Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 45-46 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främmande trosbekännare ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppskärning af cylindriska spår och försänkningar
till sfäriska ytor, jämte flera andra. Mycket
stora fräsar utföras vanligen af skifvor med
lämplig form, på hvilkas omkrets lösa skärtänder
eller knifvar stadigt

Fräsar: 1. Vals- l. mantelfräs. — 2. Konisk l. vinkelfräs. — 3. Vals- och ändfräs. — 4. Vinkeländfräs. — 5. Skif- l. notfräs. — 6. Fasonfräs. — 7. Kuggfräs. — 8. Frässkifva med lösa skär. - 9. Fräskutter.

infästas med skruf- och kilförband
(fig. 8). Genom uppsättande af flera fräsar
af olika former på en och samma axel eller på
samarbetande axlar bildas sk. satsfräsar, som
möjliggöra bearbetning samtidigt af ett föremåls
till form och inbördes ställning växlande
ytor. Såsom exempel på, huru mångsidig användning
fräsarna på detta sätt kunna få, hänvisas

Fig. 10. Satsfräs.

till närstående fig. 10, där på ett enkelt sätt
sådana ytor som vid B, E, F och G utfräsas,
hvilka eljest skulle vara svåra eller till och
med omöjliga att komma åt med andra verktyg.

I fig. 9 är en fräskutter för träs bearbetning
afbildad. Sådana kuttrar erhålla vanligen
få och skarpa skär med stora tandluckor samt
förses ofta med tänder, riktade åt båda hållen
— dubbelskäriga fräsar —, så att de kunna arbeta
i motsatta rörelseriktningar, i ändamål att anpassa
fräsningen efter träets fiberriktning.

Frånsedt de minsta fräsarna, gifvas alltid
sådan storlek och sådan form åt tänderna, att
de kunna vid behof slipas eller skärpas med
smärgelskifvor, utan att tändernas tvärsnittsform
därvid undergår någon förändring, för hvilket
ändamål de vid utförandet medelst särskilda
inrättningar i svarfstol "baksvarfvas" på sätt
fig. 7 antyder, så att tändernas sidoytor stå
något tillbaka ifrån skärkanten. Fräsarnas
verkningssätt kräfver, om de skola arbeta
ekonomiskt, en viss periferihastighet,
lämpad efter det material, som bearbetas:
sålunda för mässing 600, för gjutjärn 300, för
smidesjärn 250 och för stål 180 mm. pr sekund,
därvid matningen plägar anslås till resp. 1,1,
0,7, 0,4 och 0,2 mm. per sekund. Vid metallers
fräsning pågjutes rikligt med olja. För träs
fräsning tages rotationshastigheten mycket
större, ända till 8 à 10 m. per sekund.
W. H.

Fräsch (fr. fraîche, fem. af frais, af fnhty.
frisc, frisk), frisk, blomstrande, hälsofull;
liflig, glänsande. — Fräschör (fr. fraîcheur),
ungdomlig friskhet, frisk ansiktsfärg; färgglans,
liflighet.

Fräskutter, mek. tekn. Se Fräs.

Fräsmaskiner, maskinb., kallas de till
bearbetning af metaller och trä tjänande
verktygsmaskiner, som därvid begagna sig af
fräsar. Hos alla dessa maskiner uppsättas
fräsarna på ändan af eller inpå en hastigt
roterande horisontell eller vertikal spindel,
som antingen är stadigt lagrad, då arbetsstycket
långsamt föres fram och åter framför fräsarna;
eller också förskjutes frässpindeln på lämpligt
sätt öfver det fasthållna arbetsstycket, som då
kan vara stillastående eller roterande. Såsom
exempel på några de vanligaste fräsmaskinerna
må följande typer anföras.

1. Universal-fräsmaskinen i
fig. 1 kan tjäna såsom förebild för
ifrågavarande verktygsmaskiner, afsedda för
metallbearbetning. På den såsom verktygsskåp
utbildade maskinstolen A hvilar spindeldockan
B med frässpindeln a, som uppbär remsnäckan
b och fräsen c samt genom mothållararmen C
stödes vid ändan till undvikande af vibrationer
under arbetet. På framsidan af maskinstolen
A är anbragt det med skrufven d ställbara,
på konsolen D hvilande arbetsbordet E, hvilket
medelst styrlister och två ställskrufvar e och f
kan förflyttas i båda riktningarna automatiskt
genom axeln g, som drifves af remsnäckorna i och
k direkt från spindeln a samt öfverför rörelsen
medelst en vid m innesluten snäckhjulsväxel till
nämnda ställskrufvar, därvid ansatsklackarna n
i rätt tid verkställa rörelsens utkoppling och
omkastning. För inspänning af de stångformiga
arbetsstyckena, på hvilkas yta långsgående
spår skola utfräsas, t. ex. gängtappar,
brotschar, spiralborrar, krysspinnspår etc.,
är arbetsbordet försedt med två spännhufvud
F och G med spetsdornar o och p, som uppbära
arbetsstycket. Dessutom är dornen o inställbar
på sådant sätt, att koniska ytor äfven kunna
bearbetas. Samma dom kan också vridas med
delningsskifvan s under en bestämd vinkel, af
passad för spårs eller tandluckors likformiga
fördelning på den koniska ytan. När spiralformiga
skär skola utfräsas, erhåller dornen o jämte
arbetsstycket motsvarande vridningsrörelse
från skrufven e. Enär dessutom arbetsbordet E
är vridbart omkring en vertikal axel, kunna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>