Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dess genomförande kunde ske först i sammanhang med
en förenkling af brefportot. Man hade ännu vid
denna tid icke inom något enda lands postväsen
kommit till insikt om vikten och betydelsen af
det uniforma brefportot, d. v. s. en af väglängden
oberoende postafgift för brefbefordringen inom ett
land. Öfverallt betungades ännu poströrelsen af ett
mer eller mindre strängt genomfördt zonsystem. Så
t. ex. gällde för brefbefordringen inom England
några och trettio olika portosatser, betingade af
dels den väglängd ett bref hade att tillryggalägga,
dels antalet ark, hvaraf det bestod o. s. v. På detta
sätt blef taxeringen till ytterlighet tidsödande och
besvärlig, portot öfver höfvan betungande. En 1835
tillsatt postal kommitté afgaf visserligen förslag
till förbättringar i taxeväsendet, men dess arbete
ledde ej till något resultat. Då föreslog
Rowland Hill (se denne) 1837 i sin världsberömda
broschyr "Post office reform" i hufvudsak följande:
för bref om högst 1/2 uns (ung. = 14 gr.) ett
porto af l penny, oafsedt adressortens afstånd,
för bref vägande mer än 1/2, men ej öfver 1 uns
ett porto af 2 pence o. s. v.; portots erläggande
på förhand – såsom regel – genom stämpladt papper
eller stämplade kuvert, som å postkontoren borde
saluhållas; stämpelpapperets uppdelning i små rutor,
hvardera gällande ett enkelt porto (1 penny), och
papperets preparering med en gummilösning å baksidan,
så att afsändaren kunde fästa en eller flera af
portostämplarna å brefvet i mån af dess tyngd. Redan
1835 hade till den nämnda kommittén en i Dundee bosatt
bokhandlare och boktryckare James Chalmers inlämnat
prof å ett af honom tillverkadt, för påklistring i
frankeringsändamål afsedt märke (se fig. 2), och
något tidigare hade en tidningsutgifvare Charles
Knight gjort framställning, att tidningsportot
skulle kunna erläggas på förhand genom inköp af
särskilda officiella tidningsomslag, försedda med 1
penny-stämpel. Tanken på postportots utgörande genom
anbringande å försändelserna af ett i förväg inköpt
frankeringsmärke var sålunda icke Hills ursprungliga
tillhörighet, utan Chalmers är att anse som uppfinnare
af det för uppklistring apterade frimärket. Hills
storhet är, att han lyckades trots det segaste
motstånd, icke minst från postmyndigheternas sida,
föra sin vidtomfattande dubbelreform segerrikt
igenom. I form af den s. k. "penny-porto-billen"
antogs förslaget i aug. 1839 af parlamentet,
och dess beslut sanktionerades s. m. af
regeringen. Därefter föranstaltade, sedan det
Chalmersska förslaget till frimärkstyp förkastats,
brittiska regeringen en täflan för erhållande af
olika prof å frankeringstecken. Prisen tillföllo:
för teckning till frankokuvert målaren Mulready
och för frimärksförslag en viss Cheverton. De första
frankokuverten, som utgåfvos 5 maj 1840 i två valörer,
näml. å 1 penny (svart tryck) och 2 pence (blått),
hade å adress-sidan, förutom värdebeteckningen,
en artistisk utstyrsel, innefattande
Fig. 2. Chalmers’ frankeringsmärke. |
Fig. 3. Det första frimärket. |
för | afstånd | af | 3....... | mil | med | 2 | skilling | banko |
» | » | » | 3 1/4-5 | » | » | 3 | » | » |
» | » | » | 5 1/4-10 | » | » | 4 | » | » |
» | » | » | 10 1/4-20 | » | » | 5 | » | » |
» | » | » | 20 1/4-35 | » | » | 6 | » | » |
» | » | » | 35 1/4-50 | » | » | 7 | » | » |
» | » | » | 50 1/4-70 | » | » | 8 | » | » |
» | » | » | 70 1/4-90 | » | » | 9 | » | » |
» | » | » | 90 1/4-110 | » | » | 10 | » | » |
» | » | » | 110 1/4-130 | » | » | 11 | » | » |
samt för längre afstånd | ...... | ... | ......... | ... | ... | 12 | » | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>