Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 135-136 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyr ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norra udde, 32 m., samt järntornet vid Rönnskär,
37 m. Märkligare fyrbyggnader äro för öfrigt:
i Frankrike, där fyrväsendet allt hitintills
ansetts stå högst, Roches Douvres, La Coubre,
Cordouan (se d. o. med fig.), Canche, Barfleur,
Cap de la Hève, Cap de la Hague, Héaux de Bréhat,
vid Kanalen, Belle-Ile i Morbihan, Eckmühls och
Ile Vierge i Bretagne; i Storbritannien Eddystone
(se d. o. med fig.), Bell Rock, Skerryvore
s. om Hebriderna; i Tyskland Bremerhaven,
Helgoland, Swinemünde och Gross-Horst, i Sverige
Vinga, Kullen och Paternoster samt i Finland
Bogskären (se d. o. med fig.). I England ha
nedlagts betydliga kostnader för uppförandet
af fyrbyggnader på undervattensgrund och
låga klippor: vid dylika platser plägar man
dock vanligen utlägga fyrskepp. – Antalet
fyrinrättningar är numera högst betydligt
och ökas årligen, i synnerhet hvad beträffar
de mindre farledsfyrarna, sedan man lyckats
åstadkomma sådana anordningar, att de kunna
hållas lysande en längre tid utan att kräfva
särskild tillsyn. 1906 funnos i Finland något
öfver 300 fyrar, däraf 25 större, och 9 fyrskepp,
i Danmark 52 större och 530 mindre fyrar, 8
fyrskepp och 8 lysbojar, i Norge 48 större och
omkr. 825 mindre fyrar, vid Rysslands östersjö-
och ishafskuster 29 större och 157 mindre fyrar,
8 fyrskepp och 6 lysbojar, vid Tysklands kuster
46 större och omkr. 600 mindre fyrar, 21 fyrskepp
och 39 lysbojar, i Nederländerna 23 större och
136 mindre fyrar, 7 fyrskepp och 6 lysbojar,
i Storbritannien 162 större och 1,060 mindre
fyrar, 82 fyrskepp och 170 lysbojar, i Frankrike
82 större och omkr. 440 mindre fyrar, 8 fyrskepp
och 122 lysbojar. – I Sverige uppgick antalet
vid slutet af 1907 till 787 fasta fyrar, däraf
358 statens, 19 fyrskepp, däraf 18 statens, och
81 lysbojar, däraf 28 statens. – Den vid kronans
fyrinrättningar anställda personalen utgjorde 97
fyrmästare, 332 fyrväktare och 90 fyrbiträden.

^{A. G.}*

Fyraben (af ty. feierabend, helgdagsafton, dagen
före en helgdag), en under skråtiden bruklig benämning dels för
den från arbete lediga delen af aftonen, dels för ledighetsdag.

Fyrarullalåda, sjöart., den under århundraden
ända till midten af 1800-talet allmännast brukliga sjölavetten,
bestående af tvenne sidoplankor,

förenade medelst en bröst- och en kammarkolf
samt hvilande på fyra på två axlar sittande ekrullar,
för- och akterrullar.

^{O. E. G. N.}*

Fyrask. Se Elddon, sp. 164, med fig.

Fyrationdespannmål, förv., det årliga anslag af
kronotionde, som 1637–1869 utgick till Allmänna barnhuset
i Stockholm med 40:e tunnan af all kronotionde i vissa län.
Fyrationdespannmålen kallas äfven barnhustunnan (se d. o.).

^Kbg.

Fyrbland. Se Blandsäd.

Fyrbox, maskintekn., en allmänt använd
benämning på eldstaden hos ångpannor, särskildt
af lokomotivtyp. Man skiljer på yttre och
inre fyrboxen. Den yttre fyrboxen är alltid
af samma material som pannan i sin helhet,
den inre däremot utföres vid europeiska
lokomotiv af koppar eller på allra sista
tiden af kopparlegeringar. Fyrboxar af
stål, som i Amerika sedan 15 år tillbaka
uteslutande kommit till användning, ha i
Europa ingenstädes kunnat vinna fast fot.

^{E. Hjr.}

Fürbringer, Max, tysk zoolog, f. 30 jan. 1846
i Wittenberg, blef prosektor i anatomi i
Heidelberg 1873 samt professor i samma ämne 1878
i Amsterdam, 1888 i Jena och 1901 i Heidelberg,
där han efterträdde sin lärare Gegenbaur. Den
af denne senare inaugurerade metodiken inom
morfologien har F. på ett mönstergillt sätt
fullföljt och ytterligare utbildat. Sålunda har
F. framför andra förtjänsten af att ha höjt läran
om muskulaturen från ett register öfver isolerade
och därför obegripliga fakta till en vetenskap i
ordets strängare mening. Detta framgår särskildt
af hans arbete
Zur vergleichenden anatomie der schultermuskeln (5 dlr, 1873–76, 1900–02).
Genom allsidig och vidsträckt bearbetning af fåglarnas
morfologi har F. lämnat det betydelsefullaste bidrag
till dessa djurs genealogi vi f. n. ega, nämligen
Untersuchungen zur morphologie und systematik der vögel (2 dlr, 1888).
I Ueber die spinooccipitalen nerven der selachier und holocephalen und ihre vergleichende morphologie (1897)
har han väsentligen främjat förståelsen
af hufvudets uppkomst hos ryggradsdjuren. Af
hans talrika öfriga undersökningar må här
anföras följande, hvilka, hvar och en på sitt
område, kraftigt bidragit till begripandet
af ifrågavarande företeelser:
Knochen und muskeln der schlangenähnlichen saurier (1870),
Zur vergleichenden anatomie und entwicklungsgeschichte der excretionsorgane der vertebraten (1878),
Zur frage der abstammung der säugethiere (1904).

^L–e.

Fyrbåk. Se Fyr.

Fyrdelt sköld.

Fyrdelt l. Kvadrerad, her., kallas en sköld,
som är genom en skura klufven på längden och
genom en annan delad på bredden (se fig.).

Fyrdäckare, skpsb. Se Linjeskepp.

Füred (Balaton-F.), by och badort i ungerska
komitatet Zala, vid västra stranden af Balatonsjön.
1,809 inv. (1901). Platsen har tre kolsyrerika källor.

Fyrfartyg. Se Fyrskepp.

Fyrfotadjurens historia (grek. Διηγησις των
τετραποδων ζωων) heter en egendomlig, af något
mer än tusen "politiska" verser bestående,
vulgärgrekisk dikt från 14:e årh., utmärkt
genom ursprunglighet och en grof, burlesk
humor. Dikten står tvifvelsutan "Fysiologos" (se
d. o.) nära. Innehållet är i korthet följande:
Konung Lejon besluter införa den eviga freden och
kallar alla djur till ett möte; där uppstår en
långrandig diskussion mellan de fientliga djuren,
tills kung Lejon trött på pratet upphäfver det
eviga fredstillståndet och ett vildt blodbad
börjar, som räcker till nattens inbrott. Källor
och tendens äro oklara, språket kraftigt och
originellt.

^{V. Lm.}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>