- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
161-162

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysiokratiskt system ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle kunna bestå utan industri och
handel. Härtill kommer – och därpå lägga
fysiokraterna i synnerhet vikten –, att
hvarken industrien eller handeln kan öka
världens rikedom, ty en produkt af någon
af dessa näringsgrenar har under naturliga
förhållanden aldrig större värde än den
kvantitet jordbruksprodukter, som i form af
råämnen, verktyg, underhåll åt arbetarna (i
form af arbetslön) och kapitalisten (i form
af kapitalvinst) åtgått för denna produkts
frambringande. Jordbruket åter frambringar
en produkt, som ej blott ersätter alla
gjorda kostnader, utan gifver ett öfverskott
("produit net"), hvilket är en ren vinst för
samhället. Denna rena vinst, som tillfaller
jordegaren, spelar en framstående roll i
fysiokraternas system. Den är, enligt detta, icke
blott ett villkor för hvarje mera blomstrande
industri och handel, utan är äfven grundvalen
för hvarje annat slag af kultur, ity att först
dess tillvaro gör det möjligt för en del af
samhällets medlemmar att existera, utan att
egna sig åt jordbruket eller annan materiell
verksamhet. Den är slutligen den enda källan
för statens beskattning. Då nu "produit net"
tillfaller jordegaren, så äro jordegarna den
enda samhällsklass, som i själfva verket kommer
att erlägga skatt. Staten bör därför ej pålägga
annan skatt än en grundskatt, proportionellt
afvägd efter denna "produit net". Äfven om
skatt lägges på andra än jordegarna, kommer
densamma dock att öfvervältras på dessa. –
Af allt detta följer, att staten bör afhålla
sig från hvarje åtgärd, som kan minska
jordbrukets "produit net". Alla åtgärder,
som afse att uppmuntra andra näringsgrenar på
jordbrukets bekostnad, äro förkastliga. Ett
gifvande jordbruk är enda villkoret för alla
öfriga näringsgrenars uppblomstring. Rätta
medlet för att vinna detta mål är att låta
fullkomlig frihet råda. "Laissez faire et laissez
passer" bör därför vara hufvudgrundsatsen i all
statsförvaltning; dock fattades detta af Quesnay
från Gournay upptagna slagord af fysiokraterna
ej i så omfattande betydelse, som man senare
vid kritiken af deras satser länge plägade
påstå. Bland dem, som sakligast kritiserat det
fysiokratiska systemet, märkas Adam Smith och
J. Möser. Fysiokraternas skrifter utöfvade ett ej
obetydligt inflytande på de ekonomiska reformerna
under franska revolutionens tid, och småningom
har man inom nationalekonomiens historia
börjat mindre uteslutande fästa sig vid deras
ensidiga jordlära och i stället framhållit förut
förbisedda drag i deras skrifter, genom hvilka
de i åtskilligt framstått som socialpolitiska
föregångsmän. – Den bästa upplagan af Quesnays
skrifter är utgifven af A. Oncken (1888); en
äldre samling af ett flertal fysiokraters mera
betydande arbeten, "Collection des principaux
économistes" utgafs 1846 i 2 bd af Daire. Jfr
G. H., "Om fysiokraternas skola i Frankrike"
(i "Svensk månadsskrift", 1864), samt Oncken,
"Die maxime des laissez faire et laissez
passer, ihr ursprung, ihr werden" (1886), "Zur
geschichte der physiokratie" (i "Jahrbücher für
gesetzgebung", XVII, 1893) och artikel om Quesnay
i "Handwörterbuch der staatswissenschaften", bd
VI, vidare Guyot, "Quesnay et la physiocratie"
(1896), och Higes, "The physiocrats" (1897).
D. D.*

Fysiokratiskt system. Se Fysiokrater.

Fysiolog, forskare i fysiologi (se d.
o). -

Tryckt den V* 08

Fysiologisk, som hör till fysiologien, som har
afseende på lifsorganens normala verksamhet.

Fysiologi (af grek. jy’sis, natur, och lo’gos,
lära) betydde urspr. läran oin hela naturen,
men har småningom fått en inskränktare
betydelse och betecknar sedan länge endast
vetenskapen om der lefvande varelsernas
normala lifsföreteelser. Fysiologiens uppgift
är att beskrifva dessa och åt dem gifva en
teoretisk tydning, d. v. s. att återföra dem
till verkningarna af de energiformer vi känna i
naturen. I enlighet med de lefvande varelsernas
indelning i växter och djur indelas fysiologien
i växtfysio-1 o g i och djurfysiologi. Ett
för bägge gemensamt område utgör den allmänna
fysiologien, hvilken hänför sig till de för alla
lefvande varelser gemensamma och dem utmärkande
lifsföreteelserna. Emedan växtfysiologien i detta
verk behandlats i art. Botanik, skall här endast
djurfysiologien beröras. Såsom en särskild
gren af fysiologien har man velat uppfatta
den fysiologiska kemien, hvilken speciellt
studerar de kemiska förändringar, som ega rum i
djurkroppen, och de kemiska ämnen, af hvilka den
uppbygges och som i densamma bildas. Åtskillnaden
mellan fysiologi och fysiologisk kemi beror
emellertid endast därpå, att vetenskapens stora
omfattning och mångfalden af dess arbetsmetoder
småningom nödvändiggjort en arbetsfördelning,
och en fysiologi utan fysiologisk kemi
låter helt enkelt icke tänka sig. En mera
själfständig gren af fysiologien utgör den p
a-tologiska fysiologien; dess forskningsområde
hänför sig till utredandet af det sätt,
hvarpå de i kroppen normalt försiggående
processerna förändras vid sjukliga tillstånd;
den utgör sålunda en länk mellan fysiologi och
klinisk medicin. Sinnesorganens fysiologi står
själffallet i nära samband med psykologien, och
inom denna har under senare årtionden en särskild
vetenskapsgren, den fysiologiska psykologien,
utvecklat sig, som bildar ett gränsområde
mellan bägge. Änskönt språkljuden, såsom varande
rent fysiologiska företeelser, med rätta måste
föras till fysiologien, har deras vetenskapliga
behandling dock ett vida större intresse för
lingvistiken; också utgör denna föremål för
en väsentligen lingvistisk vetenskapsgren,
ljudfysiologien 1. fonetiken. Slutligen står den
experimentella farmakologien i ett mycket nära
samband med fysiologien, ity att dess metoder i
allt väsentligt of verensstämma med fysiologiens,
likasom ock dess resultat i många stycken
äro af omedelbar vikt för denna vetenskap;
den experimentella farmakologien undersöker
lifsföreteelserna, sådana de gestalta sig under
inverkan af olika läkemedel och gifter.

Till hela sin natur är fysiologien en jämförande
vetenskap, i det att den vid studiet af hvarje
lifs-yttring söker att från alla möjliga
djurslag, från de högsta likaväl som från de
lägsta, samla de rön, som kunna tjäna till att
belysa och tyda densamma. Dock kan man icke
ännu tala om en jämförande fysiologi i samma
mening som om en jämförande anatomi, enär de
svårigheter, som möta vid den fysiologiska
forskningen, icke medgifvit ett närmelsevis
så omfattande jämförande studium af djurens
förrättningar som af deras byggnad. -Någon
vetenskaplig tydning af lifvets gåta har den
fysiologiska forskningen icke lyckats åstadkomma:
hvar-

9 b. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free