Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frostminskningsanslag - Frostminskningsfonden. Se Frostminskningsanslag - Frostmätare, fys. Se Kryometer - Frostnatt, meteor. Se Frost - Frostnäste - Frostskada - Frostsprickor - Frostvaxskifling, bot. Se Hygrophorus - Frostviken - Frottera - Frottola - Froude, James Anthony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stigande omfång erbjudit medel för utförandet af
sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilka afse att på verksamt sätt minska
frostländigheten för närliggande bygd. Det för
ändamålet på extra riksstat uppförda anslaget
uppgick 1906 till 700,000 kr. (80,000 kr. 25 år
förut). Under riksdagsdebatter och i tidningar
användes benämningen "frostminskningsfonden", men
någon sådan fond finnes icke. De delar af ett visst
års anslag, som möjligen icke åtgå för ändamålet,
få icke reserveras, utan användas som tillgång för
nästföljande statsreglering, och någon fond har
alltså icke kunnat bildas. Villkoren för erhållande
af dylika statsunderstöd utan återbetalningsskyldighet
föreskrifvas i k. kung. 29 mars 1899 och 6 juni 1902.
Kbg.
Frostminskningsfonden. Se Frostminskningsanslag.
Frostmätare, fys. Se Kryometer.
Frostnatt, meteor. Se Frost.
Frostnäste, landtbr., kallas sanka trakter, från
hvilka kall luft sprides i kringliggande trakt och
hvilka sålunda gifva upphof till nattfrost. H. J. Dft.
Frostskada, med. Genom inverkan af köld, antingen en
höggradig sådan eller en lindrigare, som under längre
tid utöfvar inflytande, kan en mängd (äfven lokala)
sjukliga förändringar uppkomma. Kölden åstadkommer
nämligen på en gång ett hämmande af blodcirkulationen
och en nedsättning af nervverksamheten i de träffade
delarna. Däraf härröra de första, väl kända,
symtomen: affärgning och känslolöshet. Genom lämplig
behandling (icke hastig uppvärmning, utan långsamt
upptinande under frottering) öfvervinnas lätt mindre
frostskador. Vid betydligare sådana uppstå blåsor
å huden, inflammation i densamma, slutligen också
brand (gangren). I de svåraste fallen kunna hela
delar af extremiteterna, oftast tår och fötter,
blifva ohjälpligt förstörda. Behandlingen i dessa
svåra fall består i att om möjligt återkalla lifvet
i de förkylda delarna och att, om gangren inträffat,
befordra det dödas afskiljande. Efter lindrigare
förfrysningar kvarstår ej sällan ett egendomligt
slag af tumörer, hvarå huden är ytterst ömtålig och
lätt inflammeras, ja, till och med blir sårig. Äfven
utan uppkomst af sådana knölar kan ett ställe å
huden, såsom å händerna, länge förblifva ömtåligt
och rodna vid kall temperatur. Behandlingen består
i användandet af retande medel och gnidningar,
tyvärr ofta med ganska torftigt resultat.
Rsr.*
Frostsprickor, skogsv., förekomma på åtskilliga
trädslag och uppstå därigenom, att vedtrådarna vid
sträng köld sammandraga sig olika starkt i radiens och
tangentens riktning, hvarigenom långsgående sprickor
bildas, som understundom sträcka sig tvärs igenom
trädet. När dessa sprickor blifvit öfvervuxna med
bark, synas de som lodräta, skarpt upphöjda valkar
i barken, som benämnas frostlister. Frostsprickor
förekomma hufvudsakligen på de ädlare löfträden,
särskildt alm, lönn o. d., men någon gång äfven å
björk och gran. C. G. H.*
Frostvaxskifling, bot. Se Hygrophorus.
Frostviken, socken i Jämtlands län,
Hammerdals tingslag. Omkr. 4,800 kvkm. 2,093
inv. (1906). F. utgör ett eget pastorat i Härnösands
stift, Jämtlands norra kontrakt, med kyrkoherde
utnämnd af konsistorium. Pastoratet omfattar äfven
F:s lappförsamling med här ofvan ej inräknade 282
pers. (1906), af hvilken lappbefolkning en del vistas
i F. och en del i andra socknar.
Frottera (fr. frotter), gnida (en kroppsdel i
medicinskt syfte). - Frottera sig med, ostentativt,
af fåfänga eller egennytta umgås med förnämare eller
mera bemärkta personer.
Frottola, en under italienska litteraturens första
århundraden bruklig form af didaktisk poesi, hvars
mer egentliga namn var motto confetto. Den bestod af
ett obestämdt antal rader, hvilka kunde vara elfva-,
sju-, fem- eller fyrstafviga, vanligen rimmande
tre och tre: aaa, bbb o. s. v. Formen kunde också
vara mera regelbunden med två rimmande sjustafviga
rader, följda af en femstafvig, hvars rim upptages
af nästföljande sjustafviga verspar: aab, bbc,
ccd o. s. v., eller ock med endast parvis rimmade
verser af lika längd (den för ordspråk vanliga
distikonformen), hvartill dock vanligen hörde,
att de med hvarandra rimmande verserna skulle till
innehållet vara skiljaktiga, de icke rimmande däremot
samhöriga. Likasom till formen var denna art af
F. äfven till innehållet omväxlande, än moraliserande
och religiös, än burlesk med satiriska ordstäf och
infall, och förekom ofta inlagd i prologen i de
religiösa skådespelen. - F. blef senare äfven namnet
på en varietet af den under slutet af 1400- och början
af 1500-talet i Italien blomstrande karnevalssången
(canto carnavialesco), såsom sådan äfven kallad
barzelletta, bestående af tolf eller fjorton i
regel åttastafviga verser enligt rimschemat: abba
(ripresa), cdcd (mutazioni), db eller da (volta),
hvarefter de båda sista raderna af ripresan eller hela
ripresan upprepas. Fastän mycket omväxlande till ton
och innehåll, ger denna form af F. oftast uttryck åt
en uppsluppen stämning med den öfliga maningen att
njuta lifvet, innan ungdom och skönhet förgå. På
hithörande art af F erbjuda åtskilliga af Lorenzo
de’ Medicis karnevalssånger typiska exempel. Jfr
E. Schwartz, "Die F. im 15. jahrhundert" (1886), och
P. E. Guarnerio, "Manuale di versificazione italiana"
(1893). Hj. Sdg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
