Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1487-1488 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fronton - Frontriktning, krigsv. Se Front - Fronställning, krigsv. Se Front - Frosch - Froschauer, Christoph - Frosinone - Frossa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fältet, det s. k. tympanon (se d. o.). Frontonen var
alltså ett af templets konstruktion och takets form
naturligt framkalladt byggnadsparti. Liksom öfriga
af den grekiska byggnadskonsten utbildade

Grekiskt doriskt tempel.

arkitekturformer upptogs och användes äfven frontonen
af romarna som ett rent dekorativt arkitekturmotiv
utan hänsyn till, om bakom densamma fanns något tak
med motsvarande form. På så sätt har den ock alltsedan
renässansens första dagar både vid de dyrbaraste
monument och de enklaste privathus fått tjänstgöra som
afslutning icke blott å byggnadernas hufvudpartier,
utan ock på port och fönsteromfattningar, såväl inte
som yttre, på spisar o. d. Den ursprungliga enkla
triangelformen brukas visserligen ännu den dag i dag
är, men under tidernas lopp har frontonen antagit
en mängd varierande former, frammanade företrädesvis
af 1500- och 1600-talens formglada och själfsvåldiga
barockkonstnärer.

Närstående figurer visa några af de
vanligare
varianterna: a) med cirkelrund öfvertäckning
(fig. 1), b) med det horisontala entablementet
afbrutet

Fig. 5. Fronton från Louvre, Paris.

(fig. 2), c) med de öfre kornischerna
afbrutna (fig. 3), d) med både entablement
och kornischer afbrutna (fig. 4), e)
flera frontoner inuti hvarandra (fig. 5).
I. G. C.

Frontriktning, krigsv. Se Front.

Frontställning, krigsv. Se Front.

Frosch, ty., kloss; mus., en liten, vid
stråkens nedre ända befintlig kloss, genom hvars
upp- och nedskrufvande det i densamma fästa
stråktaglet kan, spännas mer eller mindre hårdt.
A. L.*

Froschauer [fråj-], Christoph, boktryckare i Zürich
1519-64, var ifrigt tillgifven reformationen
och sin vän Zwingli, hvars flesta skrifter
han utgaf. 1524 tryckte han den första bibeln
på schweizer-tyska. Genom lord Cromwell erhöll
F. uppdrag att trycka den första af Miles Coverdale
öfversatta engelska bibeln (1535). F:s broder Eustach
och dennes söner, Eustach och Christoph, fortsatte
efter F:s död boktryckeriaffären. Se Rudolphi, "Die
buchdruckerfamilie Froschauer in Zürich" (1869).
(R. G.)

Frosinone [fråsinåne], stad i italienska prov. Rom,
vid Cosa och järnvägen Rom-Neapel. 5,751 inv. (1901;
som kommun 11,191 inv.). Vinodling. F. är det gamla
Frusino, i hernikernas land. Ännu finnas lämningar
af en stor amfiteater. (J. F. N.)

Frossa, lat. febris intermittens, it. malaria,
med. Vår kännedom om frossan (frossfebern,
växelfebern, hvarjedagsfebern, hvarannandagsfebern)
har på sista åren gjort högst betydande
framsteg. Sjukdomen beror på en parasit, och dennas
naturalhistoria är oss numer så pass väl bekant,
att beskrifningen af sjukdomens symtom, förlopp och
spridningssätt liksom redogörelsen för våra metoder
att bekämpa sjukdomen lämpligen grundas omedelbart
på våra kunskaper om parasiten (se beskrifningen af
malariaparasiten i art. Bakteriologi, sp. 731). Vi
känna 3 arter af denna parasit, som gifva upphof till
3 visserligen närsläktade, men dock från hvarandra
fullt afgränsade former af frossa eller malaria;
hvarannandagsfrossa, tredjedagsfrossa och tropisk
malaria. Hvarannandagsfrossan förekommer tämligen
allmänt i stora delar af de tempererade zonerna,
tropisk malaria är ytterst utbredd i tropikerna,
och tredjedagsfrossan uppträder inom mer afgränsade
områden, så att säga härdvis, framför allt i
Medelhafsländerna och här och hvar i tropikerna. I
Sverige var särskildt hvarannandagsfrossan, men
äfven tredjedagsfrossan tidigare, i synnerhet längs
östersjökusten, i Mälar- och Hjälmardalen samt i
trakten kring Göta älf en mycket vanlig sjukdom,
men härutinnan har en fullständig förändring af
delvis obekanta anledningar inträffat - säkert har
en förbättrad kinabehandling gjort sitt till -,
så att sedan 15-20 år tillbaka endast enstaka fall
(af typisk frossa) förekommit. Hvarannandagsfrossans
parasit kallas Plasmodium vivax. Då en människa
blifvit stucken af en med denna parasit infekterad
mygga (Anopheles], öfverfalles hon inom någon
tid, den s. k. inkubationstiden (se d. o.),
vanligen efter 10-12 dagar, af ett i typiska fall
särdeles karakteristiskt feberanfall; under svåra
frossbrytningar stiger temperaturen hastigt till
40-41°, köldkänslan efterföljes af intensiv hetta,
som jämte hufvudvärk och svårt allmänt illamående
kvarstår, så länge febern håller sig vid sitt
maximum. Efter några timmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>