Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Frälsehemmansägare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1883 samt räknar nu 555 kårer och utposter, 1,002
officerare och anställda, 2,471 underofficerare samt
90,680 mötesbesökare per vecka. Armén har 55
sociala institutioner, de flesta i Stockholm (där dess
”nationella högkvarter” är beläget Östermalmsgatan
24 & 26), Göteborg, Norrköping och Malmö, däraf
härbärgen för män (8 st., där årligen 253,648 logi
beredas), värmestugor, arbetshem, tjänarinnehem,
platsanskaffningsbyråer, barnkrubbor, räddningshem
for fallna kvinnor (5 hem, där årligen omkr. 230
|
Manlig och kvinnlig frälsningssoldat i Stockholm. |
kvinnor mottagas), 26 slumstationer (se Slum)
m. m. På utländska missionsfält arbetar ett 30-tal
svenska officerare, och för denna verksamhet bidrager
svenska afdelningen med omkr. 30,000 kr. årligen.
”Stridsropets” och öfriga armétidningars
omsättning inom Sverige uppgår till öfver 60,000 ex.
pr nummer. Inkomsterna utgöras af frivilliga gåfvor,
soldaternas små tributer samt behållningen af arméns
handels- och förlagsverksamhet. Arméns fastigheter
representera ett värde af 2,016,000 kr. För dessa
fastigheter uppträder som juridisk person ett bolag.
All arméns egendom i Sverige är tillförsäkrad
verksamheten inom detta land, generalen eger ej och kan ej
personligen tillegna sig ett öre däraf. 1905
utbröt sig ur den under Booths kontroll stående
frälsningsarmen Svenska frälsningsarmén, som numera
räknar endast några hundra personer. Litt.: F. L.
Booth-Tucker, ”The life of Catherine Booth” (2 dlr,
1892; ”Lefnadsteckning öfver C. B.”, 1899), ”10
års fälttåg. En skildring af Frälsningsarméns arbete
i Sverige intill slutet af år 1892” (1893), J.
Chappell, ”Four noble women” (1898), Railton, ”Heathen
England. Twenty-one years’ salvation army” (1899),
Th. Kolde, ”Die heilsarmée”(2 uppl. 1899), ”På
studiefärd i slum- och räddningsverket” (1900),
”Frälsningsarméns lärosatser” (1904), ”Order och
reglementen för Frälsningsarméns fältofficerare”
(1907) och ”Tjugufem år” (s. å.), skildring af
Frälsningsarméns 25-åriga arbete i Sverige.
Hj. H–t.
Främlingskollegier, vid medeltidens universitet,
särskildt det i Paris, benämning på de härbärgen,
som underhüllos till understöd för främmande
studerande. De voro på en gång hem och studielokaler.
Lärare och lärjungar bodde tillsammans och åtnjöto
i regel underhåll från fäderneslandet. I öfrigt voro
dessa kollegier inrättade ungefär i likhet med de
under namn af ”colleges” bekanta studentkvarteren
vid de engelska högskolorna, hvilkas
organisation ännu är väsentligen densamma som
under medeltiden. (Jfr College och Collegium.) Som säte för
Europas äldsta och ryktbaraste
universitet (högskolorna i Salerno, Montpellier
och Bologna voro endast fakulteter, de båda
förstnämnda medicinska, den sista juridisk) var
Paris länge den ort, dit de bildningssükaude
från alla länder sammanströmmade, och det
är också där man har att söka de egentliga
främlingskollegierna. Vid de senare inrättade
tyska högskolorna (Prag 1348, Wien 1365, Erfurt
1392 m. fl.) funnos inga främlingskollegier
i samma mening som i Paris, hvilket var en
naturlig följd däraf, att dessa universitet
besöktes nästan uteslutande af tyskar. – Det
var hufvudsakligen under senare hälften af 13:e
och under 14:e årh. som Parisuniversitetet
utöfvade sin dragningskraft på främlingarna,
och de ifrågavarande kollegiernas blomstringstid
infaller därför under denna period. De voro till
antalet åtta (eller nio), däraf tre svenska
och ett danskt, nämligen: 1) Danska kollegiet
(Collegium dacicum l. danicum), det äldsta af
alla, inrättades 1257 genom testamente af en
dansk andlig, som förmodats vara identisk med
kaniken mag. Johannes de Dacia. Det råkade
emellertid snart i förfall och räknade 1356
blott en enda alumn. I början af 1400-talet
namnes det såsom anglikanska (sedermera tyska)
nationens egendom, och 1445 öfvergick det
genom köp till kani-kerna i Notre dame. -
2) Uppsalakollegiet 1. Svenska kollegiet
(Coll. iipsaliense), vid Eue Serpente och
Euelle des Deux portes, hade för sin uppkomst
att tacka en donation af domprosten i Uppsala
mag. Andreas And (Upplandslagmannen Birger
Peterssons broder), hvilken, till främjande
af svenskars studier i Paris, 1313 för detta
ändamål skänkte två hus, som han därstädes egt
sedan 1285. Redan före nämnda tid hade svenskar
studerat i Paris, hvilket visar sig däraf, att
ärkebiskop Jakob i Uppsala redan 1280 anslog
medel till deras underhåll. 1291 utfärdades af
ärkebiskop Johannes statuter ”pro scholaribus
parisiensibus”. Uppsalakollegiet tyckes aldrig
varit synnerligen lifligt besökt. Det heter
nämligen redan omkr. 1350, att några svenskar
där ej på länge studerat, hvadan kollegiets
byggnader småningom råkat i förfall. 1354 såldes
dessa till en enskild person. – 3) Skarakollegiet
(Coll. scarense), beläget ”in vico Brunelli”,
på en Sorbonne tillhörig tomt, grundlades i
början af 14:e årh. till hemvist för studerande
från Skara stift (såsom sådant namnes det år
1329), men kom ej att länge fylla denna uppgift,
hvilket synes däraf, att det redan 1392, på grund
af bristande besök, öfverläts på anglikanska
nationen. Det omnämnes dock ännu 1503. – 4)
Linköpingskollegiet (Coll. lincopense), för
studerande från Linköpings stift, var beläget i
hörnet af Rue du mont S:t Hilaire och Rue des
carmes. Dess öden äro föga kända. Så mycket
vet man, att det 1392 stod tomt och, liksom
Skarakollegiet, öfvergick i anglikanska nationens
ego, hvilken dock ej hade bättre tillsyn
däröfver än att byggnaden 1436 instörtade. – 5)
Tyska kollegiet (Coll. alemanicum] omnämnes
första gången 1345 och fanns ännu 1494. – 6)
Skotska kollegiet (Coll. scoticum) stiftades
1325 och utvidgades betydligt under 16:e årh., bl. a. genom Maria Stuarts fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0035.html