- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
109-110

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Funck-Brentano ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109

Furanaldehyd-Furnémont

110

slagens utrustning och är afsedd
för hafrens medförande på hästen. -
Furagering7 framskaffandet af furage; i
krig äfyen insamlandet af sådant med våld.
C. O. N. B. C-m.

Furanaldehyd. Se Furfur öl.

Furänalkohol. Se F u rf u r alkohol.

Fu’rcæ caudinæ, lat., Caudinska passen (se
d. o.).

Furen. Se Fla r en.

Furerare. Se F u r i r.

Fure-sö, insjö i norra Själland, på gränsen
mellan Frederiksborgs och Köpenhamns amt,
omkr. 1 kvkm. 15 km. i omkrets. Sjön, som är
mycket djup och fiskrik samt omgifven af höga,
sandiga och till en del skogbevuxna stränder,
är berömd för sin skönhet och särskildt besjungen
af Kr. Winther; den har tillflöde från Farum-sö,
Sölleröd-sö och Vejle-sö samt aflopp genom
Mölleån till Öresund. Vid den ligga Dronninggaard
och Frederiksdal.
(E. Ebg.)

Furetiére [fyrtiär], Antoine, fransk
ordboksförfattare, f. 1619, d. 1688, var först
jurist och sedan präst. 1662 invaldes han i
Franska akademien, men Uteslöts därifrån 1685 på
misstanke att ha begagnat akademiens samlingar
för sin ordbok Dictionnaire universel (1690;
många uppl.). F. skref äfven en Roman bourgeois
(1666: många uppl.) och diverse skrifter mot
akademikerna. (R-n B.)

Furfooz-rasen. Se Människoraser.

Furfuralkohol 1. Furänalkohol, kem., toxik., ett
ämne, som uppkommer i kaffe vid dettas röstning,
en färglös, klar vätska med svag, egendomlig
lukt och bitter smak, kokande vid 170° C.; dess
formel är C4 H3 . CH2OH; den låter blanda sig
med vatten i alla förhållanden. Furfuralkohol
sönderdelas lätt och förhartsas, hvarvid tillika
en giftig aldehyd bildas. Små doser verka
uppiggande, särskildt på andningen, större reta
slemhinnorna, alstra spottflytning, kräkning
och diarré, omtöckning och stark nedsättning
af kroppstemperaturen. Döden följer genom
kväfning. I de mängder, hvari furfuralkohol
ingår i måttliga mängder kaffe, torde den icke
medföra någon fara för förgiftning. C. G. S.

Furfuröl 1. Fur öl (af lat. furfur, kli), kem.,
toxik., furanaldehyd, en aldehyd, som uppstår
vid upphettning af många kolhydrat, i synnerhet
pento-ser och pentosaner med något utspädd
svafvelsyra. Det vanliga framställningsmaterialet
är kli. Furfurol förekommer i finkel- och
i nejlikolja. Det bildar en färglös olja af
ej obehaglig lukt, färgas i luften brun och
ger med oxidationsmedel pyroslemsyra, hvars
aldehyd furfurol är. Sammansättning C4 H3
0. CHO. Furfurol retar slemhinnorna starkt
och framkallar hos varmblodiga djur först
konvulsioner, därefter förlamning af centrala
nervsystemet. H. E. C. G. S.

Fu’riæ, lat., Furie r. SeErinyer.

Furia’nt, bom. (antagl. af it. furiäre, rasa),
mus., en rask bömisk dans med skarpa accenter
och växlande taktart. Den förekommer ej sällan
som sats i slavisk symfoni- och kammarmusik.
E- F-t.

Furibondo [foribå’ndå], it., mus. Se Furioso.

Furier (lat. fu’riæ). Se E r i n y e r. I
öfverflyttad mening förstås med furie en rasande,
argsint kvinna.

Furingstad, socken i Östergötlands län, Lösings
härad. 1,890 har. 544 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Linköpings stift,
Norrköpings kontrakt.

Furini [forlni], Francesco, florentinsk
historiemålare, f. 1604 (1600), d. 1646 (1649),
var lärjunge af Matteo Eosselli. Han målade
altartaflor och fresker, men i synnerhet
mindre taflor med nymfer och botfärdiga
Magdalenor (vanligen half-figurer eller
endast hufvud). Hans figurer kännetecknas af
en raffineradt vek modellering af det nakna.
(A. L. R.)

’ Furioso [foriåså], Furibondo,
it. (eg. ursinnigt, af fu’ria, raseri), mus.,
vilat, häftigt.

Furir (fr. fourier), krigsv., kallas i några
arméer, t. ex. den franska, den underofficer vid
kompaniet eller motsvarande enhet, hvilken har
att sörja för inkvartering och naturaförplägning,
hvartill stundom kommer skötandet af
räkenskapsföringen. Vid svenska kompaniet fanns
redan i början af 17:e årh. och kanske äfven
tidigare en furerare, som sörjde för ofvannämnda
åligganden. Denna benämning, som i tidernas lopp
ändrades till furir, användes sedan för lägsta
underofficersgraden vid infanteriet, tills den
afskaffades i sammanhang med löneregleringen
1875. Jfr Hoffurir.
C. O. N.

Furirskyttar, krigsv., kallades förr det
manskap, som uttogs ur truppafdelningarna
och under marsch sändes förut för att biträda
vid inkvarterings uppgörande, bivackplatsers
utstakande o. s. v. Det har numera benämningen
förläggningstrupp (se Förläggning). Vid de
indelta infanteriregementenas återuppsättande
efter 1709 befallde Karl XII, att vid hvarje
kompani skulle uppsättas sex öfvertaliga
s. k. furirskyttar. De skulle anskaffas genom
värfning; men då detta blef svårt, uttogos till
furirskyttar de bäste af manskapet, hvarefter
de rotar, som uppsatt dem, förklarades skyldiga
att, emot erhållande af legan, anskaffa ny
soldat.
C. O. N.

Furka (it. forca, af lat. furca, gaffel)
kallas i Alperna flera pass, hvilka alla
karakteriseras såsom skarpa insadlingar mellan
höga och branta bergspetsar. Vanligast användes
namnet om det pass, som ligger på gränsen
mellan kantonerna Uri och Valais och för från
Urserendalen in i Rhônedalen samt skiljer
S:t Gotthardsgruppen från Dammagruppen. Dess
höjd är 2,436 m. Öfver detsamma byggdes
1864–66, hufvudsakligen af militära skäl,
en väg, som vid Hospenthal förenar sig med
Gotthardsvägen och vid Brieg med Simplonvägen.
(J. F. N.)

Furlana. Se Forlana.

Furlaner, invånare i Friuli.

Furlong [fə’låŋ], eng. (eg. a furrow-long, en
plogfåra lång), engelskt längdmått, = 220 yards =
660 feet = 1/8 brittisk mil = 201,17 m.

Furneaux-öarna [fr. utt. fyrnå-,
eng. utt. fənåu’], oriktigt Fourneaux-öarna,
ögrupp i sydöstligaste delen af Bass-sundet,
mellan Victoria och Tasmanien, ha en areal af
2,076 kvkm., men endast 825 inv. (1901), som
lefva af sälfångst och jakt på sjöfågel. Den
största ön är Flinders (1,440 kvkm.); därnäst
komma Cape Barren (445) och Clarke (80 kvkm.),
Öarna, som äro nästan alldeles ofruktbara,
bergiga och sandiga, upptäcktes 1773 af Cooks
följeslagare Furneaux.
(J. F. N.)

Furnémont [fyrnema’], Leon, belgisk
politiker, f. 1861 i Charleroi, studerade
först bergsvetenskap, sedan juridik, blef 1884
juris doktor och sedan praktiserande advokat i
Bruxelles. Sedan 1894 representerar F. Charleroi
i belgiska deputeradekammaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free