- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1475-1476

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frivillig - Frivilliga flottan - Frivilliga skytteväsendet. Se Skytteväsen - Frivillig fattigvård. Se Fattigvård - Frivillig rättsvård - Frivillig sjukvård i fält. Se Sjukvård - Frivillig skarpskytteförening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. o.). Om frivilligheten ock någon gång vid
tillfällen af stor nationell hänförelse uträttat
storverk, såsom under amerikanska frihetskriget
(1775-83), franska revolutionskrigen (1792 ff.), tyska
frihetskriget (1813), så är den dock oberäknelig och
förmår icke tillgodose nutidens behof, hvarför den
icke kan ensam användas för en armés rekrytering.
C. O. N.

Frivilliga flottan, ett antal handelsångare,
tillhöriga ett rederibolag i Odessa, hvilket
subventioneras af ryska staten (600,000 rubel
pr år), mot det att ångarna vid behof - såväl
under freds- som under krigstid - ställas till
marinministeriets förfogande för transport-
och trängtjänst. Artilleribestyckning bestående
af 15 cm:s och lättare pjäser för dessa ångare
finnes ständigt i beredskap i Sevastopol och
Odessa. Frivilliga flottan, som f. n. räknar 12
ångare om 6-12 tusen ton, bildades 1878, då man
i Ryssland fruktade krig mot England. Till en
början förvaltades den h. o. h. af sitt rederi;
men sedan 1892 står den under marinministeriet, som
förordnat en "sammansatt kommission" för dess ledning.
H. W-l.

Frivilliga skytteväsendet. Se Skytteväsen.

Frivillig fattigvård. Se Fattigvård.

Frivillig rättsvård, lat. jurisdictio voluntaria,
jur., är en sådan domstols eller annan offentlig
myndighets verksamhet, som frivilligt påkallas till
följd af lagens stadgande om iakttagande af vissa
formaliteter såsom villkor för grundläggande eller
bevarande af vissa rättigheter eller förekommande
af rättstvister och rättsovisshet eller af vissa
rättskränkningar. Till den frivilliga jurisdiktionen
räknas sålunda proceduren för vinnande af lagfart
eller inteckning, för bevakande af testamente,
för erhållande af patenträtt, för registrering
af särskilda förhållanden m. m. - Motsatsen till
jurisdictio voluntaria är jurisdictio contentiosa,
den rättskipning, som sliter tvister mellan
parter. A. Th. S. (Rld.)

Frivillig sjukvård i fält. Se Sjukvård.

Frivillig skarpskytteförening. 1860, då nödvändigheten
att stärka det svenska försvarsväsendet började göra
sig kännbar, uppstod hos mången tanken på att bilda
frivilliga trupper efter mönstret af de kort förut
uppkomne engelske volunteers (frivilliga kårer). Från
tanke skred man snart till handling, och innan nämnda
år gått till ända, hade en mängd s. k. frivilliga
skarpskytteföreningar bildat sig i olika delar af
landet. Medborgare af alla samhällsklasser inträdde i
dem för att öfva sig i vapnens bruk, så att de i krig
skulle kunna användas vid ortförsvaret (d. v. s. såsom
landstorm). Regeringen tog snart rörelsen om hand
och utfärdade 8 mars 1861 en kung., enligt hvilken
hvar och en af dessa föreningar skulle omfatta
ett visst område. Föreningarna egde rätt att välja
sitt befäl, men skulle stå under en af K. M:t bland
tre föreslagna personer utsedd öfverbefälhafvare. I
krigstid skulle de, efter uppbåd, tjänstgöra inom ett
af dem själfva bestämdt område, och endast vid sådant
tillfälle skulle de stå under krigslagarna. Nästan
alla föreningarna ställde sig ifrågavarande kungörelse
till efterrättelse. Eörelsen spred sig öfver hela
landet, och vid slutet af 1865 utgjorde föreningarnas
styrka omkr. 40,000 man. De hade särskild uniform,
fingo till låns gevär från kronans förråd, vapenöfvade
sig företrädesvis om söndagarna och utbildade sig i
skjutning. Genom k. kung.
11 aug. 1863 och 26 april 1864 erhöll medlem af
frivillig skarpskytteförening, som ådagalagt en viss
färdighet, befrielse från vapenöfning med första
beväringsklassen.

illustration placeholder
Stockholms frivilliga skarp-

skytteförenings uniform på

1860-talet. (Aug. Sohlman

som kompanichef).


illustration placeholder
Göteborgs frivilliga skarp-

skytteförenings (korprals-)

uniform på 1860-talet.


Riksdagen 1862-63 beviljade åt de
frivilliga skarpskytteföreningarna ett anslag af
75,000 kr. till inköp af gevär och ett årligt
understöd af 40,000 kr. till instruktörers
aflöning, anskaffande af skarp ammunition och
målskjutningspremier. Detta årliga anslag steg
småningom till 100,000 kr. En gemensam prisskjutning
anordnades sedan 1868 årligen i Stockholm. Delaktiga
af detta anslag voro endast de föreningar, som
årligen till Landtförsvarsdepartementet insände
vederbörlig rapport. Den hänförelse, med hvilken
skarpskytterörelsen först omfattades, höll sig
omkr. tio år, men började sedan märkbart aftaga,
så att föreningarnas och ledamöternas antal
oupphörligt minskades och verksamheten vid dem,
som ännu fortlefde, alltmer mattades. Vid 1880 års
utgång funnos redovisade endast 11,691 frivilliga
skarpskyttar. Anslaget nedsattes af 1876 års
riksdag till 50,000 och af 1879 års till 30,000
kr. Skarpskytteföreningarna började strax före
denna tid att ombildas till skytteföreningar (se
Skytteväsen) med skjutöfningar såsom uteslutande
ändamål, och upplösningen af skarpskytteföreningarna
gick sedan ganska fort. - Skarpskytteföreningarnas
sammansättning var alltför löslig och deras
öfningar alltför knapphändiga, för att på
frivillighetens väg en fältduglig trupp skulle
vinnas. Skarpskytterörelsen har emellertid varit af
stort inflytande därigenom, att den fäst allmänhetens
uppmärksamhet på försvarsväsendet, att den lärt
denna inse, att krigarens yrke kräfver arbete och
att den bidragit att öka skjutskickligheten bland
en del af de män, som skulle ingå i beväringen.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free