Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frohavet - Frohschammer, Jakob - Frohsdorf - Froissart, Jean - Fromage 1. Ost - Fromage 2. Kokk., fransk benämning på en del efterrätter - Fromage 3. Fromage de cochon - Fromage 4. Fromage d'Italie - Frome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafvet utanför kusten af Söndre Trondhjems amt. På
yttre sidan begränsas F. mot n. v. på en sträcka af 30
km. af Froöarna, en talrik grupp af öar, skär
och holmar. (O. A. Ö.)
Frohschammer [frå{-]. Jakob, liberal tysk teolog och
filosof, f. 1821, d. 1893, professor i filosofi vid
Müchenns universitet 1855-63, blef 1871 bannlyst för
opposition mot ofelbarhetsdogmen. N. S.
Frohsdorf
[fråsdårf], by i ärkehertigdömet Österrike, vid
Leitha, 52 km. s. om Wien. 706 inv. (1900). Slott,
där grefven af Chambord residerade från 1846 till
sin död, 1883. J. F. N.
Froissart [frcoasär], Jean, fransk krönikeskrifvare
och skald, f. 1337 i Valenciennes, d. troligen
omkr. 1404, lämnade 1361 fäderneslandet för att till
drottning Filippa af England öfverlämna en krönika
på vers öfver samtida händelser, hvilken sedan blef
kärnan i hans stora verk. Hon utnämnde honom till en
af sina sekreterare med särskild uppgift att skrifva
kärleksdikter, och på hennes bekostnad företog han
vidsträckta resor till Skottland, Frankrike och
Italien för att sätta sig in i tidens händelser. Då
drottningen dog 1369, återvände han till Frankrike och
fann där snart nya beskyddare. 1373 erhöll han ett
prebende i Lestines-au-Mont. 1378 företog han en lång
resa till Béarn och var därunder gäst hos grefven af
Foix, Gaston Phoebus. Efter 1388, då han fullbordat
2:a delen af sin krönika, begaf han sig åter ut på
resor och gästade därunder ånyo England (1395). F:s
hufvudarbete är hans stora krönika i 4 böcker, hvaraf
den sista är ofullbordad (tryckt första gången,
utan årtal, i Paris i 4 bd med titeln Croniques
de France, d’Angleterre, d’Écosse, d’Espagne, de
Bretagne, sedermera 1503 och flera ggr). Den omfattar
åren 1325-1400 och handlar hufvudsakligen om kriget
mellan England och Frankrike. 1:a boken var urspr.
skrifven för Robert de Namur och återgifver den
engelska uppfattningen
af händelserna, men omarbetades sedan i franskvänlig
anda. De tre sista böckerna, skrifna för Guy de Blois,
äro franska till sin uppfattning. F:s krönika är
jämte Villehardouins den betydligaste i den franska
medeltidslitteraturen. F. införde en ny metod, som han
tillegnat sig vid läsningen af Jean le Bels krönika
(hvilken han följde i sin 1:a boks äldre delar). Under
det att de öfrige krönikeskrifvarna icke äro stort
annat än memoarförfattare och berätta, hvad de själfva
sett, eller också okritiskt kompilera, hvad de läst,
återgaf F., hvad han hört andra berätta. Resorna,
som gåfvo honom tillfälle att sammanträffa med en
mängd personer, som på ett eller annat sätt stått
händelserna nära, voro därför af stor betydelse för
honom. Af samtiden var hans krönika högt skattad, och
den lästes ännu under 1500-talet samt har fortfarande
stort värde genom sin lifliga och dramatiska, i ett
rikt, rent och färgrikt språk hållna framställning
af sederna under hans tid. Med rätta har man sagt,
att han målat sin tid utmärkt, men föga förstått
den. Såsom historisk källskrift är krönikan däremot
numera af underordnad betydelse. F. är ofta opålitlig
och föga noggrann i sina uppgifter; han återspeglar
äfven alltför naivt ögonvittnenas uppfattning. Icke
heller är det någon stor och upphöjd anda, som
genomströmmar hans framställning; han är alltför
mycket furstetjänare och hofman vid bedömandet af
tidens allvarliga händelser. Emellertid berömmer han
sig af att icke blott framställa händelserna, utan
äfven deras orsaker och sammanhang. F. efterlämnade
talrika, men tämligen obetydliga dikter samt en
riddarroman, Méliador. F.-s arbeten äro utgifna af
Kervyn de Lettenhove i 29 bd, 1870-77 (19:e bandet
innehåller ett af Scheler utarbetadt "Glossaire
des chroniques de F.") och kritiskt af S. Luce,
i 8 bd, 1869-88 (hvartill slöto sig bd 9-11
af Reynaud, 1894 -99). - Hans poesier utgåfvos
af A. Scheler i 3 bd 1870-72. 1856 restes hans
bildstod i Valenciennes. - Litt.: M. Darmesteter,
"Froissart" (1894), och G. Paris och A. Jeanroy,
"Extraits des chroniqueurs français"’ (1891).
J. M.
 |
| Froissart, skrifvande sin krönika. Bild ur manuskriptet till densamma i Bibliothèque de l’arsénal, Paris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
