Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Funck-Brentano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
107
Funktionsväxling-Furage
108
tionerna. Det finns tre väsentligen olika vägar,
hvilka leda till denna teori. Den ena är af C
a u c h y, som definierar en analytisk eller,
som han benämner det, monogen funktion därigenom,
att gränsvärdet
Lim , –––, där x och Ax äro
komplexa
AOD
eller reella kvantiteter, är oberoende af
det sätt, på hvilket Ax närmar sig noll, den
andra är af R i e-mann, hvilken betraktar hvar
för sig den reella och den imaginära delen
af en funktion samt uppbygger teorien på ett
studium af den ena af dessa delar (teorien för
de harmoniska funktionerna), den tredje är af
Weierstrass, hvilken utgår frun potensserien,
den s. k. Taylorska serien tæv -j- . . .. samt
från ett stu-
dium af densamma låter hela teorien enkelt
och systematiskt framväxa. Teorien för de
analytiska funktionerna har historiskt taget
sin källa dels hos Cauchy och härvid speciellt
i hans "Cours d’analyse" (1821), dels hos
Abel i hans afhandling om bino-mialserien
(i Crelles "Journal’’, I, 1826). Den mest
ingående användning har teorien erhållit vid
studiet af de algebraiska funktionerna eller
sådana funktioner, där två variabler x och y äro
förbundna genom en irreduktibel algebraisk likhet
och den ena variabeln betraktas som funktion
af den andra. Detta studium leder i sin högsta
allmänhet till de s. k. Abelska funktionerna,
hvilka åter som specialfall omfatta de elliptiska
funktionerna, de trigono-metriska funktionerna
och expon entialfunktionen. Teorien för dessa
funktioner utgör en sluten lärobyggnad med
en hittills okänd rikedom af matematiska
satser utaf högsta skönhet och är som
helhet det mest fulländade, som hittills
ernåtts inom matematiken. Betydelsen af de
analytiska funktionernas teori för de använda
delarna af matematiken ligger väsentligen
däri, att förståelsen och integreringen af
differentialekvationerna endast genom densamma
äro möjliga.
Den betydande matematiska skola, hvilken i
Sverige under de sista årtiondena utvecklats
och som öfverallt, där matematiken älskas
och odlas, vunnit det största erkännande,
har också förnämligast eller så godt som
uteslutande sysslat med fimktionstcoretiska
uppgifter. Mittag-Leffler har egnat sina flesta
arbeten åt den aritmetiska framställningen af
analytiska funktioner. Bendixson och Bröden
ha förnämligast behandlat uppgifter rörande
funktioner af reella variabler samt problem
ur den allmänna funktionsteorien, Fredholm och
E. Holmgren sådana uppgifter, som ha betydelse
inom den matematiska fysiken, Phragmén, Wiman
och von Koch allmänna och speciella problem
ur teorien för de analytiska funktionerna.
(M. L.)
Funktionsväxling, zool. Se Descendensteori,
sp. 199.
Funktionär. Se Funktionera.
Funt (ty. funte, af lat. fontem, ack. af fons,
källa). Se Dopfunt.
Funt, den ryska och äldre polska
skålpundsvikten, i Ryssland (plur. funtov) =
96 solotnik = 1/40 pud = 409,512 gr., i Polen
(plur. funty) till 1849 = 16 uncyi = 405,504 gr.
Funtömia Stapf, ’bot., växtsläkte
af fam. Apocijna-ceæ, nära släkt med
Kickxia. Arterna äro i tropiska
Afrika växande, ofta mycket höga träd med
alltid gröna, läderartade blad och talrika
små, hvita eller gulaktiga blommor. En mycket
stor del af den västafrikanska kautschuken
(L ägos-kautschuk) erhålles ur mjölksaften
af F. elastica Stapf (Kickxia elastica).
G. L-m.
Funäsdalen, by i Tännäs socken, Härjedalen,
omkr. 33 km. från norska gränsen. Poststation
och gränstullkammare. – F. afträddes ej, liksom
det öfriga Härjedalen, till Sverige genom freden
vid Brömsebro (1640). Ett gränsregleringsmöte
var anordnadt 1649. De danske kommissarierna
kommo först tillstädes, men reste efter en
månads väntan på de svenske. Då dessa kommo,
torde de för Sveriges räkning utan vidare
inkorporerat F. – Sommaren 1808 anordnade
ett kompani jämtlänningar under kapten Örbom
i F. en försvarsställning, bestående af en
kallmur, som sträckte sig ned ifrån Funässjöns
strand tvärs öfver klöfjevägen och upp till det
branta Funäsberget. Danske öfversten v. Bang,
som med 500 man infanteri, 50 dragoner och något
artilleri i aug. inföll i Härjedalen, kringgick
F. norr öfver, hvarför de underlägsne svenskarna
måste draga sig tillbaka till Långå skans. Äfven
danskarna vände då. Ännu finnas nära meterhöga
lämningar kvar af_den långa muren.
L. W:son M.
Fuocoso [foåkåså], it. (af fuoco, eld), mus.,
eldigt. Jfr Con fuoco.
Fur, bot. Se Tall.
Fur, dansk ö i Limfjorden, norra Jylland, bildar
egen socken under Viborg amt. F. skiljes från
halfön Salling genom Fursund. 22 kvkm. 1,600
inv., som lefva af jordbruk och fiske.
E. Ebg.
Furage [furaj], fr. jourrage, krigsv.,
hästfoder. I hvarje armé bestämmes furageringen
efter vissa furageringsstater. Den för svenska
arméns hästar gällande staten upptager för dagen
5,s kg. hafre, 3 kg. hö och 3,4 kg. halm. I krig
gäller en särskild rationsstat (se Eation). Haf
ref öder gifves i allmänhet 3 gånger dagligen,
med det största fodret, t. ex. halfva rationen,
sedan hästen slutat sitt arbete för dagen. Äter
en häst dåligt, fördelas hafren i flera mindre
foder. Större delen af hörationen gifves
i allmänhet som nattfoder, under det att
halmrationen hufvudsakligen användes till strö
eller ock till hackelse, om för hästen användes
annat ämne, t. ex. torfströ eller sågspån, att
ligga på. På det hästen må kunna ordentligt
förtära och tillgodogöra sig fodret, får han
ej ryktas eller på annat sätt störas, när han
äter, samt bör därför lämnas honom tid att i lugn
smälta födan. Morgonfodret bör i allmänhet gifvas
2 timmar, förrän hästen skall tagas i bruk; om
hästen anstränges omedelbart, sedan han ätit upp
sitt foder, kan han nämligen ej tillgodogöra sig
detsamma. Efter ansträngande arbete bör hästen
ej fodras, så länge andedräkten är hastigare än
vanligt. Rationen skall stå i viss proportion
till motionen, för att hästen skall befinna
sig väl. - F u r a tr e-kolonn kallas en sådan
vid en arméfördelnings eller armékårs stora
träng befintlig kolonn, som framför furage
(särskilda sådana kolonner äro f. n. icke
afsedda för svenska armén). - Furaee-streck
(Foderstreck), den lina, som föres på hästen af
hvarje kavallerist, och som egentligen är afsedd
att begagnas för hopbuntning af hö m. m., men
äfven kan tjäna till andra ändamål. - Furage-säck
(Fodersäck) ingår i de beridna vapen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
