Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktskål- Frumerie
8
led som svarta, långdragna fläckar, samt å 2-3
år gamla skottdelar som svarta fördjupningar,
blandade med ljusbruna, brustna och utvikna
hudflisor. Fruktskorfven (fig. 6) bildar till
en början smärre, åtskilda, mörka fläckar å
fruktskalet. Småningom utbreda sig fläckarna till
stora sammanhängande fält, täckande större delen
af det förvridna och förkrympta päronet. Å svårt
angripna frukter uppstå till sist djupa sprickor,
som ofta korsa hvarandra och kunna nå djupt in
i fruktköttet. I
Fig. 5. Päronskutt i tredje året, med stora,
brustna skorffläckar..("Stamskorf’.)
Fig. 6. Päron, angripet af skorfsvamp.
("Fruktskorf.")
nu beskrifna utvecklingsstadium benämnes svampen
oftast Fusicladium pyrinum. I de affallna
sjuka bladen uppstå fram på vintern sporhus med
sporsäckar, liknande de hos äppelskorfsvampen
förekommande. - Mot denna sjukdom förordas
följande medel: de nedfallna löfven från
sjuka träd må snarast möjligt aflägsnas ur
fruktträdgården och fullständigt oskadliggöras;
de kala stammarna, för så vidt de äro
skorfviga, besprutas på vintern med 2-procentig
bordeaux-vätska (jfr Fruktmögel); på våren och
sommaren besprutas träden med bordeaux-vätska 2-3
gånger, första gången strax före blomningen, så
snart de knoppar, som innesluta blomsamlingar,
öppnat sig, andra gången omedelbart efter
blomningen och tredje gången 2-3 veckor senare.
J- E-n.
Fruktskål, bot. Se Cupula.
Fruktsocker, kem., detsamma som d-fruktos. Se
Fruktos.
Fruktspetsvifvel. Se Spetsvifvelsläktet.
Fruktsporre, bot., blom- och fruktbärande
dvärggren (se d. o.) hos fruktträd.
Fruktställning, bot., fruktbärande
skott, utveck-ladt ur en blomställning (se
d. o.). Fruktställningen är vanligen af samma
slag som blomställningen, stundom dock olika;
så t. ex. sitta blommorna hos Capsella i kvast,
men frukterna i klase. G-. L-m.
Fruktträdgård. Se Fruktodling och Trädgård.
Fruktträdsflyet, Calymnia trapezina, zool.,
en till underordn. nattflyn (Noctuæ) hörande
fjäril, hvars larv lefver på bladen af fruktträd
och en del andra löfträd. Fjäriln har gula
framvingar med ett mer eller mindre väl utbildadt
mörkare tvärband, bakvingarna äro enfärgadt
gulgrå. Vingbredden är omkr. 30 mm. Larven är
ljusgrön med, tre smala hvita rygglinjer samt
bredare gula sidolinjer, ryggen är besatt med
små svarta hvitkantade Tårtor. Den fullvuxna
larvens längd omkr. 35 mm. G. G.
Fruktved, trädg., är den gemensamma
beteckningen på de af kortare skott bildade
smågrenar på fruktträden, hvilkas uppgift
är att bära blommor och frukter i motsats
till "ledgrenarna", hvilka utgöra stommen i
trädkronan och i sin tur uppbära fruktveden.
C. G. D.
Fruktvifveln, zool. Se Äppelblomvif-veln.
Fruktvin är den jästa saften af bärfrukt. Typisk
för fruktvinerna är den af äpplen beredda
cidern, som allmänt framställes i norra
Frankrike. Tillvägagångssättet därvid
är enkelt. Frukterna skäras och pressas,
hvarefter man låter saften jäsa. För att
mildra syrligheten tillsätter man stundom
något kalk, gips eller aska samt för att öka
styrkan vin eller drufbrännvin. Kvaliteten
anses bero hufvudsakligen på de använda
fruktsorternas finhet. Fullt ut-jäst och
lagrad är cider en gul, vinliknande, något
simmig vätska af syrlig smak. Hållbarheten
öfver-skrider sällan två år. Äfven i Tyskland,
Schweiz och England framställas stora mängder
äppelvin. Andra trädfrukter, som kommit till
användning för vinberedning, äro päron,
plommon, aprikoser m. fl. Jfr Bärvin.
G. H-r.
Fruktvägg, bot. Se Frukt.
Fruktämne, bot. Se Pistill.
Frullani [frolläni]. 1. Giuliano F., italiensk
vetenskapsman, f. 1795, d. 1834, professor i
högre matematik vid universitetet i Pisa, utgaf
åtskilliga afhandlingar angående integraler
och integrering af differentialekvationer.
K- L.*
2. Emilio F., italiensk skald och politiker,
f. 1808 i Florens, d. där 1879, tog liflig
del i de nationella rörelserna 1848 och 1859,
var 1859 led. af toskanska representationen
och valdes 1860 till led. af italienska
parlamentet. 1865 tog han initiativet till det
stora Dantejubileet och till stadens inköp af
Dantes af F. upptäckta boningshus. F:s dikter,
Versi (1863) och Nuovi versi (1874), äro själfull
och elegisk reflexionspoesi.
Frumentius, etiopisk biskop. Se Etiopiska kyrkan.
Frumerie [-meri], Maurits, medaljör, f. 1775,
d. 1853 i Stockholm, var elev af Enhörning,
hvilken han sannolikt biträdde vid utförandet
af flera arbeten, verkade med flit och framgång
i sin konst, men vann först sent erkännande af
konstakademien, hvilken han ej såsom elev hade
tillhört. Han blef agré 1808, men först 1839
led. af akademien. Bland hans många medaljer
förtjäna nämnas Kröningsmedalj öfver Karl XIII
och drottning Charlotta (1809), medaljerna öfver
jubelfesten 1818, öfver konungahusets tillväxt
(1829), silkesodlingen på Bellevue (1830),
konstakademiens. Vetenskapsakademiens (1839)
jubelfester äfvensom öfver af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
