Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritt gods - Fritt haf. Se Mare clausum - Frittning, Frittugn. Se Glasfabrikation - Fritt om bord - Fritto misto - Frittporslin. Se Porslin - Fritt skepp. Se Fritt gods - Frityr - Fritze, Carl Edvard - Fritzen, Aloys - Fritzlar - Fritzner, Johan - Fritzsch, Claudius Ditlev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lasten, som föres å fientligt skepp. Nyare tidens
alltmer utvecklade rättsmedvetande hos folken
har ledt till fastställande af en grundsats, som
förenar till ett helt det, som för den neutrala
handeln är fördelaktigast uti de båda förstnämnda
reglerna. Pariskongressen 1856, som jämväl upphäfde
kaperiet, antog såsom grundsats i förevarande
hänseende: fritt skepp, fritt gods - ofritt skepp,
fritt gods, och enligt denna regel skyddar neutral
flagg fienden tillhörig egendom, som ej är kontraband,
medan neutralt gods, som ej är kontraband, anses
fritt, äfven om det föres å fienden tillhörigt
handelsfartyg. H. L. R.*
En mildring i de krigförandes system att uppbringa
fientlig privategendom ligger däruti, att fientliga
handelsfartyg, som vid krigets utbrott äro på väg
hem, icke pläga tagas, och att dylika fartyg,
som vid krigsutbrottet befinna sig i en hamn,
tillhörig deras hemstats fiende, erhålla en bestämd
frist att begifva sig därifrån. Det anses likaledes
folkrättsvidrigt att uppbringa smärre fiskarbåtar,
förutsatt att de icke på något sätt kunna tjäna
krigiska ändamål. Uppbringas få icke heller fientliga
privatfartyg, som blifvit utrustade att göra tjänst
vid sjukvård i krig till sjöss med vederbörlig
auktorisation af den krigförande makt, de tillhöra,
samt under förutsättning tillika, att underrättelse
härom, innan de tagas i bruk, meddelats motståndaren
(konventionen i Haag 1899 om användning af principerna
i Genévekonventionen på krig till sjöss art. 2).
Ask.
Fritt haf (lat. mare liberum). Se Mare clausum.
Frittning, Frittugn. Se Glasfabrikation.
Fritt om bord (eng. free on board, förk. Fob),
handelsterm, hvarmed betecknas, att köparen af en
vara får densamma fritt (utan omkostnader för sig)
levererad om bord å fartyg i viss hamn. Jfr Cif och
Bräder, sp. 407. Å. W:son M.
Fritto misto (it. fritto, stekt, och misto,
blandad) kallas en berömd italiensk nationalrätt,
som består af små på italienskt vis bakade
och stekta skifvor hjärna, lefver, lunga,
njure, kalfkött, blomkål, tomat, jordärtskocka
o. s. v. Uttrycket användes stundom i öfverflyttad
mening om en oredig blandning af heterogena saker.
V. Lm.
Frittporslin. Se Porslin.
Fritt skepp, jur. Se Fritt gods.
Frityr (fr. friture, af frire, steka, fräsa),
stekning; smält smör till stekning; flottyr (se d. o.).
Fritze, Carl Edvard, bokhandlare och bokförläggare,
f. 16 juli 1811 i Stockholm, d. 21 mars 1894
i Berlin, öppnade 1837 bokhandel i Stockholm
tillsammans med d:r C. A. Bagge, hvilken 1841
utträdde ur affären. F. bosatte sig 1862 i
Berlin. C. E. Fritzes k. hofbokhandel och förlag
öfvertogos 1862 af P. B. Eklund och Em. Giron, hvilken
senare 1 jan. 1867 blef ensam egare af bokhandeln,
medan Eklund behöll firmans dåvarande förlag. 1870
sålde Giron hofbokhandeln till K. F. Kruhs och
B. Söderberg, under hvilkas händer densamma blef en
af de största i riket, på samma gång de utvecklade
en liflig förlagsverksamhet. Från och med 1907 är affären
delad på två aktiebolag, C. E. Fritzes bokförlagsaktiebolag
och Aktiebolaget C. E. Fritzes kgl. hofbokhandel. Bland
firmans förlagsartiklar märkas läro- och läseböcker,
såsom serierna "Mästerskapssystemet", "Praktiska
läroböcker", "Fritzes parlörlexika", "Landtbrukets
bok" (red. af H. Juhlin-Dannfelt), Rösiös
"Landtmannens bok", flera praktverk, historiska
arbeten, K. V. A. Strandbergs (Talis Qualis’) och
J. O. Wallins samlade arbeten.
Fritzen, Aloys, tysk politiker, f. 1840 i Kleve,
studerade juridik i Bonn och Heidelberg, deltog därpå
i fälttåget mot Österrike samt var 1875–89 landtråd i
Rhenprovinsen. Sedan 1881 ledamot af tyska riksdagen
och sedan 1889 medlem af preussiska riksdagens andra
kammare - åren 1890–1902 äfven af provinsiallandtdagen
i Rhenprovinsen – har F. tagit en viktig del i det
parlamentariska arbetet såsom en af centerns ledare,
särskildt på statshushållningens område. - F:s broder
Adolf F., f. 1838, är biskop i Strassburg sedan 1891;
en tredje broder, Karl F., f. 1844, är riksdagsman.
Fritzlar, kretsstad i preussiska reg.-omr. Kassel,
prov. Hessen-Nassau, vid Eder. 3,226
inv. (1900). F. är en mycket gammal ort och
kristendomens vagga i Hessen. I Buraburg, s. om
F., grundlade Bonifatius 741 ett biskopsstift
och i F. en kyrka, ett benediktinkloster samt en
klosterskola. 786 flyttades biskopssätet till F.,
som till 1803 hörde till ärkebiskopsdömet Mainz, men
därefter (till 1866) till Kurhessen. F. var residens
för den konradinska grefvesläkten, som konung Konrad
I tillhörde, och på en riksdag i F. valdes 919 den
af honom föreslagne Henrik I till hans efterträdare.
(J. F. N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
