af 60,000 man, med hvars ena hälft han
förekom Suchet i besättandet af Alppassen, och
bröt därefter in i Frankrike, där han, såsom chef
för en del af ockupationsarmén, kvarstannade till
1818. 1821 marscherade han mot Neapel, hvilken stad
till följd af hans seger i Abruzzerna, 7 mars s. å.,
kapitulerade 24 s. m. till Österrike. Till belöning
därför gjorde honom konungen af Bägge Sicilierna till
furste af Antrodocco. Kejsaren af Österrike gaf honom
1825 öfverbefälet i det österrikiska Lombardiet samt
upphöjde honom till grefve, sedan han undertryckt
upproren i Modena, Ferrara, Parma och Kyrkostaten.
Frimurarbarnhus, af frimurare stiftadt och
underhållet barnhus. I Sverige finnas fyra
sådana barnhus. 1. Frimurarbarnhuset i Stockholm
stiftades 1753 till minne af prinsessan Sofia
Albertinas födelse. Styrelsen sammanträdde första
gången 17 nov. s. å., och K. M:t sanktionerade
stiftelsen såsom "publik inrättning" genom bref 5
dec. s. å. Till lokal förhyrdes en egendom, nuv. n:r
16 Storgatan (Östermalm). Tjugu barn af ett års
ålder intogos till vård och uppfostran. Staten
skyndade att uppmuntra stiftelsen med årligt
anslag af 2,000 dal. smt (k. br. 6 juli 1756) och
ökade på 1770-talet detta bidrag genom att gifva
inrättningen andel i rasp- och spinnhusmedlen
(upphörde 1851) och i kortstämplingsafgiften
(upphörde 1874). F. n. utgör statsanslaget 2,750 kr.,
däri inbegripet ersättning för nämnda andelar. 1756
beviljade rikets ständer ett byggnadslån af 100,000
dal kmt, som sedermera efterskänktes. Styrelsen sattes
därigenom i tillfälle att för stiftelsens räkning
inköpa riksrådet frih. F. Wredes egendom i hörnet af
Malmtorgsgatan och Jakobsgatan (nu badinrättningen n:r
3 Malmtorgsgatan). Byggnaderna härjades af eldsvåda
julaftonen 1783, hvarvid Sofia Albertina lämnade de
husvilla härbärge i det af henne kort förut inköpta
Torstensonska palatset vid nuv. Gustaf Adolfs torg;
 |
| Frimurarbarnhuset på Kristineberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
