Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 133-134 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyr ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till mötes. Af detta skäl har man sökt på
mångfaldigt sätt utmärka de särskilda fyrarna, i
det man låter dem antingen lysa med stadigt sken
(hvitt, rödt eller grönt) eller ock visa enkla
blänkar eller grupper af blänkar, som efter vissa
mellantider återkomma. Oafsedt dubbelfyrarna,
skiljer man numera i nyssnämnda hänseende mellan
följande olika slags fyrar.

Fig. 1.

Fig. 2. Roterande linsfyrapparat.

Fig. 3. Kullens fyrs linsapparat (fullt modern).

Fig. 4. Svenskt fyrtorn af järn. Efter modell.

Fig. 5. Fyrtornet "Långe Jan" på Ölands södra udde.

Fast fyr, som visar ett oafbrutet sken öfver hela
den del af horisonten, som dess lysfält omfattar,
hvarvid dock fyrskenet kan vara olika färgadt
i olika sektorer; blänkfyr, som visar
regelbundet återkommande blänkar, åtskilda
af mörker af längre varaktighet än blänkarna;
fast fyr med blänk, hvilken visar fast sken,
efter längre mellantider afbrutet af starkare
blänkar, som vanligen föregås och efterföljas
af kortare tids mörker; intermittent fyr, hvars fasta sken plötsligt förmörkas
under kortare tid än skenet varar; växelfyr,
som visar omväxlande hvitt och färgadt sken;
blixt- eller klippfyr, en blänkfyr,
hvars blänk varar kortare tid än 2 sekunder. Vid klippapparaten
åstadkommes växlingen af ljus och mörker
medelst persienner, som antingen rotera kring
sin medellinje (von Otters system) eller
kring ljuskällan (ingenjör L. F. Lindbergs
rotator). K. v. Otters klippapparat användes
första gången i Sverige 1877 och har sedermera
kommit till användning på flera ställen,
såväl vid de svenska kusterna som i Norge och
Tyskland. Genom denna uppfinning kan man från
en fyr gifva till tiden ytterst noga begränsade
ljussignaler af olika beskaffenhet i olika
riktningar. Därigenom kan för seglaren, i ett
af grund uppfylldt farvatten, noggrant utvisas,
i hvilken riktning han befinner sig från fyren,
hvilken kurs han bör styra för att hålla sig
i grundfritt farvatten o. s. v. En helt ny
apparat för blixtljusets framställande är
uppfunnen af den svenske ingenjören Gustaf
Dalén. Uppfinningen, som redan fått stor
användning inom svenska fyrväsendet såväl
som i utlandet, har särskild betydelse för
ledfyrarna. Den möjliggör nämligen, att de
med acetongas brinnande fyrarna kunna lysa
i månader och år utan tillsyn. För att spara
brännmaterial har uppfinnaren konstruerat en
sinnrik s. k. solventil, medelst hvilken fyrarna
automatiskt tändas och släckas vid mörkrets,
resp. ljusets inbrott. – Såsom ofvan är nämndt,
ha fyrbyggnaderna vanligen till det yttre
formen af torn. De flesta äro af sten, men i
Sverige uppfördes under 1860- och 1870-talen
ett flertal järntorn, däraf de flesta enligt
den konstruktion, som fig. 4 visar. De högsta
fyrtornen i Sverige äro stentornen på Ölands
södra udde (se fig. 5), 41,6 m., och på Ölands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>