Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fräspulver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hart när ensamstående rytmisk
fulländning. Medvetet reformatoriskt sökte
han från början tillgodose versens musikaliska
sida. I trots af det intensiva formarbetet och
F:s originella pregnans är hans stil enkel
och naturlig. Nya formelement (användandet af
fyrstafviga versfötter, nybildningar, nya rimsätt
m. m.) ha verkat omskapande på den svenska
poetiska formen, i hvars utveckling F. gjort en
väsentlig insats. Både som allmogeskildrare,
känslolyriker och formkonstnär har F. redan
utöfvat ett högst betydande inflytande. –
F:s dikter ha i ovanligt hög grad lockat
tonsättare till kompositioner (Peterson-Berger,
Sjögren, Stenhammar m. fl.). – F:s fyra första
diktsamlingar föreligga i ny redaktion som
Samlade dikter (2 bd, 1901; 3 uppl.). Urval af
hans verk ha utkommit i öfversättning till finska
af Y. Weijola (1895), till norska af A. Forsberg
(1898), till engelska af A. Björck (1903) och
till tyska af O. Badke, H. Gumppenberg m. fl. Se
en essay öfver F. af G. Strengell i "Ateneum"
(1901) och R. G:son Berg, "G. F:s skaldskap"
(i studentfören. Verdandis småskrifter, 2:a
uppl. 1907). R-n B.
Frödinge, socken i Kalmar län, Sevede
härad. 15,448 har. 1,793 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Linköpings stift,
Tunaläns och Sevede kontrakt.
Fröfjun, Fröull, bot., hår, utgående från
fröskalet, antingen från alla dess delar,
såsom hos bomullsväxten, eller endast från
vissa partier, t. ex. från nafveltrakten
hos Salix och Populus, från chalaza hos
Epilobium, från rothålet hos Asclepia-daceæ
och Apocynaceæ. Jfr Spridningsanordning.
G. L-m.
Fröfäste (lat. placenta), bot., den del af
frukten, där fröna äro fästa. Man skiljer mellan
parietala fröfästen, där fröna i en enrummig
frukt äro fästa vid fruktväggens insida, och
centrala fröfästen, där genom fruktbladens
sammanväxning bildats en fler-rummig frukt med
ett centralt parti, uppbärande fröfästena. Hos
primulacéerna och caryophylla-cécrna förekommer
ett centralt fröfäste, ehuru frukten är enrummig.
n. Hn.
Fröförfalskning, landtbr. Utsädcsvaror förfalskas
ofta afsiktligt. Vanligen sker detta därigenom,
att värdefullare frösorter uppblandas med
liknande billigare eller värdelösa fröslag,
t. ex. rödklöfverfrö med det billigare
fröet af hurnlelucern. rofi’rö med rapsfrö,
frö af vårbrodd (Antlwxanthum odoratum) med
sådant af det snarlika ogräset A. Puelii
o. s. v. Äfven har påvisats, att frövaror
afsiktligt försatts med döda frön eller sten,
t. ex. klöfverfrö med färgad kvartssand. Frö
förfalskningen har starkt motverkats genom
införande af frökontroll (se d. o.). ’
H. J.Dft.
Fröförädling. Se Förädling och Sveriges u t s
ä d e s f ö r e n i n c.
Frögödsling, landtbr. Utgående från tanken, att
skördens storlek väsentligen är beroende däraf,
att växterna genast från början få en kraftig
utveckling och att de späda groddplantorna ha
ringa förmåga att uppsöka och upplösa näringen
i jorden, har man föreslagit och stundom äfven
vidtagit den åtgärden att pudra eller ’"’kandera"
fröet med lätt-lösliga gödselmedel, som upplösta
i jorden skulle tillhandahålla groddplantorna
riklig näring. Dylik frögödsling har visat
sig oändamålscnlig eller till och med skadlig,
emedan flertalet frön gror dåligt
i beröring med så koncentrerad
saltlösning, som uppstår kring det "kanderade"
fröet. H. J. Dft.
Frögömme, bot. Se Frukt.
Fröhandel. I äldre tider tog landtmannen i regel
utsäde af egen skörd, och någon särskild handel
med utsäde förekom knappt. Omständigheterna ha
emellertid medfört, att odlingen af utsädesvaror
till stor del blifvit en specialitet för
vissa jordbrukare och trakter, från hvilka
försäljningen förmedlas genom fröhandeln, hvarvid
"frö" fattas liktydigt med utsäde, äfven om detta
utgöres af hela frukter (såsom morotfrö, betfrö
och säd). En orsak till fröhandelns utveckling
är, att till följd af ökade fordringar på
utsädets kvalitet detta framställes genom
särskildt urval eller förädling, odlas under
iakttagande af särskild omsorg för dess
sortrenhet och frihet från föroreningar eller
underkastas behandling på särskilda trösknings-,
rensnings- och sorteringsmaskiner, hvilket
allt den vanlige jordbrukaren ej kan eller vill
genomföra. Sålunda produceras frö af rotfrukter,
såsom rofvor, kålrötter, morötter och betor,
alltid af särskilda odlare och förädlare,
emedan sorterna af dessa växter hastigt urarta,
om ej fröstockarna omsorgsfullt urväljas
och noga skyddas för korsbefruktning. Frö af
gräs- och foderbaljväxter odlas ej allmänt,
emedan deras rengöring bäst sker med tillhjälp
af särskilda, delvis rätt dyra maskiner och
därjämte kräfver rätt stor vana, hvartill kommer,
att klöfverarterna på många trakter lämna liten
eller ingen frösättning. Af sädes-slagen taga
jordbrukarna i regel utsäde af egen skörd, men
anskaffandet af nya, förädlade sorter och af nytt
sortrent utsade, då den sort, som odlas, urartat
eller blifvit oren genom främmande inblandning,
sker hufvudsakligen genom fröhandeln. Denna
tager sädesslagen till största delen från
vårt eget land, med undantag blott af råg, som
till utsäde införes från Finland i rätt stora
mängder, under det att å andra sidan utförsel
från Sverige af högt förädlade sädessorter,
särskildt af dem, som frambragts af Sveriges
utsädesförening, börjat uppkomma. Af timotej- och
klöfverfrö lämna de inhemske odlarna det mesta,
och svenskt frö af dessa växter, hvilket står
i högt anseende, utföres äfven årligen något
(1905 omkr. 200,000 kg.), men betydligt större
mängder införas (1905 inemot 3 mill. kg. frö
af foderväxter). Af rotfruktsfrö införes så
godt som allt, hvad inom vårt land behofves;
1905 infördes omkr. l mill. kg., hufvudsakligen
af hvitbetor. Enär utsädcsvarors värde beror
af en mängd omständigheter, hvilka endast genom
sakkunnig undersökning kunna utrönas, bör utsädet
underkastas sträng kontroll; för dennas utförande
finnas offentliga frökontrollanstalter (se F r ö
k o n t r o 11), men större delen af handelsfröet
förblir ännu okontrollerad. Frövarornas
ursprungsort, som till väsentlig del betingar
deras lämplighet för den plats, där de skola
användas, kan vid frökontrollen ej bestämmas
med önskvärd säkerhet, och fröhandeln är i
detta afseende ännu i saknad af en kontroll,
som tyvärr visat sig vara väl behöflig.
Medan trädgårdsodlaren i forna dagar var hänvisad
till att själf producera största delen af det
frö, som han behof de till utsäde, och att för
jämförelsevis högt pris hemförskrifva frö af
sådana slag, som han ej själf kunde odla, har
man numera alltmer öfvergått till att hemköpa
åtminstone största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
