Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frälsehemmansägare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgrening af den engelska metodismen. Den
metodistiske evangelisten William Booth
(se denne), som med framgång verkat i London
från 1865, kom 1878 på idén att kunna nå
de värsta kvarterens råa massor genom att
organisera sina medhjälpare militäriskt och
med fanor och musik företaga eröfringståg
mot Satans rike. "Salvationisternas" general
blef Booth själf, hans hustru, Catherine,
"frälsningsarméns moder" (d. 1890), blef
adjutant, hans äldsta dotter fältmarskalk
och hans äldste son chef för generalstaben;
de manlige och kvinnliga medarbetarna
indelades i soldater och officerare af
olika grader. Äfven gudstjänsterna ordnades i
militäriska former; krigsfångar togos och aflade
sin bekännelse, hallelujasalfvor afskötos,
fältmanövrer företogos o. s. v. Rörelsens
hufvudtidning fick titeln "The war cry"
("Stridsropet"; i England spridd i 400,000 ex.);
äfven en barntidning, "The little soldier", med
militäriska uttryckssätt, utgafs. Psykologiskt
vill rörelsen verka genom att framkalla en
våldsam brytning med alla förut omhuldade
laster.
Armén vann storartad framgång i England;
dess rent af underbara bragder bland Londons
afskum förskaffade den ifriga vänner äfven
bland de högsta klasserna. Kollekterna försågo
generalen med stora ekonomiska resurser, som väl
användes. Pöbelns förföljelse var stundom hätsk
nog, men kunde ej hejda arméns segertåg. 1880
gjorde ett detaschemang första gången infall
i Nord-Amerika, där New York utvaldes till
högkvarter; ledare var öfverste Railton. 1881
gjordes anfall på Frankrike under miss Booths
ledning. 1882 nåddes Australien, Indien och
Schweiz, 1883 Sverige, 1884 Danmark och 1886
Tyskland. – 1890 offentliggjorde Booth en bok,
In darkest England and the way out ("I
mörkaste England", s. å.), hvad han framlade en
storartad plan till socialt räddningsarbete bland
landets förkomna. Rika penningmedel ha ställts
till hans disposition, och f. n. bedrifver
armén en rastlös social verksamhet, framför
allt emot dryckenskap, otukt och följderna af
arbetslöshet; i hus för hemlösa (shelters)
härbärgeras stora skaror män och kvinnor
mot ytterst ringa afgift. Inalles funnos
1901 488 sociala anläggningar, ledda af
2,700 officerare. Frälsningsarmén har gjort
sådant intryck på vissa kretsar inom Englands
statskyrka, att där som dess motvikt upprättats
en Church army efter dess förebild.
Frälsningsarmén står f. n. under generalens
kontroll; han bestämmer om alla förändringar
eller nyorganisationer; stor makt tillkommer
dock äfven de högre officerarna. Armén är efter
nationerna indelad i territorier, hvart och
ett under en commissioner med högkvarter
i rikets hufvudstad. Territorierna åter
äro delade i "provinser" eller "kolonier",
o. s. v. I England förfogar generalen helt
öfver arméns inkomster; i andra länder ha
modifikationer häruti blifvit nödvändiga,
men generalens högsta kontroll har öfverallt
bevarats. Stora medel inflyta årligen öfver
hela världen genom den s. k. försakelseveckan
och dess kollekter; totalinkomsterna för
1899 beräknades till omkr. 27 mill. kronor. –
F. n. (1908) arbetar frälsningsarmen på 7,820
kårer och utposter i 52 stater och kolonier,
och dess Terksamhet ledes på 31 språk af 20,000
officerare och andra anställda. Armén har i
England egen läkarvård, lifförsäkringsrörelse
etc. Uniformen och musiken äro dess mest bekanta
yttre kännetecken öfverallt.
Till Sverige kom Frälsningsarmén vid början
af
 |
| Frälsningsarméns högkvarter i Stockholm, vid Östermalmsgatan. T. v. templet; huset t. h. upptages af expeditionslokaler, tryckeri och handelsafdelning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
