- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1477-1478

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frivol - Friår. Se Jubelår - Froben, Johannes - Frobenius, Ferdinand Georg - Froberger, Johann Jakob - Frobisher, sir Martin - Frobishers bay - Frode - Frodefriden. Nordens guldålder. Se Frode - Frodeparken - Frodoard. Se Flodoard - Frognersæteren. Se Kristiania - Frohavet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frivol [-val], fr. frivole (af lat. frivolus,
lumpen, ringa), ytlig, fåfänglig, innehållslös, tom;
flärdfull, lättsinnig, lättfärdig, oanständig. -
Frivolitet (fr. frivolité), ytlighet, flärdfullhet,
lättsinne, lättfärdighet ; i plur. lapprisaker;
(l. Frivolitetsspetsar), ett slags fina spetsarbeten
af bomullstråd.

Friår. Se Jubelår.

illustration placeholder
Joh. Frobens boktryckar-

märke.

Froben [frå-], Johannes, tysk boktryckare, f. 1460,
d. 1527, upprättade 1491 en officin i Basel. F:s
första tryck var en latinsk bibel (1491), hvarpå
följde upplagor af åtskilliga latinska kyrkofäder
samt arbeten af Erasmus Rotterdamus. Han var en af de
förste, som i Tyskland använde antikva och kursiv i
st. f. den dittills allmänt brukliga frakturen. Hans
tryckalster voro mycket beundrade för sitt
korrekta tryck och sitt goda papper, och till deras
konstnärliga utsmyckning bidrog bl. a. Hans Holbein
med prydliga inramningar och randsirater. Hans
verksamhet fortsattes med framgång af hans son
Hieronymus F. (d. 1563) och dennes två söner
Ambrosius och Aurelius F. R- G.

Frobenius [frå-],
Ferdinand Georg, tysk matematiker, f. 1849 i Berlin,
lärjunge till Weierstrass och Kronecker, blef
1874 e. o. professor i Berlin och 1875 professor
vid polyteknikum i Zürich samt är sedan 1902
professor i matematik i Berlin. F. har utgifvit en
stor mängd viktiga afhandlingar öfver algebran och
den därmed sammanhängande gruppteorien samt teorien
för kvadratiska former. Han är led. af Vet. soc. i
Uppsala (1902). I. F.

Froberger [frå-], Johann Jakob,
tysk organist och tonsättare (födelseår och -ort
okända), var 1637 -57 hoforganist i Wien och studerade
under denna tid, 1637-41, med kejserligt understöd
för Frescobaldi i Rom. Död 1667 såsom lärare hos
hertiginnan Sibylla af Württemberg. Vid sidan af
Buxtehude var han den berömdaste af 1600-talets tyska
organister och tonsättare för orgel. Han var äfven
virtuos på clavicymbalum och utvecklade en ny, mer
fri och smakfull stil för klavermusiken. Hans arbeten
bestå i toccater, canzoner, ricercarer, kapriser,
orgel- och klaversviter m. m. F:s verk utgåfvos 1903
i 3 bd af Guido Adler (i "Denkmäler der tonkunst
in Österreich"). Biogr, af F. Beier (1884). A. L.*

Frobisher [frå^ijo], sir Martin, engelsk sjöfarande,
f. omkr. 1535, företog 1576 med två små fartyg på
20 ton och 35 man en arktisk expedition för att söka
en nordvästlig genomfart till Kina. Han uppnådde den
efter honom uppkallade Frobisher’s bay, som i hans
tanke var ett sund, och hemförde från denna färd några
jordklumpar, som ansågos innehålla guld. Detta fynd
föranledde 1577 en af drottning Elisabet understödd
ny expedition, bestående af ett 200 tons fartyg
och 120 man. F. tog i besittning en landsträcka,
som fick namnet Meta incognita, och intog en last
"guldjord". En tredje expedition, bestående af 15
fartyg, utrustades 1578, för att under F. kolonisera
det nu funna guldlandet, men hela företaget
strandade. Jorden befanns nästan värdelös,
och F. återvände till England s. å., sedan han
landstigit på Grönland samt undersökt öfre delen af
Fro-bisherviken.
illustration placeholder

1586 deltog han såsom Viceamiral uti
Drakes expedition till Västindien, och 1588 utmärkte
han sig bland de sjöhjältar, som besegrade den
"oöfvervinneliga armadan". F. kommenderade 1589 en
liten flotta mot Spanien och sändes 1594 med 10 skepp
att understödja Henrik IV af Frankrike, men blef vid
angreppet på ett fäste nära Brest sårad och afled kort
därefter s. å. Jfr F. Jones, ’’Life of F.’3 (1878).
O. E. G. N.*

Frobisher’s bay [frå’biJ8s béi’], vik i sydöstra delen
af Baffins land, under 63° n. br., hvilken förr antogs
vara ett sund. Se Frobisher.

Frode, namn på flera danska sagokungar. l.
Fred-F., hufvudpersonen i Grottesången och
nämnd i Bjarkamal, stamfader till konungarna af
Skjoldungaätten i Lejre. Hans tid är en lycklig
fredstid, ingen skadar en annan, om han än funne
sin broders baneman bunden för sig
(Frodefriden). F. egde kvarnen Grotte, som drogs af
jättemöarna Fenja och Menja; de mala guld och
lycka, men då ingen hvila unnas dem, slutligen
undergång åt F. Hos Saxo är F. en vanlig viking. -
2. F. fredgode, son af Dan och stamfader
till Skjoldungasläkten: Fridlef, Frode, Ingjald,
eg. samma som föreg. Till F. hänföras sagan om en
guldring, som tre år låg på Jalangrshed (Jællinge),
utan att någon rörde den, och lagbestämmelser, som
gällt för ett krigarsamfund under vikingatiden (Frodes
lagar). - 3. F., broder till konung Halfdan i Lejre,
som han störtar och hvars söner Helge och Roar han
förföljer, men han dödas af dem, Rolf Krake eller
Halfdan. Som historisk person har F. varit konung
öfver danskarnas motståndare, hadubarderna. -
4. F., fader till Ingjald och son af Fridlef,
eg. samme som föreg., en gifmild krigare, som dödas
af den underkufvade sachsiske konungen Sverting,
men hämnas af Starkad och Ingjald. Se A. Olrik,
"Kilderne til Sakses oldhistorie" (1892-94).
B-e.

Frodefriden, Nordens guldålder. Se Frode.

Frodeparken, kronopafk om 136 har i Asigs socken,
Årstads härad, Hallands län, har bildats
därigenom, att från 14 mars 1906 ställdes
det s. k. Frostorpsskiftet af utmarken till
f. d. löjtnantsbostället Öinge n:r 4 Skutegården under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. En
grafhög å området anses enligt sägnen bevara kung
Frodes kvarlefvor. Kronoparken är beväxt med
Hallands kanske vackraste bokskog, som tillika
är häckningsplats för ett större antal hägrar.
G. Sch.

Frodoard [frådåär]. Se Flodoard.

Frognersseteren. Se Kristiania.

Frohavet, namn på en lång och bred sträcka af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free